Apokryfiska skrifter talar om Hemligt Liv. Det finns inget Hemligt Liv – det finns Sant Liv.
Apokryfosofia är läran om tillblivelsen.
Se vilket Vackert Ord. Ordet klingar och sjunger i Lovsångens Glädje över Födelsens Ljus och Värme. Ordets slutändelse är SE, därigenom är det icke ett slut, det är en oändlighet vilken nu öppnar sig. Ordet sjunger i Lovsångens Glädje: Se Tillblivelsens Ljus, detta Ljus Öppnar Vägen Till Bliv – Till Är.
Läran om Tillblivelsens Hemlighet.
Det finns två Barn, ett fysiskt Barn och ett Andligt Barn. Ni tror er välja varandra, mannen väljer kvinnan och kvinnan väljer mannen, så är det icke. Ni är för varandra, man/Make – kvinna/Maka.
Mannen och kvinnan förs till varandra av en Själs FödsloBehov. Det är det fysiska Barnets tillblivelse. Ni är en triangel för en stund.
Det Andliga Barnet har en annan tillblivelsegrund, det är då icke den enskilda/individuella Själens behovs Verkan. Det är nu de Högre Sfärernas Strömmande Kännande Vetande Verkan vilken nu ljuder, ut ur Sfärernas Svar till en Bön om Hjälp.
Dessa Högre Sfärer för nu mannen och Kvinnan samman. De är nu icke man och kvinna, de är innan de har sett varandra i det så kallade synliga varat, redan Make och Maka. Deras möte är ett Instiftat Heligt Äktenskap, vilket även nu skall Bekräftas i det så kallade synliga varat. De är nu Maka och Make på mångfasetterade plan eller sfärer.
Se Klangbilden i dessa ord, åter synes det kvinnliga väsendet och det manliga väsendet stiga upp ur dimmans skapande slöjor, i orden Maka och Make. Mannen Skapar Levande Form, Kvinnan Skapar Levande Färg. De är strömmande Ljus och Värme I och Genom och För Varandra I varat och I Livets TillBlivelse. De är Skapande Helande Liv, ty deras Heliga Kärlek Skapar Spår i Helhetens Famn, de är Tillsammans Skapande Liv. Vad annat är det än KlangSkapande Bilder, I denna sfär föds det Andliga Barnet.
Det Fysiska Barnet Vandrar i varat, det Andliga Barnet Verkar i varat.
Det är så att livet är energiströmmar.
Se bilden av Nattens Famn, den Nattliga Himlen utan StjärnLjusen. NattHimlen Är då Svart, svart eller ett Hålrum, ett Tömt rum, vi kan kalla det för ett svart hål. Detta svarta hål blir en slags barrikad för Ljusenergiernas levande strömmar. Detta svarta hål kan också liknas vid sorg. Sorgen skapar ett tomrum, en barrikad för det Sanna Livet. Sorgen kan endast läkas genom Ljusets Varsamt Kännande Strömmar.
Stjärnljusen tindrar I det nattliga Havet. Lyft edra sinnen och se den underbara värld de visar er. Stjärnljusen i HimlaHavet är alla Förenade, genom strålarna, genom energiströmmarnas levande verkan, detta sker för att hela och läka. Helande energier leds nu till det svarta hålet, strömmande energier leds nu till detta tomrum, fyller det varsamt med ljus och en ny Stjärna tänds eller föds åter.
Vi har talat om speglingens verkan och kraft, det är så att samma sak sker i det så kallade synliga varat, I JordeHavets Famn.
Ni är alla förenade genom ljusenergier, se bilden av Nattens StjärnHimmel, det är en väv, en ljusväv. Denna bild speglas i JordeHavets Famn, det är kanske inte helt rätt att säga att dessa speglar sig i varandra, ty de är verkande liv i varandra, men det blir lättare att förstå så. Överallt finns Stjärnor, dessa Stjärnor bildar Öar, former av FemStjärnor och SjuStjärnor. Det finns också Stjärnor med färre armar och med flera armar, men vi stannar vid dessa. Stjärnorna är Ljusenergier i varat, de sammanbinder och sammanlänkar, de strålar, öppnar vägar och väver mönster.
Vi talar om FemStjärnor, om SjuStjärnor, om Stjärnornas Armar, därför att det är lättast att se dem så.
Stjärnorna är icke Begränsade, de är strålande Liv.
Däremot är det mycket välgörande att röra sig i dessa pentagramformer, i dessa lever hela Stjärnevärldens Ljuskraft, vilken läker och helar det kroppsliga varats rum. Stjärnornas strålbilder är föränderliga, gränsöverskridande, Anagram, dessa visar oss att delen skapar Med och I Helheten, i Helheten Är Livet.
NattHimlar Är ett Böljande LjusHav. Dess energier är Förbundna med JordeHavets Böljande LjusHav, vilket Är ett VärmeHav. Ljus och Värme Förenar Alltets Liv, Allt Liv Är Levande Tillstånd, är Väsens Liv.
Se åter bilden av Trädens Vara, förresten vilken Växt ni vill. Rötterna Förgrenar sig från ModersTrädet/Växten. De Finner Vägar I Moderns Famn, Modern Leder Dem, Modern Öppnar sin Famn. Ett Nytt Liv vandrar in i det rumsliga varat. Det kan verka vara långt bort ifrån ModersTrädet/Växten och kallas ofta för ogräs. Det är icke ogräs i den bemärkelsen, snarare Oh Gräs med Beundrande Uttal, då ogräset kultiveras blir det ett Underbart Träd/Växt.
Så är det med dessa energiers strömmar, det kan till synes vara en slumpartad händelse, så är det icke, det är FörInnerligad, DjupverkAnde Mening och Innebörd.
Det är svårt att giva alla dessa bilder, det lever en oerhörd Skönhet i dem, både i färg och form, det är Skimmer, Strömmar, Strålar, Levande LIV, Skapande LIV. Det är svårt att stanna upp denna rörelse, lika svårt är det att stanna Luftens Andars Rörelse.
De mänskliga orden ringar in, förtär, begränsar deras LevAnde Skönhet.
Kanske är det en skolningsväg att finna ord, skapa levande ordbilder, ordsånger för att återge detta liv, för att åter giva livet Liv.
Ta orden till er, bli ett med dem, sammanför orden, icke till konstlade, artificiella ord genom att låta ert förstånd bli er mästare, utan med ett öppet och mottagande sinne, då kommer orden till er.
Orden sammanför sig själva, blir nya ord, blir visande bilder. De ord vilka möter varandra är ”gamla” symbolord, tillsammans blir de Nytt Liv.
Visande Liv för en stund, så delar de sig åter och blir enskilda, åter bilden av delen och helheten.
Då ni jonglerar med bollar ser ni bilden: Ena stunden är bollen/ordet i er hand, i den andra stunden är bollen/ordet i luftens hand.
Det är en god övning att se ordens bildskapande liv. Glöm dock Aldrig att ordens klanger skapar Allt Liv – UrTankens liv.
UrTankens Liv är den Levande Tankens Liv, den tankar Liv, Fyller På Liv. Precis som fordonen behöver bensin eller annat drivmedel för att ta er dit ni vill.
Wakantanka ger Liv – en bild stiger fram: Den Vakna Tanken Ger Liv. Den Kännande Tanken är Skönhet.
Den Tänkta Tanken Är begränsande, skillnaden på dessa båda kan ses i orden. Tanke Är Inspirationens Ljus Till Verkan, medans Tänka Är den Döda tanken vilken Begränsar. Inspirationen, inkarnerar i livet och öppnar något, detta något känner kännande, det är ett kraftöppnande i sig. Denna tanke är levande och grundad i mitten. Inspirationens Ljus är Tankens Ursprung vilken är och var en blixt från klar Himmel, detta är Inspirationens Kraft och UrKälla.
Tänka har ett likartat rörelsemönster, men slutändelsen är Öppen, denna öppnade gest kan leda till ett sovande omedvetet drömmande. Ett icke grundat tänkande blir illusion.
Om väsendet är grundat blir den öppnade gesten mottagande i Kärlek, annars leder det till drönarliv.
Tanke Är Sannhetens Ljus.
Att Tänka Är Sanning. Sanningen i det rumsliga varat, i den mänskliga tidens sfär, i det mänskliga varat är idag/har idag blivit Artificiellt ljus, Förförande krafter.
Var och en måste Bli de ord de talar för att förstå deras kraft och inneboende verkande Innebörd. Då orden talas eller skrivs förlöses de och den inneboende kraften släpps fri att verka med hela sin Innebörd. Om den skall leva i sannhet eller i sanning är människans val.
Varje tänkt tanke, varje uttalat ord ger spår och efterverkningar.
Barnen känner detta, de ”leker” och Smakar på Orden innan de planterar dem i Livet.
Barnens Liv, Stjärnornas Liv, Levande Liv, Strömmande Liv, Stjärnorna är icke Begränsade, de är Strålande Liv, Ljus och VärmeEnergiLiv.
Dessa energier vandrar nu in och ut i varandra, likt de keltiska symbolbilderna, likt Anagram.
Dessa energier Belivar, sänder Helande Strömmar Inom JordeHavet.
Detta sker, då stora sår har uppstått i det skapande livet, då dessa stora sår har blivit till sorgens svarta tomrum.
Då förs mannen och Kvinnan samman och blir nu Maka och Make, deras förening är ett Heligt Äktenskap. De förs till Varandra och Är För varandra och för det Andliga Barnets Liv.
Att erhålla eller ta emot en sådan Kärlekens Gåva ÄR Benådelse. Det Är en Ljuskraftsgåva.
Se bilden av Stjärnan över krubban, Stjärnan Leder Vägen.
Det är en oerhört Stark Kraftimpuls, ett Oerhört Starkt Kraftgivande, det ÄR Den Store Andens LjusKraft. Se åter bilden av Granen framför er: ” Se Granen, dess topp, lek med bilden att alla Grenar strömmar ut från toppens Mittpunkt, denna mittpunkt sjunker nedåt eller förflyttar sig, Grenarna Strömmar hela tiden ut ifrån toppen och åter in till väsendets stam. Strömmen är hela tiden en Harmonisk Andning. Den liksidiga triangeln blir då bilden av Moderns famn.
Toppen visar oss Strömmen Uppåt och vad finns under Granens Grenar, det finns en grotta eller en boning eller ett skydd. Modern vaggar sitt Barn, Barnet reser sig upp mot Ljuset, reser sig upp är Stammen och Toppen Är Kronan.”
Ja att erhålla eller taga emot en sådan Kärlekens Gåva Är benådelse. Se bilden av Stjärnan, Stjärnan är en Fylld Cirkel med Strålande Strålars Ljus I RegnBågens Alla Färger och Klanger, detta ljus Strålar, Strömmar nedåt i en Pelare och Sammanför Mannen och Kvinnan I det Jordiska Varat. Deras Förening Är Symbolbilden i Yin och Yang
Den Kärleken Är Total Harmoni.
Det är Bilden av Adventstidens vandring in I Julens Tid. Denna kärlek är mänsklig kärlek och icke mänsklig Kärlek. Denna Kärlek Är Högre och Mäktigare. Denna Kärlek Är Oåterkallelig. Denna Kärlek Är av Gudomen Instiftad. Människan kan icke fly denna Kärleks lagbundenhet, då tynar hon sakta bort, hon blir till det svarta hål, hon valde att icke läka. Den icke flyende är i deras Kärlek, vaggas till ro för att lindra den oerhörda smärtan av att inte vara, är på grund den flyende nu i det svarta hål, vilket den flyende valde att icke hela. Detta är icke ett straff, det är i väntan på hennes, den flyendes uppvaknande. Ty det är så att dessa två är Förenade i evig tid, i den tiden vilken ligger utanför och innanför det ni kallar för tid.
Tiden upphör att existera i de Högre Sfärerna, tiden är där en levande ström, är klanger och strömmande liv, Havets Eviga Andning i Harmoni och Balans, detta skeende kan icke mätas i mänsklig tid, detta är Skönhetens liv, ni kan möta denna Skönhet då Stjärneljusen badar I JordeHavets Famn, då Moder Måne Smeker JordeHavet med Silverne Ljus, skapar RegnbågsLjus I Nattens Levande Drömskapande Famn och Liv. Moder Jord svarar och Sjunger, är Havets Våg, Havets Våg Vaggar Barnet Till Ro, Sången Ljuder I Universums Famn. Sången förtäljer att denna man och denna kvinna, dessa två är förenade i evig tid och den ena kan icke existera utan den andra.
Sången är för dem, vaggar deras vilsna Kärlek till ro i väntan på den flyendes uppvaknande blick.
Ja, Denna kärlek är mänsklig kärlek och icke mänsklig Kärlek. Denna Kärlek Är Högre och Mäktigare. Denna Kärlek Är Oåterkallelig. Dessa två är Förenade i evig tid, i den tiden vilken ligger utanför och innanför det ni kallar för tid. Tiden upphör att existera i de Högre Sfärerna, tiden är där en levande ström, är klanger och strömmande liv, Havets Eviga Andning i Harmoni och Balans, deras Kärlek är Skönhet och Väntar på dessa två. Dessa två är ett och emellan dem och genom dem lever det Andliga Barnets Liv, dess verkan strålar genom dem ut i varats Famn, läker Sorgens Svarta Hål och Fyller Universum med Ljus och Värme Till Liv – Ordet klingar och sjunger i Lovsångens Glädje över Födelsens Ljus och Värme. Ordets slutändelse är SE, därigenom är det icke ett slut, det är en oändlighet vilken nu öppnar sig. Ordet sjunger i Lovsångens Glädje: Se Tillblivelsens Ljus, detta Ljus Öppnar Vägen Till Bliv – Till Är.
Läran om Tillblivelsens Hemlighet - Apokryfosofia är läran om tillblivelsen.
Nu Vandrar AftonStjärnan In I den Rumsliga Tiden. AftonStjärnan Strålar Ren och Klar, Förenar sig Med GryningsStjärnans Ljus.
Nu Vaknar Morgonens Liv – det Nya Livet Föds, Strålar Rent och Klart I den rumsliga tiden.
BetlehemsStjärnan är bilden av den Heliga Föreningen, given av Änglars Händer, dessa har mottagit detta Ljus av ÄrkeÄnglarnas Sfärer.
Make och Maka, Kärlekens Gåva, Det Andliga Barnet Föds.
Apokryfosofia är läran om tillblivelsen.
Se vilket Vackert Ord. Ordet klingar och sjunger i Lovsångens Glädje över Födelsens Ljus och Värme. Ordets slutändelse är SE, därigenom är det icke ett slut, det är en oändlighet vilken nu öppnar sig. Ordet sjunger i Lovsångens Glädje: Se Tillblivelsens Ljus, detta Ljus Öppnar Vägen Till Bliv – Till Är.
Läran om Tillblivelsens Hemlighet.
Det finns två Barn, ett fysiskt Barn och ett Andligt Barn. Ni tror er välja varandra, mannen väljer kvinnan och kvinnan väljer mannen, så är det icke. Ni är för varandra, man/Make – kvinna/Maka.
Mannen och kvinnan förs till varandra av en Själs FödsloBehov. Det är det fysiska Barnets tillblivelse. Ni är en triangel för en stund.
Det Andliga Barnet har en annan tillblivelsegrund, det är då icke den enskilda/individuella Själens behovs Verkan. Det är nu de Högre Sfärernas Strömmande Kännande Vetande Verkan vilken nu ljuder, ut ur Sfärernas Svar till en Bön om Hjälp.
Dessa Högre Sfärer för nu mannen och Kvinnan samman. De är nu icke man och kvinna, de är innan de har sett varandra i det så kallade synliga varat, redan Make och Maka. Deras möte är ett Instiftat Heligt Äktenskap, vilket även nu skall Bekräftas i det så kallade synliga varat. De är nu Maka och Make på mångfasetterade plan eller sfärer.
Se Klangbilden i dessa ord, åter synes det kvinnliga väsendet och det manliga väsendet stiga upp ur dimmans skapande slöjor, i orden Maka och Make. Mannen Skapar Levande Form, Kvinnan Skapar Levande Färg. De är strömmande Ljus och Värme I och Genom och För Varandra I varat och I Livets TillBlivelse. De är Skapande Helande Liv, ty deras Heliga Kärlek Skapar Spår i Helhetens Famn, de är Tillsammans Skapande Liv. Vad annat är det än KlangSkapande Bilder, I denna sfär föds det Andliga Barnet.
Det Fysiska Barnet Vandrar i varat, det Andliga Barnet Verkar i varat.
Det är så att livet är energiströmmar.
Se bilden av Nattens Famn, den Nattliga Himlen utan StjärnLjusen. NattHimlen Är då Svart, svart eller ett Hålrum, ett Tömt rum, vi kan kalla det för ett svart hål. Detta svarta hål blir en slags barrikad för Ljusenergiernas levande strömmar. Detta svarta hål kan också liknas vid sorg. Sorgen skapar ett tomrum, en barrikad för det Sanna Livet. Sorgen kan endast läkas genom Ljusets Varsamt Kännande Strömmar.
Stjärnljusen tindrar I det nattliga Havet. Lyft edra sinnen och se den underbara värld de visar er. Stjärnljusen i HimlaHavet är alla Förenade, genom strålarna, genom energiströmmarnas levande verkan, detta sker för att hela och läka. Helande energier leds nu till det svarta hålet, strömmande energier leds nu till detta tomrum, fyller det varsamt med ljus och en ny Stjärna tänds eller föds åter.
Vi har talat om speglingens verkan och kraft, det är så att samma sak sker i det så kallade synliga varat, I JordeHavets Famn.
Ni är alla förenade genom ljusenergier, se bilden av Nattens StjärnHimmel, det är en väv, en ljusväv. Denna bild speglas i JordeHavets Famn, det är kanske inte helt rätt att säga att dessa speglar sig i varandra, ty de är verkande liv i varandra, men det blir lättare att förstå så. Överallt finns Stjärnor, dessa Stjärnor bildar Öar, former av FemStjärnor och SjuStjärnor. Det finns också Stjärnor med färre armar och med flera armar, men vi stannar vid dessa. Stjärnorna är Ljusenergier i varat, de sammanbinder och sammanlänkar, de strålar, öppnar vägar och väver mönster.
Vi talar om FemStjärnor, om SjuStjärnor, om Stjärnornas Armar, därför att det är lättast att se dem så.
Stjärnorna är icke Begränsade, de är strålande Liv.
Däremot är det mycket välgörande att röra sig i dessa pentagramformer, i dessa lever hela Stjärnevärldens Ljuskraft, vilken läker och helar det kroppsliga varats rum. Stjärnornas strålbilder är föränderliga, gränsöverskridande, Anagram, dessa visar oss att delen skapar Med och I Helheten, i Helheten Är Livet.
NattHimlar Är ett Böljande LjusHav. Dess energier är Förbundna med JordeHavets Böljande LjusHav, vilket Är ett VärmeHav. Ljus och Värme Förenar Alltets Liv, Allt Liv Är Levande Tillstånd, är Väsens Liv.
Se åter bilden av Trädens Vara, förresten vilken Växt ni vill. Rötterna Förgrenar sig från ModersTrädet/Växten. De Finner Vägar I Moderns Famn, Modern Leder Dem, Modern Öppnar sin Famn. Ett Nytt Liv vandrar in i det rumsliga varat. Det kan verka vara långt bort ifrån ModersTrädet/Växten och kallas ofta för ogräs. Det är icke ogräs i den bemärkelsen, snarare Oh Gräs med Beundrande Uttal, då ogräset kultiveras blir det ett Underbart Träd/Växt.
Så är det med dessa energiers strömmar, det kan till synes vara en slumpartad händelse, så är det icke, det är FörInnerligad, DjupverkAnde Mening och Innebörd.
Det är svårt att giva alla dessa bilder, det lever en oerhörd Skönhet i dem, både i färg och form, det är Skimmer, Strömmar, Strålar, Levande LIV, Skapande LIV. Det är svårt att stanna upp denna rörelse, lika svårt är det att stanna Luftens Andars Rörelse.
De mänskliga orden ringar in, förtär, begränsar deras LevAnde Skönhet.
Kanske är det en skolningsväg att finna ord, skapa levande ordbilder, ordsånger för att återge detta liv, för att åter giva livet Liv.
Ta orden till er, bli ett med dem, sammanför orden, icke till konstlade, artificiella ord genom att låta ert förstånd bli er mästare, utan med ett öppet och mottagande sinne, då kommer orden till er.
Orden sammanför sig själva, blir nya ord, blir visande bilder. De ord vilka möter varandra är ”gamla” symbolord, tillsammans blir de Nytt Liv.
Visande Liv för en stund, så delar de sig åter och blir enskilda, åter bilden av delen och helheten.
Då ni jonglerar med bollar ser ni bilden: Ena stunden är bollen/ordet i er hand, i den andra stunden är bollen/ordet i luftens hand.
Det är en god övning att se ordens bildskapande liv. Glöm dock Aldrig att ordens klanger skapar Allt Liv – UrTankens liv.
UrTankens Liv är den Levande Tankens Liv, den tankar Liv, Fyller På Liv. Precis som fordonen behöver bensin eller annat drivmedel för att ta er dit ni vill.
Wakantanka ger Liv – en bild stiger fram: Den Vakna Tanken Ger Liv. Den Kännande Tanken är Skönhet.
Den Tänkta Tanken Är begränsande, skillnaden på dessa båda kan ses i orden. Tanke Är Inspirationens Ljus Till Verkan, medans Tänka Är den Döda tanken vilken Begränsar. Inspirationen, inkarnerar i livet och öppnar något, detta något känner kännande, det är ett kraftöppnande i sig. Denna tanke är levande och grundad i mitten. Inspirationens Ljus är Tankens Ursprung vilken är och var en blixt från klar Himmel, detta är Inspirationens Kraft och UrKälla.
Tänka har ett likartat rörelsemönster, men slutändelsen är Öppen, denna öppnade gest kan leda till ett sovande omedvetet drömmande. Ett icke grundat tänkande blir illusion.
Om väsendet är grundat blir den öppnade gesten mottagande i Kärlek, annars leder det till drönarliv.
Tanke Är Sannhetens Ljus.
Att Tänka Är Sanning. Sanningen i det rumsliga varat, i den mänskliga tidens sfär, i det mänskliga varat är idag/har idag blivit Artificiellt ljus, Förförande krafter.
Var och en måste Bli de ord de talar för att förstå deras kraft och inneboende verkande Innebörd. Då orden talas eller skrivs förlöses de och den inneboende kraften släpps fri att verka med hela sin Innebörd. Om den skall leva i sannhet eller i sanning är människans val.
Varje tänkt tanke, varje uttalat ord ger spår och efterverkningar.
Barnen känner detta, de ”leker” och Smakar på Orden innan de planterar dem i Livet.
Barnens Liv, Stjärnornas Liv, Levande Liv, Strömmande Liv, Stjärnorna är icke Begränsade, de är Strålande Liv, Ljus och VärmeEnergiLiv.
Dessa energier vandrar nu in och ut i varandra, likt de keltiska symbolbilderna, likt Anagram.
Dessa energier Belivar, sänder Helande Strömmar Inom JordeHavet.
Detta sker, då stora sår har uppstått i det skapande livet, då dessa stora sår har blivit till sorgens svarta tomrum.
Då förs mannen och Kvinnan samman och blir nu Maka och Make, deras förening är ett Heligt Äktenskap. De förs till Varandra och Är För varandra och för det Andliga Barnets Liv.
Att erhålla eller ta emot en sådan Kärlekens Gåva ÄR Benådelse. Det Är en Ljuskraftsgåva.
Se bilden av Stjärnan över krubban, Stjärnan Leder Vägen.
Det är en oerhört Stark Kraftimpuls, ett Oerhört Starkt Kraftgivande, det ÄR Den Store Andens LjusKraft. Se åter bilden av Granen framför er: ” Se Granen, dess topp, lek med bilden att alla Grenar strömmar ut från toppens Mittpunkt, denna mittpunkt sjunker nedåt eller förflyttar sig, Grenarna Strömmar hela tiden ut ifrån toppen och åter in till väsendets stam. Strömmen är hela tiden en Harmonisk Andning. Den liksidiga triangeln blir då bilden av Moderns famn.
Toppen visar oss Strömmen Uppåt och vad finns under Granens Grenar, det finns en grotta eller en boning eller ett skydd. Modern vaggar sitt Barn, Barnet reser sig upp mot Ljuset, reser sig upp är Stammen och Toppen Är Kronan.”
Ja att erhålla eller taga emot en sådan Kärlekens Gåva Är benådelse. Se bilden av Stjärnan, Stjärnan är en Fylld Cirkel med Strålande Strålars Ljus I RegnBågens Alla Färger och Klanger, detta ljus Strålar, Strömmar nedåt i en Pelare och Sammanför Mannen och Kvinnan I det Jordiska Varat. Deras Förening Är Symbolbilden i Yin och Yang
Den Kärleken Är Total Harmoni.
Det är Bilden av Adventstidens vandring in I Julens Tid. Denna kärlek är mänsklig kärlek och icke mänsklig Kärlek. Denna Kärlek Är Högre och Mäktigare. Denna Kärlek Är Oåterkallelig. Denna Kärlek Är av Gudomen Instiftad. Människan kan icke fly denna Kärleks lagbundenhet, då tynar hon sakta bort, hon blir till det svarta hål, hon valde att icke läka. Den icke flyende är i deras Kärlek, vaggas till ro för att lindra den oerhörda smärtan av att inte vara, är på grund den flyende nu i det svarta hål, vilket den flyende valde att icke hela. Detta är icke ett straff, det är i väntan på hennes, den flyendes uppvaknande. Ty det är så att dessa två är Förenade i evig tid, i den tiden vilken ligger utanför och innanför det ni kallar för tid.
Tiden upphör att existera i de Högre Sfärerna, tiden är där en levande ström, är klanger och strömmande liv, Havets Eviga Andning i Harmoni och Balans, detta skeende kan icke mätas i mänsklig tid, detta är Skönhetens liv, ni kan möta denna Skönhet då Stjärneljusen badar I JordeHavets Famn, då Moder Måne Smeker JordeHavet med Silverne Ljus, skapar RegnbågsLjus I Nattens Levande Drömskapande Famn och Liv. Moder Jord svarar och Sjunger, är Havets Våg, Havets Våg Vaggar Barnet Till Ro, Sången Ljuder I Universums Famn. Sången förtäljer att denna man och denna kvinna, dessa två är förenade i evig tid och den ena kan icke existera utan den andra.
Sången är för dem, vaggar deras vilsna Kärlek till ro i väntan på den flyendes uppvaknande blick.
Ja, Denna kärlek är mänsklig kärlek och icke mänsklig Kärlek. Denna Kärlek Är Högre och Mäktigare. Denna Kärlek Är Oåterkallelig. Dessa två är Förenade i evig tid, i den tiden vilken ligger utanför och innanför det ni kallar för tid. Tiden upphör att existera i de Högre Sfärerna, tiden är där en levande ström, är klanger och strömmande liv, Havets Eviga Andning i Harmoni och Balans, deras Kärlek är Skönhet och Väntar på dessa två. Dessa två är ett och emellan dem och genom dem lever det Andliga Barnets Liv, dess verkan strålar genom dem ut i varats Famn, läker Sorgens Svarta Hål och Fyller Universum med Ljus och Värme Till Liv – Ordet klingar och sjunger i Lovsångens Glädje över Födelsens Ljus och Värme. Ordets slutändelse är SE, därigenom är det icke ett slut, det är en oändlighet vilken nu öppnar sig. Ordet sjunger i Lovsångens Glädje: Se Tillblivelsens Ljus, detta Ljus Öppnar Vägen Till Bliv – Till Är.
Läran om Tillblivelsens Hemlighet - Apokryfosofia är läran om tillblivelsen.
Nu Vandrar AftonStjärnan In I den Rumsliga Tiden. AftonStjärnan Strålar Ren och Klar, Förenar sig Med GryningsStjärnans Ljus.
Nu Vaknar Morgonens Liv – det Nya Livet Föds, Strålar Rent och Klart I den rumsliga tiden.
BetlehemsStjärnan är bilden av den Heliga Föreningen, given av Änglars Händer, dessa har mottagit detta Ljus av ÄrkeÄnglarnas Sfärer.
Make och Maka, Kärlekens Gåva, Det Andliga Barnet Föds.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar