Se Violinens Strängar,
Se Violens Blad,
Stäm edra Instrument,
Lägg Stråken An,
Låt Klangen Vibrera ut I Rymden,
Låt Klangen Vibrerande Fylla Luftens Andning
Se Violens Blad,
Violens Öppnade Krona,
Låt Klangen Fylla Kronan,
Låt Klangen Fylla er Själ med Andens Sång.
Violoncell,
Cellen Bär Liv,
Violen Är kroppen,
Kroppen Är Cellen, Cellen Bär Livet, Är Liv.
Se Graven,
Då Stenen Rullas Undan Är Instrumentet Stämt. Kroppen Uppfylls Med Klangen.
Klangen Är Det Fyllda Livets MeningsFullhet I Kärlek Till Svarande Liv I Seende Klarhet. I Insiktens Klarhet.
Cellen Är en Kropp, Violinen Är ett Instrument, Strängarna Är Energiernas ledare.
Instrumentet har en Resonanslåda.
Se Cellen, Havet, Känn Doften av Havet av SkogsSjöns Klara Vatten.
Vandra In I Gryningen låt Ögat möta Bladets Liv. Bladet Är en Kupad Hand Fylld Med Kristallklart Vatten en Droppe faller ned I Bladets Handskål.
Regnet Faller ned I Sjön I Havets Famn. Handen Finner en Vacker Sten Handen låter Stenen Flyga Genom Luften, Stenen Klyver Nu Vattnets Yta. Droppar Dansar I Luften I Mötets Glädje Solens Ljus Smeker Dropparnas DansRörelse de Glittrar De Gnistrar Är för en Stund StjärnStråleLiv, SolStråleLiv, MånStråleLiv.
Ringar Bildas, Vibrationer, Rörelsen Skapas Stiger Upp och Fyller Universums Öppnade Famn. Tonande Upplevelse, TonUppLevelse, Resonerande Upplevelse I kroppen mellan det Lägre och det Högre Jaget, mellan det Inre Barnet och Det Yttre Barnet, mellan Det Yttre Livet och det Inre Livet, Resonans Samtal I Samverkan. Klangen sätts An.
Lägg Stråken An
Låt Klangen Vibrerande Föras In I VarlsdsHavets Famn.
Se nu Stämskruvarna, Nycklar till Livet, Rundade Är de i Formgestalten, Snidade Fingeravtryck, med dessa stämmer ni Strängarna, Livets Energier med Varsam Hand. Era Fingeravtryck skall Vara Mjuka Smekande Berörande, det sker endast genom Lyssnandet, Lyssna Känn Livets Klang.
Se Violinen, Strängarna är tunna och ändock starka, sida vid sida ligger de i vaggans famn.
Vaggan är ett Stall, Hästarna Är I Stallet, det vet ni alla vad som sker då Hästarna Skenar. Se Violinens Kropp följ dess Linjer, dess Formspråk, Uppfyll Själen med Språkets Klanger, Kroppen är Tom och Ändock Fylld, Lägg Stråken I Handen, Stråken Är I Handens Skål Grepp Ändock Tillåter Handen Stråken att Vara Fjärilens Dans.
Stråken Förs fram och åter av Hjärtats Rörelse, Väver KlangLiv, Fyller Kroppens Liv, det Inre Möter Det Yttre.
Ni Projicerar era drömda liv in i edra Drömda Liv. Konstruerar drömmar utan varaktighet, era strängar är Falska toner, skär Luften i Skärande Vassa Glasbitar, era själv synes i dessa i tusende gestalter, ni vet icke längre vem ni är, se den krossade Spegelns yta och vet att detta är den konstruerade drömmens icke varaktighet, gå icke vilse i er rädslas kvävande garn.
Era ord ekar tomma emot Klippans ihåliga innandöme Uppfyller icke Kroppen med Liv.
Era liv är likt vilset avskjutna Projektiler era Gärningar går förbi Målet.
Se Violens Blad, Bladen Vissnar I er hand.
Berör, berörs av Livet. Be om Rörelse, Be Ert Skälvande Själv Om Liv.
Be Om Rörelse,
Fastna icke I lersörjan den Kväver Livets Andning.
Låt er Icke Dragas ned i Träskets Marker.
Den sovande människan, det sovande livet kan icke välja Vad som Berör henne ty inget berör henne i egentlig mening. Den Vakna Människan, det Vakna Livet kan välja Det Berörande.
Även om den sovande människan, det sovande livet icke kan välja det som berör henne leder Beröringen till Samma Mål, Till Samma Skål, Till Samma Punkt, Till Hjärtats Punkt.
Kanske vill icke människan välja vad som berör henne, lättare att ta emot är att säga, kanske kan icke människan välja vad som berör henne, ändock har i alla tider Domare och Bödlar uppstått, rest sig upp ur Bedömandets och Begabbandets Träskmarker.
Människan säger att hon icke kan välja vad som berör henne därför tillåter hon Domarna och Bödlarna att Resa sig Upp Ur Träskets Marker.
Berör, berörs av Livet. Be om Rörelse, Be Ert Skälvande Själv Om Liv.
Be Om Rörelse,
Fastna icke I lersörjan den Kväver Livets Andning.
Låt er Icke Dragas ned i Träskets Marker. Be om Rörelse, Be Ert Skälvande Själv om Liv. Skälvningen Är Livets Strängar, Tråden är Stråken I er Hand. För Stråken fram och Åter, Lyssna till Klangen, Stäm edert Instrument.
Se Violinens Kropp, dess Gestalt, dess Form, Den har en Bas, den har en kropp, den har en Hals, den har ett Huvud, den har Stämskruvar, Pärlor. Den har en Kropp, den har en Hals, Den har ett Huvud, den har ett Struphuvud och den har Stämband, varur talar ordet, ordet talar ur Struphuvudet, ur stämbandens Rörelse, vad är Ordet; I Begynnelsen var ordet. Ord är icke endast ord de är skapande Liv, då klangen är Ren, då är orden Gyllene Pärlor Formade av och genom Gudomens Hand och Andning.
Stämskruvarna är fingrar edra fingrar är Stämnyckeln, Nycklar till Livet Är Handens Beröring och Fingrarnas Sång. Kroppen har ett Hål, Hålet är till synes Svart, Mörker så är också Livet Utan Klanger.
Stämskruvar, StämNycklar, Pärlor, SolHjul, Dessa Känner LjusMinnets Liv. Samstäm dessa och Lyssna nu åter,
Lägg Stråken An,
Låt Klangen Uppfylla Kroppen
Nu Strömmar er Gärning I Kärlekens Tonande Klanger In I Universums Famn.
Violen Öppnar Kronan – Fem Blad Har Violens Krona Är Fjärilens Dans Är ändock Jordad Mening, Violen Bär Gryningen och Skymningen I Famnen Visar Klangens Liv.
Blommorna,
Växterna Samlas Runt Hennes Liv.
Se Violens Blad,
Stäm edra Instrument,
Lägg Stråken An,
Låt Klangen Vibrera ut I Rymden,
Låt Klangen Vibrerande Fylla Luftens Andning
Se Violens Blad,
Violens Öppnade Krona,
Låt Klangen Fylla Kronan,
Låt Klangen Fylla er Själ med Andens Sång.
Violoncell,
Cellen Bär Liv,
Violen Är kroppen,
Kroppen Är Cellen, Cellen Bär Livet, Är Liv.
Se Graven,
Då Stenen Rullas Undan Är Instrumentet Stämt. Kroppen Uppfylls Med Klangen.
Klangen Är Det Fyllda Livets MeningsFullhet I Kärlek Till Svarande Liv I Seende Klarhet. I Insiktens Klarhet.
Cellen Är en Kropp, Violinen Är ett Instrument, Strängarna Är Energiernas ledare.
Instrumentet har en Resonanslåda.
Se Cellen, Havet, Känn Doften av Havet av SkogsSjöns Klara Vatten.
Vandra In I Gryningen låt Ögat möta Bladets Liv. Bladet Är en Kupad Hand Fylld Med Kristallklart Vatten en Droppe faller ned I Bladets Handskål.
Regnet Faller ned I Sjön I Havets Famn. Handen Finner en Vacker Sten Handen låter Stenen Flyga Genom Luften, Stenen Klyver Nu Vattnets Yta. Droppar Dansar I Luften I Mötets Glädje Solens Ljus Smeker Dropparnas DansRörelse de Glittrar De Gnistrar Är för en Stund StjärnStråleLiv, SolStråleLiv, MånStråleLiv.
Ringar Bildas, Vibrationer, Rörelsen Skapas Stiger Upp och Fyller Universums Öppnade Famn. Tonande Upplevelse, TonUppLevelse, Resonerande Upplevelse I kroppen mellan det Lägre och det Högre Jaget, mellan det Inre Barnet och Det Yttre Barnet, mellan Det Yttre Livet och det Inre Livet, Resonans Samtal I Samverkan. Klangen sätts An.
Lägg Stråken An
Låt Klangen Vibrerande Föras In I VarlsdsHavets Famn.
Se nu Stämskruvarna, Nycklar till Livet, Rundade Är de i Formgestalten, Snidade Fingeravtryck, med dessa stämmer ni Strängarna, Livets Energier med Varsam Hand. Era Fingeravtryck skall Vara Mjuka Smekande Berörande, det sker endast genom Lyssnandet, Lyssna Känn Livets Klang.
Se Violinen, Strängarna är tunna och ändock starka, sida vid sida ligger de i vaggans famn.
Vaggan är ett Stall, Hästarna Är I Stallet, det vet ni alla vad som sker då Hästarna Skenar. Se Violinens Kropp följ dess Linjer, dess Formspråk, Uppfyll Själen med Språkets Klanger, Kroppen är Tom och Ändock Fylld, Lägg Stråken I Handen, Stråken Är I Handens Skål Grepp Ändock Tillåter Handen Stråken att Vara Fjärilens Dans.
Stråken Förs fram och åter av Hjärtats Rörelse, Väver KlangLiv, Fyller Kroppens Liv, det Inre Möter Det Yttre.
Ni Projicerar era drömda liv in i edra Drömda Liv. Konstruerar drömmar utan varaktighet, era strängar är Falska toner, skär Luften i Skärande Vassa Glasbitar, era själv synes i dessa i tusende gestalter, ni vet icke längre vem ni är, se den krossade Spegelns yta och vet att detta är den konstruerade drömmens icke varaktighet, gå icke vilse i er rädslas kvävande garn.
Era ord ekar tomma emot Klippans ihåliga innandöme Uppfyller icke Kroppen med Liv.
Era liv är likt vilset avskjutna Projektiler era Gärningar går förbi Målet.
Se Violens Blad, Bladen Vissnar I er hand.
Berör, berörs av Livet. Be om Rörelse, Be Ert Skälvande Själv Om Liv.
Be Om Rörelse,
Fastna icke I lersörjan den Kväver Livets Andning.
Låt er Icke Dragas ned i Träskets Marker.
Den sovande människan, det sovande livet kan icke välja Vad som Berör henne ty inget berör henne i egentlig mening. Den Vakna Människan, det Vakna Livet kan välja Det Berörande.
Även om den sovande människan, det sovande livet icke kan välja det som berör henne leder Beröringen till Samma Mål, Till Samma Skål, Till Samma Punkt, Till Hjärtats Punkt.
Kanske vill icke människan välja vad som berör henne, lättare att ta emot är att säga, kanske kan icke människan välja vad som berör henne, ändock har i alla tider Domare och Bödlar uppstått, rest sig upp ur Bedömandets och Begabbandets Träskmarker.
Människan säger att hon icke kan välja vad som berör henne därför tillåter hon Domarna och Bödlarna att Resa sig Upp Ur Träskets Marker.
Berör, berörs av Livet. Be om Rörelse, Be Ert Skälvande Själv Om Liv.
Be Om Rörelse,
Fastna icke I lersörjan den Kväver Livets Andning.
Låt er Icke Dragas ned i Träskets Marker. Be om Rörelse, Be Ert Skälvande Själv om Liv. Skälvningen Är Livets Strängar, Tråden är Stråken I er Hand. För Stråken fram och Åter, Lyssna till Klangen, Stäm edert Instrument.
Se Violinens Kropp, dess Gestalt, dess Form, Den har en Bas, den har en kropp, den har en Hals, den har ett Huvud, den har Stämskruvar, Pärlor. Den har en Kropp, den har en Hals, Den har ett Huvud, den har ett Struphuvud och den har Stämband, varur talar ordet, ordet talar ur Struphuvudet, ur stämbandens Rörelse, vad är Ordet; I Begynnelsen var ordet. Ord är icke endast ord de är skapande Liv, då klangen är Ren, då är orden Gyllene Pärlor Formade av och genom Gudomens Hand och Andning.
Stämskruvarna är fingrar edra fingrar är Stämnyckeln, Nycklar till Livet Är Handens Beröring och Fingrarnas Sång. Kroppen har ett Hål, Hålet är till synes Svart, Mörker så är också Livet Utan Klanger.
Stämskruvar, StämNycklar, Pärlor, SolHjul, Dessa Känner LjusMinnets Liv. Samstäm dessa och Lyssna nu åter,
Lägg Stråken An,
Låt Klangen Uppfylla Kroppen
Nu Strömmar er Gärning I Kärlekens Tonande Klanger In I Universums Famn.
Violen Öppnar Kronan – Fem Blad Har Violens Krona Är Fjärilens Dans Är ändock Jordad Mening, Violen Bär Gryningen och Skymningen I Famnen Visar Klangens Liv.
Blommorna,
Växterna Samlas Runt Hennes Liv.
Giv av er Kärlek,
Kärleken Är Föda I Alltets Liv.
Var Stämskruvar,
Var StämNycklar,
Var Strängar,
Var Stråken,
Var Skönhetens Skapande Instrument,
Samstäm era Instrument Till Livet I Livet.
Viol – Vi Är, Intet Är, Ordet, Läker Såren.
Vio – Lin, Se Linet, Linets Sköra Stjälk, Linets Blå Blomma.
Se Det Blå Havet Smekas av Vinden Se Rörelsen Fylls med Rörelsen.
Se Tråden Spinnas Väven Vävas.
Se Vävens Skimrande Renhets Skönhet, det Dukade Bordet Med den Rena Vita Linneduken.
Minns det Blå Böljande Havet, Känn Trådens Liv I Blommans Liv, Känn Blommans Liv I Havets Liv I Jordens Liv.
Sitt Vid, Var Vid det Dukade Bordet Intag Måltiden I Vördnad Över de Gåvor Du Givits.
Giv Dessa Gåvor Vidare, Var Ringarna I Vattnets Famn, Giv Gåvorna Vidare I Alltets Famn I Kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar