Den 25 dec. 2007
Glömskans Hav,
Människorna, Skrifterna Talar om Glömskans Hav.
Glömskans Hav är dock icke bilden av att Glömma. Denna bild, Glömskans Hav, är visar er icke att ni skall bortse ifrån.
Visar er icke att ni skall se bort ifrån något. Denna bild visar er att ni skall rikta eder blick. Glömskans Hav är Tindrande, Glittrande Skönhet, då det Är Fyllt med Edra Livs Önskningar. Det ni trodde var edra önskningar. Ni har nu låtit dem falla i Glömskans Hav och SE nu den Skönhet vilken skapas. Det är Skönheten i att ni riktar eder blick till Glömskans Hav och ser Varje Glittrande Ljus. Alla Dessa Ljus är det ni trodde var, ni vandrade i dessa stunder, de har alla gjort eder till den ni är. Ångra ingenting, se dessa Ljus och låt dem vägleda eder att icke ännu en gång sova.
Då ni väljer att icke se, lever Rädslan i Glömskans Hav. Havet stelnar och blir Istappar. Istapparna skapar sår i edra Själar.
Se dock Skönheten. Ni är Alltid I Helheten - Er Egen FödsloVilja och Impuls Överger eder Aldrig. Den Är Där och Den Väntar Tålmodigt och I Kärlek på att Ni skall Möta dess Hand.
Fastna icke i bitterhetens snaror, de ger rädsla och förvrider synen.
Se Skönheten I Istappen,
Istappen är Fylld med bubblor, infryst syre, Glitterljus.
Den Goda Solen Smeker Istappen, Ljuset Tindrar, Väcker LjusMinnet I Eder.
Modern Känner Ljuset, Modern Smeker Sitt Barn med Värme. Istappen Smälter och Belivar Glömskans Hav.
Glömskan Är God då människan förlåter sig själv. Ser att hon för en stund snubblade, att hon för en stund somnade in. För en stund kändes livet för svårt för människan.
Då människan förlåter sig själv, lyfter hon Glömskan in i Ljusets Famn och Belivar Glömskans Hav.
Människan ser då sin vilsenhet och kan åter följa sin födsloönskan. Känna Livets Impulsgivare och vandrar nu i Inspirationens rikedom.
Glömskans Hav Är där för människan, för Livet. Människan kan av Godhetens Vilja sänkas ned i Glömskans Hav, för att finna lindring.
LindRing, se ordets skönhet.
Lind och Ring. Linden är ett Vackert Träd, dess Blommor Lindrar Förkylning är också vätskedrivande och febernedsättande.
Livets Ström kan Därigenom Åter Flöda. Istappen smälter och Livet Belivas.
Då Linden Blommar, lockar dessa Blommor Humlor och Bin Till Sig. Luften Sjunger då dessa Ljusvarelser Dansar I Trädets Blommande Krona.
Varje år bildas en ring i Trädets Stam.
Årsringar Är det, Silverne Ringar, Gyllene Ringar.
Årsringarna är Ljusringar, är också bilden av LjusHjul, av ÖdesHjul.
Får Hjulet snurra för fort bryts Trädets Liv.
Det Lever en Med - Vet - Ande, Med – Var - Ande Vilja I Livets Skapande Sfär.
ÖdesHjul, LjusHjul och Ringar.
Trädet Stiger Högre och Högre, Roten är I Moderns Famn/Värme och Kronan är I Faderns Famn/Ljus, Livets Energier Strömmar I dess Stam, I dess Livsstängel.
Se Skönheten i ordet: Lindring.
Gudomen Lindar Ringar runt människans vilsna själ.
Ringarna Återför människan in i Livets Sfär. Lyfter människan upp ur Glömskans Hav.
Människans Ljus Är åter I varat och belivar Glömskans Hav.
Glömskans Hav känner att Sorgen har Lämnat människan. Känner att människan Lever I LjusSkimret av sin Ljus Verkande Helande Kraft,
Vilken är att Uppgå I Helhetens Famn.
Ringarna är också sammanflätade av människans vandring i det timliga varat, glädje, ljus, sorg, smärta, frösådden, plantan, livet. Se ringen och känn: Då människan förlåter sig själv, lyfter hon Glömskan in i Ljusets Famn och Belivar Glömskans Hav.
Människan ser då sin vilsenhet och kan åter följa sin födsloönskan. Känna Livets Impulsgivare och vandrar nu i Inspirationens rikedom.
Ringarna är äktenskapets symboler, vi ingår i ett stort Heligt Äktenskap genom att vara i Helheten. De erinrar människan om att människan icke är ensam.
Det erinrar människan om att människan icke är ensam i det så kallade synliga varat, hon är en del och samskapande med delarna. Detta för att Harmonin åter skall leva I det timliga varat. Hon Är icke ensam i sin enskildhet, hur skall hon kunna vara det, människan är icke en skild, det är hon då hon väljer att vara skild från/avskild.
Ringen erinrar dels människan om att hon är ett instrument i en Himmelsk Symfoniorkester, där Alla Instrumenten skall stämmas med varandra. Ingen skall överrösta eller kväva den andre.
Mannen och Hustrun bär också ringar, de är bilden av det stora heliga äktenskapet. Mannen och Hustrun skall leva i förhållande till varandra i den Harmoniska Samklangen vilken ÄR Universums Skapande Vilja. Universums Äktenskap och Föräldraskap.
Kasta en sten i vattnet, minns dock att stenen icke är hård och kall, stenen känner och vet delar av livet vilket ingen annan vet. Kasta stenen i vattnet och se Ljusets Kaskader, droppar dansar i cirklande rörelse då stenen uppgår i Havets Famn. Det är att finna Modet att Hoppa och veta att Livet är I Helhetens Famn. I den LjusGlädjen är det Ringarna Blir Fler och Fler.
Stenen är mineral, mineralet är fysiskt realt, stenen är bilden av kroppen. Till det yttre ett gränsland, en avgränsad yta. Kan kännas kall och hård, tung och klumpig, låten dock icke tyngden tynga er, den är en illusion. Stenfinnare vet att i Stenen kan det leva en KristallGrotta.
Vad är Kristallens Liv?
Skönhet, Visdomens Skönhet, det Inre Barnets Födelse, det Inre Barnet är det Andliga Barnet, ditt Sanna Liv. Det Yttre Barnets Födelse är bärare av det Andliga Barnet, Lev Ditt Sanna Liv.
Det Är att Hoppa In I Havets Famn, känna Havets Famn, vara med Havet och icke streta emot det, det är att Leva I Visshetens Tillit, det är att se Ljuskaskaderna Dansa Runt Dig, Ditt Ljus Belivar Varats Famn, Tillför Modern Kraft, ger Modern LindRing I denna Glömskans Tid.
Det är att Se, Det är att finna Modet att Hoppa och veta att Livet är I Helhetens Famn. I den LjusGlädjen är det Ringarna Blir Fler och Fler.
Glömskans Hav,
Människorna, Skrifterna Talar om Glömskans Hav.
Glömskans Hav är dock icke bilden av att Glömma. Denna bild, Glömskans Hav, är visar er icke att ni skall bortse ifrån.
Visar er icke att ni skall se bort ifrån något. Denna bild visar er att ni skall rikta eder blick. Glömskans Hav är Tindrande, Glittrande Skönhet, då det Är Fyllt med Edra Livs Önskningar. Det ni trodde var edra önskningar. Ni har nu låtit dem falla i Glömskans Hav och SE nu den Skönhet vilken skapas. Det är Skönheten i att ni riktar eder blick till Glömskans Hav och ser Varje Glittrande Ljus. Alla Dessa Ljus är det ni trodde var, ni vandrade i dessa stunder, de har alla gjort eder till den ni är. Ångra ingenting, se dessa Ljus och låt dem vägleda eder att icke ännu en gång sova.
Då ni väljer att icke se, lever Rädslan i Glömskans Hav. Havet stelnar och blir Istappar. Istapparna skapar sår i edra Själar.
Se dock Skönheten. Ni är Alltid I Helheten - Er Egen FödsloVilja och Impuls Överger eder Aldrig. Den Är Där och Den Väntar Tålmodigt och I Kärlek på att Ni skall Möta dess Hand.
Fastna icke i bitterhetens snaror, de ger rädsla och förvrider synen.
Se Skönheten I Istappen,
Istappen är Fylld med bubblor, infryst syre, Glitterljus.
Den Goda Solen Smeker Istappen, Ljuset Tindrar, Väcker LjusMinnet I Eder.
Modern Känner Ljuset, Modern Smeker Sitt Barn med Värme. Istappen Smälter och Belivar Glömskans Hav.
Glömskan Är God då människan förlåter sig själv. Ser att hon för en stund snubblade, att hon för en stund somnade in. För en stund kändes livet för svårt för människan.
Då människan förlåter sig själv, lyfter hon Glömskan in i Ljusets Famn och Belivar Glömskans Hav.
Människan ser då sin vilsenhet och kan åter följa sin födsloönskan. Känna Livets Impulsgivare och vandrar nu i Inspirationens rikedom.
Glömskans Hav Är där för människan, för Livet. Människan kan av Godhetens Vilja sänkas ned i Glömskans Hav, för att finna lindring.
LindRing, se ordets skönhet.
Lind och Ring. Linden är ett Vackert Träd, dess Blommor Lindrar Förkylning är också vätskedrivande och febernedsättande.
Livets Ström kan Därigenom Åter Flöda. Istappen smälter och Livet Belivas.
Då Linden Blommar, lockar dessa Blommor Humlor och Bin Till Sig. Luften Sjunger då dessa Ljusvarelser Dansar I Trädets Blommande Krona.
Varje år bildas en ring i Trädets Stam.
Årsringar Är det, Silverne Ringar, Gyllene Ringar.
Årsringarna är Ljusringar, är också bilden av LjusHjul, av ÖdesHjul.
Får Hjulet snurra för fort bryts Trädets Liv.
Det Lever en Med - Vet - Ande, Med – Var - Ande Vilja I Livets Skapande Sfär.
ÖdesHjul, LjusHjul och Ringar.
Trädet Stiger Högre och Högre, Roten är I Moderns Famn/Värme och Kronan är I Faderns Famn/Ljus, Livets Energier Strömmar I dess Stam, I dess Livsstängel.
Se Skönheten i ordet: Lindring.
Gudomen Lindar Ringar runt människans vilsna själ.
Ringarna Återför människan in i Livets Sfär. Lyfter människan upp ur Glömskans Hav.
Människans Ljus Är åter I varat och belivar Glömskans Hav.
Glömskans Hav känner att Sorgen har Lämnat människan. Känner att människan Lever I LjusSkimret av sin Ljus Verkande Helande Kraft,
Vilken är att Uppgå I Helhetens Famn.
Ringarna är också sammanflätade av människans vandring i det timliga varat, glädje, ljus, sorg, smärta, frösådden, plantan, livet. Se ringen och känn: Då människan förlåter sig själv, lyfter hon Glömskan in i Ljusets Famn och Belivar Glömskans Hav.
Människan ser då sin vilsenhet och kan åter följa sin födsloönskan. Känna Livets Impulsgivare och vandrar nu i Inspirationens rikedom.
Ringarna är äktenskapets symboler, vi ingår i ett stort Heligt Äktenskap genom att vara i Helheten. De erinrar människan om att människan icke är ensam.
Det erinrar människan om att människan icke är ensam i det så kallade synliga varat, hon är en del och samskapande med delarna. Detta för att Harmonin åter skall leva I det timliga varat. Hon Är icke ensam i sin enskildhet, hur skall hon kunna vara det, människan är icke en skild, det är hon då hon väljer att vara skild från/avskild.
Ringen erinrar dels människan om att hon är ett instrument i en Himmelsk Symfoniorkester, där Alla Instrumenten skall stämmas med varandra. Ingen skall överrösta eller kväva den andre.
Mannen och Hustrun bär också ringar, de är bilden av det stora heliga äktenskapet. Mannen och Hustrun skall leva i förhållande till varandra i den Harmoniska Samklangen vilken ÄR Universums Skapande Vilja. Universums Äktenskap och Föräldraskap.
Kasta en sten i vattnet, minns dock att stenen icke är hård och kall, stenen känner och vet delar av livet vilket ingen annan vet. Kasta stenen i vattnet och se Ljusets Kaskader, droppar dansar i cirklande rörelse då stenen uppgår i Havets Famn. Det är att finna Modet att Hoppa och veta att Livet är I Helhetens Famn. I den LjusGlädjen är det Ringarna Blir Fler och Fler.
Stenen är mineral, mineralet är fysiskt realt, stenen är bilden av kroppen. Till det yttre ett gränsland, en avgränsad yta. Kan kännas kall och hård, tung och klumpig, låten dock icke tyngden tynga er, den är en illusion. Stenfinnare vet att i Stenen kan det leva en KristallGrotta.
Vad är Kristallens Liv?
Skönhet, Visdomens Skönhet, det Inre Barnets Födelse, det Inre Barnet är det Andliga Barnet, ditt Sanna Liv. Det Yttre Barnets Födelse är bärare av det Andliga Barnet, Lev Ditt Sanna Liv.
Det Är att Hoppa In I Havets Famn, känna Havets Famn, vara med Havet och icke streta emot det, det är att Leva I Visshetens Tillit, det är att se Ljuskaskaderna Dansa Runt Dig, Ditt Ljus Belivar Varats Famn, Tillför Modern Kraft, ger Modern LindRing I denna Glömskans Tid.
Det är att Se, Det är att finna Modet att Hoppa och veta att Livet är I Helhetens Famn. I den LjusGlädjen är det Ringarna Blir Fler och Fler.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar