det hände att
havet steg
lyftas är icke
stiga
nu lyfts havet
blottade skall
djupen varda
*
människa
kan du verkligen
tro
att du
är den enda
levande i skapelsen
hör du ej
stenarna tala
hör du ej
klangerna
*
nu lossnar
tänderna ur fästen
käkar gnager
mjuka
nu
släpps alla
förhårdnader
allt skall
bäddas in i mening
*
ja det kom sig
så
att vattnen steg
över brädden
brädden av vad
kanske var varje
människa en ark
i sin ohörsamhet
marker växter
djur
mineraler
allt fanns runt
henne
så såg hon det
greps av
maktbegärelse
tillsades bygga
en ark
nämligen sin
så kallat sin
kroppsark
samt fylla den
med allt det hon såg vara runt sig
så kan det vara
hur lär du dig
bäst
hur inser du
bäst
genom att sitta
med näsan i boken
eller
genom att
samtidigt göra
medverka
vara i
vattnet steg
du var hänvisad
till din ark
hur var den
byggd
nu lyssnar du
nu hör du
nu ser du allts
behov
ty allt detta är
i din ark
barn
speglar ålder
ålder speglar
barn
barn bygger i
lärandebehov
ålder bygger i
betraktelsebehov
hur var det
byggt
är alla delar
med
det är vackert
se
barnvisdomen
möta åldersvisdomen
de är förenade
länkar
de har sett
de har tagit
emot den grönskande kvisten
nu lyfter de
vattnet
nu lyfts vattnet
ser du denna
vackra slöja
så skimrande
det är bilden av
det du så ofta skrivit
hur de höjer
samt sänker sidentyget
baldakinen
detta är
en vattenslöja
det lades en
slöja
en illusorisk
slöja
endast du kan
stryka undan den i kärlek
och du skall se
att den slöjan ej var där
nu lyfter de
vattnet
havet
vad är allt så
kallat gjort av
hur många
procent vatten finns i allt
vad finns i
havet
koraller gräs
flimmerhår
kanske det kan benämnas
flimmerhår
alveoler och så vidare
så finns snäckor
skal
tänder är skal
är vita
förhårdnader
skelett är skal
förhårdnader
bärandeelement
nu släpper
tandraderna fästen
käkar
gnager
gnagande med
mjuka muntag
det förhårdnade
släpper
förinnerligas
det mjuka kanske
kan liknas vid skymningsstegen
mörkerstegen
eller nattstegen
du är mera
närvarande
mer skärpt
en skärpt egg
vilken ej skär
vilken sätter
ned fotbladen varsamt
ser du
maskrosfrön sväva
säg mig
har du någonsin
hoppat fallskärm
hoppat
hopp
är icke detta en
god bild av det hopp är
kanske kom det
sig så
att du klättrade
uppför ett berg
du trevar med
fingrarna
berget sträcker
reden till dig
du kanske ej
inser detta
du klättrar
uppför ett berg
du trevar med
fingrarna
med sensibla
fingerunderlag
för att medvetet
i närvaro
uppleva bärighet
du lyfter
fötterna
i denna bild är
du barfota för att
med sensitiva
fotblad medvetet i närvaro följa
fingrarnas
sensibla berörelse
taktil berörelse
fragil berörelse
så vackra är
dessa innebördsmeningar
du kan antingen
treva i en icketillit
oavhängeligen
tro att du är den vilken leder
eller
eller du kan
följa bergets stämma i åminnelse av att allt
allt
är skapelser
levande
i de stunder du
förglömmer bergets stämma
ledning
snubblar du
ofta med grus
vilket yr
ryker
fnittrande runt
dig
nej
nej inte i
illagörandes mening
bemärkelse
syfte
sarkasm
existerar ej i det fulländade
nåväl nu är du
uppe
och du svajar
du vajar
vinden omfamnar
dig
kastvindar
kanske
samtidigt
hållande
vinden omfamnar
dig
puffar mjukt
en valps fuktiga
nos
du kastar dig ut
är detta icke en
god bild av det hopp är
du har vävt
sömmat skärmen
innan allt detta
innan du vävde
sömmade
vem gav dig
vad gav dig
trådarna,
linorna
materialet
till
allt har du
inövat
samt utfört
svarat har du
hoppet har lett
dig
eller
kanske åker du
flygplan
befinner dig i
en flygplanskropp av stål
stålfågel bär
dig
du frigör dig
genom hoppet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar