UPPTAGEN – IMPERIUM

Ni kan vara upptagna på grund av eder egen skulds skull.
Ni kan vara upptagna för er egen skull.
Vad är skillnaden.
Den första delen är att bygga barriärer. Den andra delen är att öppna barriärerna.
Genom att leva i rädsla, eller i det gammaltestamentliga tänkandet skuldbelägger ni eder själva. Det finns ingen orsak till att skuldbelägga något liv. Livet, ert eget liv borde ni älska och vörda. Därigenom blir ni upptagna i helhetens famn, den upptagenheten borde ni eftertrakta. Den gör att ni stiger uppåt, kommer närmare ljuset. Det ljus ni en gång valde att leva i.
Den upptagenheten borde vara ett självklart val, men är det icke, istället för att upptagas i kylan. Den kyla ni åsamkar eder själva genom att skuldbelägga eder. Skuldbelägga er eller att vara upptagna av det yttre livets pålagor. Oftast går detta hand i hand och den upptagenheten är barriärbyggaren. Dessa barriärer byggs i rädslan av att höra det inres sanna röst kalla. Den söker er uppmärksamhet och kallar er åter till livet. Det liv ni en gång valde till denna jordedröms skapande liv. Denna röst kräver av er, tillåter icke drönarens tillvaro. Det är skillnaden på Den Levande Ljuslågan och det artificiella så kallade ljuset ni omger er med. Det är skillnaden på att tända Det levande Ljuset med Gnistan och att tända lampan med en propp eller en knapp.
Visst är det så att det timliga livet, det så kallade yttre livet har pålagor, så skall det vara. Det är dock icke dessa pålagor, vilka hindrar er från att leva sant. Det timliga livets pålagor är att leva i harmoni och samklang. Att vara en fader och moder i varats famn.
Det är att stanna upp, andas, lyssna och svara.
Barriärbyggare skall ni vara. Varje Liv har ett eget Imperium. Detta Imperium är det Inre Sanna Livet. Det Livet visar er Betlehemsstjärnans Ljus.
Då ni är upptagna på grund av eder egen skuld, lever ni genom edra begärs verkningar. Då ni är upptagna för eder egen skull lever ni genom edra behovs verkningar.
Att leva i enlighet med begärens röst är ett leva med en oläkt fraktur.
Se bilden av benbrott/fraktur.
Något bärande har gått av, antingen rakt av eller splittrat.
Ett stödförband behövs eller ett gipsförband. Så är det stundtals i livet. Gipset eller stödförbandet är Universums, Godhetens, Helhetens Famn, Är Tilliten till Livet. Det Sanna Livet vilket förde er till denna dröm.
Se bilden av Fjärilen.
Kokongen – Ljusvarelse.
Genom att vara i den tilliten öppnas vägen till att stanna upp, andas, lyssna och svara.
Valet är hela tiden edert eget huruvida ni vill svara eller icke. Ni kan taga av förbandet innan frakturen är läkt, det kommer dock att tillfoga er smärta.
Att vara i Tilliten är icke att sätta sig ned med armarna i kors, eller tro att ni kan göra vad lusten bjuder. Att var i tilliten är att vara medsvarande medverkande till eder egen livsdröm. Tilliten är en trygghet, dock icke den tryggheten ni tror, det är en trygghet vilken icke ligger utanför er utan innanför er.
I ert Imperium, det är tryggheten i att veta: jag är i tillit till min födslovilja, därmed i Förtroende till Tilliten. Den är i och genom den Store Andens Ljus och I Den Sanna Moderns Värme. Denna FödsloVilja Är i den egna Viljan till att bli verklighet. Den verkligheten är i behovens sfär och behovens sfär är i helhetens sfär. Denna verklighet beskrivs genom orden, men är icke orden. Orden är redskap, betänk edra ords makt, de skapar och föder positivt liv eller motsatsen.
Vad är det inre Sanna Jaget – Jag Är – det är Barnet, det Visdomsfyllda Barnet.
Det är Ljus och Kärlek. Det är ett väsen uppfyllt med Ljus och Kärlek, Ljuset och Kärleken är sannheten, då handen utför ordets bilder, orden och handlingen dansar i skönhetens rörelse och skapar därigenom liv. Det är Ljus och Kärlek, ett väsen uppfyllt med Ljus och Kärlek Är sannhet, Är en Ljusvarelse.
Det finns ingen död, dessa Ljusvarelser vandrade in i en Ny dröm i Hoppet om att finna människor med Öppnade Hjärtan. Människor vilka lyssnande vill svara och leva i det orden icke Är. Orden kan bli genom eder gärning, då Hjärtat Lever I Ljuset och Kärlekens Kraft.
Kärleken är icke att förändra det är att leva i Kärlekens Gåva..
Sant är det att Kärleken icke går att beskriva i ordens värld. Icke heller går att fånga i ordens värld. Kärleken är ett tillstånd, därmed liv. Sant Liv går icke att begränsa, det leder vidare och vidare, det är att upptagas i Livets Ström.
Sant är det att Kärleken icke kräver något – Kärleken vill något.
Den Sanna Kärleken vandrar in i mannens och kvinnans liv, icke för att förändra. Icke för att förverkliga den ena eller den andra. Däremot vill Kärleken förverkligas i sig. Kärleken vill Ändra i den bemärkelsen att Kärleken vill göra Verklig. Kärleken vill göra dessa människors Ljus till ett. I denna Kärlek Är mannens och kvinnans Hjärta ett. Därigenom finns inga krav och inga behov av att förändra den ena eller den andra. Deras kretslopp i Kärleken är Ett. Är Andande Pulserande Kärleksström. Det är få människor vilka vågar svara till denna Kärlekens gåva. Det är icke att förringa genom att säga att detta är Kärlek och icke kärlek. Det är Kärlekens Gåva given till dessa, för dem. Men också för att Kärlek skall strömma genom dem. Det fordras mod att vandra in i denna Gåva. Den lever i den mänskliga strömmen, men dess Krona och Rot lever i Högre Sfärer. Den har alltid funnits för dem och finns alltid för dem ty de är skolade, förberedda för varandra, det är liv i och utanför den mänskliga tiden.
Då den ena eller den andra fylls av begäret att förändra den ene eller den andre störs kretsloppet, en barriär eller en propp bildas. Explosion sker eller Infarkt.
Kärlekens ström lever i Hjärtats Kretslopp, se bilden av Hjärtats kretslopp, Harmoni och Samklang, Skönhetens Skapande rörelse. Behovens Rörelse.
Kärleken kräver att rädslans slöjor lyfts bort. Kärleken kräver av dem att Sant Leva I Dess Liv. Oberoende av vad det omgivande varat har att säga, denna Kärlek är en kallelse.
Den sanna Kärleken Är icke ett Förstadie, vilket kan tyckas leva i ordet förändra och förverkliga.
Se orden,
Deras sanna innebörd, dela dem och se Kärlekens Sannhet och Vilja.
Kärlekens krav är : Ändra dig och gör mitt Liv verkligt, Lev i mig för att ändra din osanning, för att göra Ljuset Verkligt.
Varför släpper ni in krafter vilka gör eder illa.
Det kan ni endast göra, det kan endast ske genom ett sovande sinne.
Det skulle icke ske då ni är Med Livet istället för Emot Livet.
Det är att vara med vetande. Detta är icke det så kallade vanliga vetandet, det ni kan hämta från ordens/böckernas värld.
Medvetande är att vara Medvarande.
Det vill säga, Droppen Belivar Havet.
Droppen Belivar Källan är mera rätt att säga i detta sammanhang.
Se Djuren.
Djuren märker ut sitt revir, det är mycket klokt. Ni är icke Djur, ni bär dock deras väsen i eder. Det väsensledet har Behov av att märka ut revir, det är eder förbindelse med Anden på ett Högre plan. Det är Begynnelsen av att Bli Människa.
Varje Människa, Varje Liv Är ett Imperium. Detta Imperium är ingenting då ni väljer att vara upptagna på grund av edra begärs ”förverkligande”.
Det är en klang av Himmelriket då ni är upptagna, för att göra eder LivsVilja, eder Sanna Dröm Verklig. På sätt och vis är det att stiga in, realt och påtagligt, i Himmelriket, ty det är att icke avskilja sig från Helheten utan Leva I Helheten, Genom att vara i den tilliten öppnas vägen till att stanna upp, andas, lyssna och svara.
Valet är hela tiden edert eget huruvida ni vill svara eller icke, Dörren stängs dock aldrig. Hur skall den kunna det, den Dörren är Dörren till Sannhetens Liv.
I Denna Adventstid är ni hänvisade till er själva, så är det, det är ni alltid till viss del.
Ni är Visade Hän Till Er.
I denna tid visas det eder att det Inre Ljuset skänker Ljus I och Till det Yttre. Även om ni upplever eder ensamma, så är ni det icke. Släpp icke in de krafter vilka gör eder illa, avskärma eder icke, låt Barnet Leva I Eder. Denna tid Är en påminnelse om att detta Barn föds Ständigt pånytt i edert Inre och Därmed i Det så kallade Yttre Livets handling och Verkande Gärning.