båten är icke
förtöjd med sträckt med spänd lina
linan följer
rörelsen
så följer
livstråden rörelsens samandning
*
all kramp har
behov av
att lösas
varsamt
*
jag
sover inunder
granarna där lä gives
lä
för vägarnas
vitdragna
avhuggna linjer
där huden under
svartmantel
suckar
lider av
hjulmonstrens hastfärder
hudbärerskans
ögon
svider av
blänkande krom
skymningsdaggen
ur källan
uppstigen
baddar hennes
syn
åter andas hon
regnbågsfrön
stunder av
lindring
i lindring
när huden suckar
lider av
hjulmonstrens hastfärder
där räcken delar
där räcken ej är
räcker handen
där hästfolken
skred
tidigare skred
med hovar mjuka
sadlar bar de ej
folken var ett
med hästarna
är ännu ett
ja
jag sover in
under granarna
där marken
doftar fukt
doftar mognad
höstmognad
ur
skymningsmognads djupseende
där stjärnrymder
speglas i nattimmedroppar
där in under
sover jag
ty där finner
mina sinnen ro
där kan jag
smälta allt det jag sett
hört
smakat
i dagens skålar
och jag
jag är vinden
vinden vilken
ruskar om ditt hår i kärlek
vinden vilken
löste bladens lövs förtöjningar
vinden vilken
dansade i ängsvida
mötte mina
bröder
mina systrar
där bergen kupar
händer
flätar fingrar
till vindarnas grotta
däri lever vår
moder
en av alla
mödrarna
en av
allmödrarna
hon hälsade i
denna stund höstens moder
höstmodern
välkomnas till dukade bord
och vi samtalade
båd länge och väl
och allt detta
skall jag nu drömma
här
in
under
granarna
allt det
jag hörde
såg
smakade
till
är
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar