Förmyndare,
Förmyndarskap,
Se Myrten,
Dess små Gröna Blad, Djupt Gröna, läderartade är Bladen, ändock blanka likt det Tårade Ögat.
Myrtens Kvistar är Stela, Hårda.
Myrtens gestalt Är Trädet, är samtidigt bilden av Martallen vilken växer med Rötterna i, ändock ovan Marken, rötterna är Röda eller Bruna.
Myrten vill icke torka ut, den vill ha kalkvatten, den vill ha lagom, jämn vattning. Vattnets vaggsång.
Då detta icke efterlevs/sker torkar den, livet dör.
Den vill Dricka av Källans Åder, den Sipprar, sjunger Lugnt och Stilla.
I Stillhet Andas Anden.
Då Blommar Myrten, med Tindrande Vita Stjärneblomster, Tindrande Stjärnljus bär IndigoManteln I Sin Famn.
Den Öppnade Blomkronan Bär Fem Blad, den Öppnade Brudkronan Bär Fem Blad, Strålande Ljus Strålar Från Brudkronan, Ståndarna och Pistillerna Är Astralljus, AuraAndning.
Blomman Blir Bär, Frukten I Livet, Livet Är Stjärnornas Stoff, Stjärnljus Bär IndigoManteln I sin Famn. Natten Dyker ned I Dagens Famn.
I Brudkronan vävdes Myrten In, Myrten Är Äktenskapets Bild, Är Kärlekens Bild, Är Brudens Förening Med Sin Gemål.
Brud och Gemål, är Det Högre och det lägre Jagets Förening, Är Barnets Födelse, Då Barnets Behov icke tillses Förstelnas Barnets Liv, Barnet dör en symbolisk död, .
Då Myrten icke sköts då dess behov icke tillgodose, dör dess liv, symbolbilden i det timliga varat bland människorna var att detta innebar att dra döden in i hemmet.
Så Sant, så Vist – Då Det Sanna Livets Behov icke efterlevs, Uppfylls, då födsloönskan icke uppfylls, är själen vilse.
Myrten förökas genom sticklingar, sticklingar, orden är Skapande Rörelse. Ordet Är Skapelse, Är Rörelse.
Bruden och Brudens Gemål, Regnet faller i Brudkronan och bringar Lycka till de Tårade ögonen. Själen Är icke Ensam mer.
Skimrande Silverne Trådar Vävde Moder Måne in I Kvinnans Hår;Hon sitter i Fader Sols famn Solstrålar dansar runt Livet hon berättar om Kärlekens Liv berättar om mannens rädslas oseende ögon berättar om Längtans Blommor utan Doft Moder Måne vandrar in i Samtalet Spinner Ljustrådar I Kvinnans Hår Själen Svävar In I Jordens Sfär Finner honom vid stenarnas bord Mörkret är runt hans liv hon ser honom hennes armar omsluter honom är Vinden Är Havet ÄR jag Älskar Dig mitt Hjärta mitt Liv hennes hjärta är fyllt med Kärlekens sång till mannen de tillger henne att vara honom nära hennes vingar är armar hon sitter på stenens rundade form sträcker fram handens linje han finner handens linje svarar orden hennes ögons ljus omsluter honom fyller hans själ med seende Ögon hon sluter sina armar runt hans liv hans huvud vilar i hennes knä hon smeker mannens panna drar ljustrådar in i pannans välvda rum sluter hans ögon sjunger helande sånger vaggar mannens liv in i rytmens klanger befriar honom från rädslans demoners grepp öppnar förstelningens form hon smeker hans armars gärning gör honom fri vaggar hans liv in i värmens famn öppnar hans ögons ljus hon ser modet vakna han ser henne möter henne deras ljus är skogens tjärn deras nakenhet omsluts av vattnets klara källa deras hjärtan omsluter varandra och deras vingar bär dem in i Solens Famn.
hon såg hans Rätta namn följde Handens Linjer Rörelsen Lyfte Slöjan Deras Ljus Omslöt Varandra han Öppnade Handen hon Steg In I hans hand hon Öppnade Handen han Steg In I hennes hand deras Händer Omslöt Varandra Kärlekens famn
Bruden och Brudens Gemål står framför varandra, Deras Ögon ser Varandra, Deras Andning Ser Varandra. Mannens Vänstra Hand Tar Emot Kvinnans Högra Hand, han tar emot hennes gärning. Kvinnans Vänstra Hand Tar Emot Mannens Högra Hand, hon tar emot hans gärning. Detta sker symboliskt, är eterrörelse ty - Kvinnans Vänstra Hand och Mannen Högra Hand Bär Det Gyllene Klotet, Ögat I sin Skål. Deras Hjärtan är Förenade I Deras Gärning, de Bär den Nya Solens Ljus I Varats Famn. Deras Kärlek, deras Gärning Är I Levande Liv.
I Brudkronan vävdes Myrten In, Myrten Är Äktenskapets Bild, Är Kärlekens Bild, Är Brudens Förening Med Sin Gemål.
Brud och Gemål, är Det Högre och det lägre Jagets Förening, Är Barnets Födelse, Då Barnets Behov icke tillses Förstelnas Barnets Liv,
Detta är bilden av smärtan, Smärtan av att icke Leva. Den förstelnade formen är en kropp, det är en kropp vilken längtar efter liv,
Denna längtan gör att kroppen, smärtans kropp växer över gränserna vid vissa betingelser; denna kropp är väsendets dubbelgångare eller fantombilden av det Sanna livet; är en Smärtkropp. Smärtkroppen är den sammanlagda smärtan, den har en betingelse i sig att välla fram. Det är en annorlunda bild av Issmältningen, det är en degel vilken svämmar över för att icke förinta väsendets liv, detta sker ty Själen; det Inre Sanna Livet Vakar – Väntar.
Så Smärtkroppen är den sammanlagda smärtan i väsendets liv, nu väller den fram.
Den Växer och blir en Stormvåg, denna stormvåg är på god väg att kväva det Sanna Livet, den talar genom alla historiebilder, genomsyrar skönheten till förvridna formers icke liv.
Den nya tiden är dock här och det Sanna Livet kan aldrig kvävas.
Se Maskrosens Liv, den finner vägen genom asfalten, så är det med Sannheten.Denna Smärtkropp kallades tidigare för martyrium, icke Sannhetens Martyrium.Med andra ord då en reagens så som denna stormvåg växer fram är det Icke det Sanna Jaget vilket talar utan Dubbelgångare/Fantombild eller Smärtkroppen vilken Frodas.
Därför Är det viktigt att icke mata denna smärtkropp, vilket sker genom ett förlamande agerande. Detta kan i sig liknas vid Kobrans Liv; Kobran Söver Sitt Byte - Kobran ÄR Vackrare ty Kobran Skapades För Sitt Liv - Den talande/smärtkroppen kväver, kväver i sin Längtan till Liv.Då ni nu möter detta försök att se bakom det angripande, sök SE denna smärtkropp, så blir det lättare att stå ut med den myckna tyngden vilken andas tungt i Moderns famn. Därvid hjälper ni Moderns Andning.Smärtkroppen förleder omgivningen till Negativa Tankar, agerande eller allt annat vilket är negativt- Detta är Viktigt att SE:
Därigenom Är dessa Väsen, dessa vandrande smärtkroppar farliga.
Därigenom att Dessa Förleder Omgivningen, om omgivningen icke Är Vaken.
TILL ATT GÖDA DERAS SMÄRTA. DERAS SMÄRTSTYRKA VÄXER OCH DE TAR ÖVER DET MESTA. De blir diktatorer, massförstörare i Skapelsens Skönhets Liv. De Förleder omgivningen till att Göda Deras Smärta, vilken längtar efter Liv. Därigenom blir omgivningen Bärare av deras Skuld. Omgivningen blir Den vilken har tillfogat dem Smärtan och blir Därigenom Skyldig till att ha tillfogat dem Smärtan och deras Lidande. Samtidigt Bär Omgivningen deras Smärtas Tyngd. Det vill säga Omgivningen får bära deras smärta. Faran är att Omgivningen Fylls Med Smärta och en NY Smärtkropp föds – Till slut Är det bara en massa Smärtkroppar vilka talar. Det är Dumt eftersom Livet Är Givna LjusKroppar Kroppar Skapade Av, Med, Genom, I Ljus och Värme Till Kärlek icke Till Smärta.
Livet överger Aldrig Livet; Barnet dör en symbolisk död, Själen Vakar och vet, Själen Känner Andens Ström Känner det Vaknande Livet. Den Sanna Islossningen sker och Vårens Famn Öppnas. Stenen rullas bort från Graven.
Förmyndare,
Förmyndarskap,
Ni är alla förmyndare Av Livet.
Ni är alla förmyndare Till Liv – För Mynningen Till Liv – Mynningen För Liv.
Vi är Alla Mynningen För Liv.
Det Lever Ovan, Under, Runt, I, Genom Är ett, är gränslösa sfärer.
Ljuset och Värmen Synliggör, Kylan Döljer.
Fröet Är Mynningen till Liv och För Liv.
Fröet Bär grodden, Hjärtbladen, Stjälken, Bladen, Knoppen, Kronan, Bäret, Frukten, Fröet I Sig. I Famnen Bär Fröet Livet, Fröet Öppnar Mynningen För Livet.
Modern Öppnar Mynningen För Livet.
Jorden, Marken Är Mynningen För Liv.
Ni ser Jord, Det är icke Jord.
Det Är Moderns Mantel, Se Hennes Skimrande Strömmande RegnbågsMantel. Se Hur Den Faller I Sköna Veck, Känn hur Den Smeker Er, Smeker Livet I Kärlek.
Underskön Är Skapelsens famn, vari består era suckar, ni är givna vingar.
Förmyndare; ack vad har ni gjort med ordet.
Ni har skadat dess vinge.
Förmyndare är Höga Visans Lov. (Kap: 7)
Allt det ni ser är icke det ni ser, se bakom, se det bakom liggande.
Förmyndare, Mynten höres klinga, låt icke mynten vara silverpenningar till att köpa ert Liv.
Silverpenningarna klingar endast korta stunder, deras klanger är icke rena och ändock rena.
Se bakåt, hur betalade människan. Lertavlor, Stenar, Plattor.
Tunga tingestar var detta, gott var det, det vilar tyngd i livet. Gärningen skall vara tyngd i ordets rätta ljus, tyngden är den grundade Meningen är Meningen till liv.
Om någon skulle vilja betala för den sanna Gärningens Grund och Tyngd, då skulle många foror behövas, den är obetalbar. Detta visar er bilden av Lertavlor och Stenar.
Mynt för munnen, lades tidigare i den dödes mun, i rädslan för gengångaren. Se visdomens ljus. Gengångaren är dubbelgångaren, fantombilden, smärtkroppens liv, den döde är Barnet, det Inre Barnet,
Barnet dör en symbolisk död – Vårens Famn Är en fantastisk famn att Se Uppståndelsens Liv.
Scarabe´, denna Skalbagge har ett stort och Sant symbolvärde, den är bilden av Fröets Fyllda Inneboende Kraft, den är bilden för årets andning, den är bilden av den öppnade Kronan och Svärdets Egg, Den är bilden av Livet; Födelse, så kallad död, återuppståndelse, att vara, att bliva, att återuppbygga.
Då ni öppnar er och ser detta tunga väsen i Luftens Element, låt er då Uppfyllas av Vingarnas sång, denna sång är Värme och Ljusrörelse.
Se så Solens Öga,
Se Pannans Välvda Famn,
Se Moderns Kärlek,
Moderns, Hennes Händer Innefattar Pärlans Sköna Form,
Solens Öga, Strålar I Varats Famn,
Är Åter Liv.
Myntet Är Stenen för Grottan,
Grottan är Själens Rum,
Varde Ljus och Stenen fick Vingar,
Lyfte Själen In I Ljusets Andning.
Hålla tand för tunga, lägga Myntet för munnen, lägga mynt för den dödes ögon, i den dödes händer,
Väg orden i den Gyllene vågskålen låten Sanningen klinga i Sannhetens Ljus.
Låt dig icke vredgas för, av mänskliga ting, mänskliga ting är icke små ting, är här suckarnas ting, skenbildens tyngande suckars liv.
Låt er icke vredgas, lev i Kärlekens Ljus.
Allt har två ansikten ändock är det samma ansikte det är själens längtan till helhet.
Myntet har två sidor, Ett Mynt har Alltid Två sidor. En krona och en klave, en människa har alltid två sidor, en synlig sida utåt en synlig sida inåt. Båda dessa sidor är inneslutna i en cirkel, båda är en helhet, där den mötande aldrig behöver tveka - kanske skall Vi säga; båda borde vara en Helhet där den Mötande aldrig skall behöva tveka.
Mynten är vackra bilder, urminnes – bilder,
Medaljongen har två sidor, förenade är de. Dessa sidor kan öppnas och slutas – Vingar i Livet,
Andens Ord
Talar i Tystnaden.
Medaljongen är ett inramat smycke, smycket är ett sigill, smycket bär sigillet, sigillet är livets uppkomst. Smycket bärs av livets utverkare, genom Anden. Tre samverkande krafter är detta;
Smycket är skapat av en bärare,
Till att bäras av en bärare,
Bär Livet.
Medaljongen har två sidor av samma sak, sakförhållande,
Dörrar, Vingar, Bladen bär ådringar, Livets Väv.
Andens Ord
Talar i Tystnaden.
att vara, att bliva, att återuppbygga.
Se så Solens Öga,
Se Pannans Välvda Famn,
Se Moderns Kärlek,
Moderns, Hennes Händer Innefattar Pärlans Sköna Form,
Solens Öga, Strålar I Varats Famn,
Är Åter Liv,
Viljan ÄR. Svarande Mening. Synliggjord HimmelsViljans Mening.
Myntet Är Stenen för Grottan,
Grottan är Själens Rum,
Varde Ljus och Stenen fick Vingar,
Lyfte Själen In I Ljusets Andning,
Bevara Andens Ström I Din Andning, I Din Mun, Låt Andens Ström Andas.
Förmyndarskap,
Se Myrten,
Dess små Gröna Blad, Djupt Gröna, läderartade är Bladen, ändock blanka likt det Tårade Ögat.
Myrtens Kvistar är Stela, Hårda.
Myrtens gestalt Är Trädet, är samtidigt bilden av Martallen vilken växer med Rötterna i, ändock ovan Marken, rötterna är Röda eller Bruna.
Myrten vill icke torka ut, den vill ha kalkvatten, den vill ha lagom, jämn vattning. Vattnets vaggsång.
Då detta icke efterlevs/sker torkar den, livet dör.
Den vill Dricka av Källans Åder, den Sipprar, sjunger Lugnt och Stilla.
I Stillhet Andas Anden.
Då Blommar Myrten, med Tindrande Vita Stjärneblomster, Tindrande Stjärnljus bär IndigoManteln I Sin Famn.
Den Öppnade Blomkronan Bär Fem Blad, den Öppnade Brudkronan Bär Fem Blad, Strålande Ljus Strålar Från Brudkronan, Ståndarna och Pistillerna Är Astralljus, AuraAndning.
Blomman Blir Bär, Frukten I Livet, Livet Är Stjärnornas Stoff, Stjärnljus Bär IndigoManteln I sin Famn. Natten Dyker ned I Dagens Famn.
I Brudkronan vävdes Myrten In, Myrten Är Äktenskapets Bild, Är Kärlekens Bild, Är Brudens Förening Med Sin Gemål.
Brud och Gemål, är Det Högre och det lägre Jagets Förening, Är Barnets Födelse, Då Barnets Behov icke tillses Förstelnas Barnets Liv, Barnet dör en symbolisk död, .
Då Myrten icke sköts då dess behov icke tillgodose, dör dess liv, symbolbilden i det timliga varat bland människorna var att detta innebar att dra döden in i hemmet.
Så Sant, så Vist – Då Det Sanna Livets Behov icke efterlevs, Uppfylls, då födsloönskan icke uppfylls, är själen vilse.
Myrten förökas genom sticklingar, sticklingar, orden är Skapande Rörelse. Ordet Är Skapelse, Är Rörelse.
Bruden och Brudens Gemål, Regnet faller i Brudkronan och bringar Lycka till de Tårade ögonen. Själen Är icke Ensam mer.
Skimrande Silverne Trådar Vävde Moder Måne in I Kvinnans Hår;Hon sitter i Fader Sols famn Solstrålar dansar runt Livet hon berättar om Kärlekens Liv berättar om mannens rädslas oseende ögon berättar om Längtans Blommor utan Doft Moder Måne vandrar in i Samtalet Spinner Ljustrådar I Kvinnans Hår Själen Svävar In I Jordens Sfär Finner honom vid stenarnas bord Mörkret är runt hans liv hon ser honom hennes armar omsluter honom är Vinden Är Havet ÄR jag Älskar Dig mitt Hjärta mitt Liv hennes hjärta är fyllt med Kärlekens sång till mannen de tillger henne att vara honom nära hennes vingar är armar hon sitter på stenens rundade form sträcker fram handens linje han finner handens linje svarar orden hennes ögons ljus omsluter honom fyller hans själ med seende Ögon hon sluter sina armar runt hans liv hans huvud vilar i hennes knä hon smeker mannens panna drar ljustrådar in i pannans välvda rum sluter hans ögon sjunger helande sånger vaggar mannens liv in i rytmens klanger befriar honom från rädslans demoners grepp öppnar förstelningens form hon smeker hans armars gärning gör honom fri vaggar hans liv in i värmens famn öppnar hans ögons ljus hon ser modet vakna han ser henne möter henne deras ljus är skogens tjärn deras nakenhet omsluts av vattnets klara källa deras hjärtan omsluter varandra och deras vingar bär dem in i Solens Famn.
hon såg hans Rätta namn följde Handens Linjer Rörelsen Lyfte Slöjan Deras Ljus Omslöt Varandra han Öppnade Handen hon Steg In I hans hand hon Öppnade Handen han Steg In I hennes hand deras Händer Omslöt Varandra Kärlekens famn
Bruden och Brudens Gemål står framför varandra, Deras Ögon ser Varandra, Deras Andning Ser Varandra. Mannens Vänstra Hand Tar Emot Kvinnans Högra Hand, han tar emot hennes gärning. Kvinnans Vänstra Hand Tar Emot Mannens Högra Hand, hon tar emot hans gärning. Detta sker symboliskt, är eterrörelse ty - Kvinnans Vänstra Hand och Mannen Högra Hand Bär Det Gyllene Klotet, Ögat I sin Skål. Deras Hjärtan är Förenade I Deras Gärning, de Bär den Nya Solens Ljus I Varats Famn. Deras Kärlek, deras Gärning Är I Levande Liv.
I Brudkronan vävdes Myrten In, Myrten Är Äktenskapets Bild, Är Kärlekens Bild, Är Brudens Förening Med Sin Gemål.
Brud och Gemål, är Det Högre och det lägre Jagets Förening, Är Barnets Födelse, Då Barnets Behov icke tillses Förstelnas Barnets Liv,
Detta är bilden av smärtan, Smärtan av att icke Leva. Den förstelnade formen är en kropp, det är en kropp vilken längtar efter liv,
Denna längtan gör att kroppen, smärtans kropp växer över gränserna vid vissa betingelser; denna kropp är väsendets dubbelgångare eller fantombilden av det Sanna livet; är en Smärtkropp. Smärtkroppen är den sammanlagda smärtan, den har en betingelse i sig att välla fram. Det är en annorlunda bild av Issmältningen, det är en degel vilken svämmar över för att icke förinta väsendets liv, detta sker ty Själen; det Inre Sanna Livet Vakar – Väntar.
Så Smärtkroppen är den sammanlagda smärtan i väsendets liv, nu väller den fram.
Den Växer och blir en Stormvåg, denna stormvåg är på god väg att kväva det Sanna Livet, den talar genom alla historiebilder, genomsyrar skönheten till förvridna formers icke liv.
Den nya tiden är dock här och det Sanna Livet kan aldrig kvävas.
Se Maskrosens Liv, den finner vägen genom asfalten, så är det med Sannheten.Denna Smärtkropp kallades tidigare för martyrium, icke Sannhetens Martyrium.Med andra ord då en reagens så som denna stormvåg växer fram är det Icke det Sanna Jaget vilket talar utan Dubbelgångare/Fantombild eller Smärtkroppen vilken Frodas.
Därför Är det viktigt att icke mata denna smärtkropp, vilket sker genom ett förlamande agerande. Detta kan i sig liknas vid Kobrans Liv; Kobran Söver Sitt Byte - Kobran ÄR Vackrare ty Kobran Skapades För Sitt Liv - Den talande/smärtkroppen kväver, kväver i sin Längtan till Liv.Då ni nu möter detta försök att se bakom det angripande, sök SE denna smärtkropp, så blir det lättare att stå ut med den myckna tyngden vilken andas tungt i Moderns famn. Därvid hjälper ni Moderns Andning.Smärtkroppen förleder omgivningen till Negativa Tankar, agerande eller allt annat vilket är negativt- Detta är Viktigt att SE:
Därigenom Är dessa Väsen, dessa vandrande smärtkroppar farliga.
Därigenom att Dessa Förleder Omgivningen, om omgivningen icke Är Vaken.
TILL ATT GÖDA DERAS SMÄRTA. DERAS SMÄRTSTYRKA VÄXER OCH DE TAR ÖVER DET MESTA. De blir diktatorer, massförstörare i Skapelsens Skönhets Liv. De Förleder omgivningen till att Göda Deras Smärta, vilken längtar efter Liv. Därigenom blir omgivningen Bärare av deras Skuld. Omgivningen blir Den vilken har tillfogat dem Smärtan och blir Därigenom Skyldig till att ha tillfogat dem Smärtan och deras Lidande. Samtidigt Bär Omgivningen deras Smärtas Tyngd. Det vill säga Omgivningen får bära deras smärta. Faran är att Omgivningen Fylls Med Smärta och en NY Smärtkropp föds – Till slut Är det bara en massa Smärtkroppar vilka talar. Det är Dumt eftersom Livet Är Givna LjusKroppar Kroppar Skapade Av, Med, Genom, I Ljus och Värme Till Kärlek icke Till Smärta.
Livet överger Aldrig Livet; Barnet dör en symbolisk död, Själen Vakar och vet, Själen Känner Andens Ström Känner det Vaknande Livet. Den Sanna Islossningen sker och Vårens Famn Öppnas. Stenen rullas bort från Graven.
Förmyndare,
Förmyndarskap,
Ni är alla förmyndare Av Livet.
Ni är alla förmyndare Till Liv – För Mynningen Till Liv – Mynningen För Liv.
Vi är Alla Mynningen För Liv.
Det Lever Ovan, Under, Runt, I, Genom Är ett, är gränslösa sfärer.
Ljuset och Värmen Synliggör, Kylan Döljer.
Fröet Är Mynningen till Liv och För Liv.
Fröet Bär grodden, Hjärtbladen, Stjälken, Bladen, Knoppen, Kronan, Bäret, Frukten, Fröet I Sig. I Famnen Bär Fröet Livet, Fröet Öppnar Mynningen För Livet.
Modern Öppnar Mynningen För Livet.
Jorden, Marken Är Mynningen För Liv.
Ni ser Jord, Det är icke Jord.
Det Är Moderns Mantel, Se Hennes Skimrande Strömmande RegnbågsMantel. Se Hur Den Faller I Sköna Veck, Känn hur Den Smeker Er, Smeker Livet I Kärlek.
Underskön Är Skapelsens famn, vari består era suckar, ni är givna vingar.
Förmyndare; ack vad har ni gjort med ordet.
Ni har skadat dess vinge.
Förmyndare är Höga Visans Lov. (Kap: 7)
Allt det ni ser är icke det ni ser, se bakom, se det bakom liggande.
Förmyndare, Mynten höres klinga, låt icke mynten vara silverpenningar till att köpa ert Liv.
Silverpenningarna klingar endast korta stunder, deras klanger är icke rena och ändock rena.
Se bakåt, hur betalade människan. Lertavlor, Stenar, Plattor.
Tunga tingestar var detta, gott var det, det vilar tyngd i livet. Gärningen skall vara tyngd i ordets rätta ljus, tyngden är den grundade Meningen är Meningen till liv.
Om någon skulle vilja betala för den sanna Gärningens Grund och Tyngd, då skulle många foror behövas, den är obetalbar. Detta visar er bilden av Lertavlor och Stenar.
Mynt för munnen, lades tidigare i den dödes mun, i rädslan för gengångaren. Se visdomens ljus. Gengångaren är dubbelgångaren, fantombilden, smärtkroppens liv, den döde är Barnet, det Inre Barnet,
Barnet dör en symbolisk död – Vårens Famn Är en fantastisk famn att Se Uppståndelsens Liv.
Scarabe´, denna Skalbagge har ett stort och Sant symbolvärde, den är bilden av Fröets Fyllda Inneboende Kraft, den är bilden för årets andning, den är bilden av den öppnade Kronan och Svärdets Egg, Den är bilden av Livet; Födelse, så kallad död, återuppståndelse, att vara, att bliva, att återuppbygga.
Då ni öppnar er och ser detta tunga väsen i Luftens Element, låt er då Uppfyllas av Vingarnas sång, denna sång är Värme och Ljusrörelse.
Se så Solens Öga,
Se Pannans Välvda Famn,
Se Moderns Kärlek,
Moderns, Hennes Händer Innefattar Pärlans Sköna Form,
Solens Öga, Strålar I Varats Famn,
Är Åter Liv.
Myntet Är Stenen för Grottan,
Grottan är Själens Rum,
Varde Ljus och Stenen fick Vingar,
Lyfte Själen In I Ljusets Andning.
Hålla tand för tunga, lägga Myntet för munnen, lägga mynt för den dödes ögon, i den dödes händer,
Väg orden i den Gyllene vågskålen låten Sanningen klinga i Sannhetens Ljus.
Låt dig icke vredgas för, av mänskliga ting, mänskliga ting är icke små ting, är här suckarnas ting, skenbildens tyngande suckars liv.
Låt er icke vredgas, lev i Kärlekens Ljus.
Allt har två ansikten ändock är det samma ansikte det är själens längtan till helhet.
Myntet har två sidor, Ett Mynt har Alltid Två sidor. En krona och en klave, en människa har alltid två sidor, en synlig sida utåt en synlig sida inåt. Båda dessa sidor är inneslutna i en cirkel, båda är en helhet, där den mötande aldrig behöver tveka - kanske skall Vi säga; båda borde vara en Helhet där den Mötande aldrig skall behöva tveka.
Mynten är vackra bilder, urminnes – bilder,
Medaljongen har två sidor, förenade är de. Dessa sidor kan öppnas och slutas – Vingar i Livet,
Andens Ord
Talar i Tystnaden.
Medaljongen är ett inramat smycke, smycket är ett sigill, smycket bär sigillet, sigillet är livets uppkomst. Smycket bärs av livets utverkare, genom Anden. Tre samverkande krafter är detta;
Smycket är skapat av en bärare,
Till att bäras av en bärare,
Bär Livet.
Medaljongen har två sidor av samma sak, sakförhållande,
Dörrar, Vingar, Bladen bär ådringar, Livets Väv.
Andens Ord
Talar i Tystnaden.
att vara, att bliva, att återuppbygga.
Se så Solens Öga,
Se Pannans Välvda Famn,
Se Moderns Kärlek,
Moderns, Hennes Händer Innefattar Pärlans Sköna Form,
Solens Öga, Strålar I Varats Famn,
Är Åter Liv,
Viljan ÄR. Svarande Mening. Synliggjord HimmelsViljans Mening.
Myntet Är Stenen för Grottan,
Grottan är Själens Rum,
Varde Ljus och Stenen fick Vingar,
Lyfte Själen In I Ljusets Andning,
Bevara Andens Ström I Din Andning, I Din Mun, Låt Andens Ström Andas.
