Vandraren
hör berget sucka, det berg vilket är synligt ovan mossytan just här i detta lä,
berget omgivet av ringar av gran innerst av tall i mitten av ene ytterst i den
fjärde ringen skrider lövbärare in, lärkträd är synliga nu skimrande i anings
grönt minns de vackra röda blommorna.
Lärkan
sjunger värmens ankomst, berget suckar stryker med handen över pannan, pannan
lagd i mjuka veck just nå kanske en aning fastare i begrepp.
Vandraren
lyssnar; hur är det fatt, en puma spinner från var från vart, en vit puma
nynnar en av granfolken.
En
vit puma säger vandraren förundrad, det har jag aldrig sett.
Varje
dag se du en vit puma, det vill säga om du är rentänkt.
Vandraren
ler, hör så åter berget sucka.
Hur
är det fatt undrar vandraren.
Berget
suckar; om jag det visste
Det
känns så konstigt inombords, något skaver en flisa på sned har blivit en tagg
kan hända.
Vandraren
ser sig om vandrar med solen runt berget för att finna bergets ingångs utgång.
Här,
säger berget smek ormbunkarna skall du se.
Vandraren
smeker varsamt, stryker varsamt undan ormbunksbladen, möts av plirande ögon, väktarögon;
vilket är ditt ärende.
Berget
suckar
Vandraren
säger att berget bett om en hjälpande hand.
Väktaren
öppnar bergsporten, sätter en fackla i vandrarens hand, följ bergsåderns
porlandestämma.
Vandraren
följer ljudet, kan tydligt om än svagt höra ett kraschande ljud, rispande ljud.
Berget
suckar och grunden vibrerar.
Nu
ser vandraren det vilket fallit.
En
sten vilken kilat in sig och skaver berget inifrån, skaver samtidigt sig själv.
Vandraren
närmar sig, berättar det han avser, börjar så varsamt att vicka på stenen,
stenen vilken så lossnar, berget andas ut, stenen vilar i vandrarens handrede,
facklan smeker stenen varvid vandraren ser ett ägg kläckas i sitt handrede; en
kolibri kysser vandrarens ögon samt leder honom vägen till bergsporten där väktaren
öppnar den dörr vilken var in nu ut.
Kolibrin
flyger ut, vandraren tackar väktaren, väktaren ler varvid berget skimrar, en
puma spinner.
En
svart puma nynnar samma den samma granen.
En
svart puma säger vandraren det har jag aldrig sett.
Granen
ler; det gör du varje natt i drömmarnas skog, den spinner stjärnord.
Vandraren
häller ut alla tankar i mossan, ber tjärnen om grund.
Varvid
lotusskålar viker ut blad till syn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar