i dimman kan du
skönja det odelades skönhet
kan du ana
nåendets så kallade högsta punkt eller tillstånd
så faller dimman
isär och du känner åter din ensamhet
*
erinra dig hur
det var
när skrifttecknen
fann sig tillrätta i ditt förstånd
säg
var inte det
aha
*
hamn
segla in i hamn
plocka
plocka
moln
skära
skära lin
bomull
lin
silke
ull
segel
tvinna
vinna trådar
linda
linda härva
veva
veva spole
trä trådar
väva segel
nålar
sänds ur
himmelssfärer
regnnålar med
ögon
trädda
trädda
sömmar segel
segla in i hamn
hamn
en havsboning
i hamn av fågel
i hamn av ett
väsen
väsendet i
insikten av materiens egentliga ickeexistens är ju oändligt
lek med tanken
jonglera
tankebollar
blås
tankebubblor
sväva fri
lek med tanken
att var gång de ser ett ting är detta ting
låt oss säga
komprimerad tanke
komprimerat
reflekterat ljus
komprimerad
andning
ungefär som
som fiskarenätet
vilket fångar in stimmet
fisstim
tankestim
så tar du en sax
eller varför inte
du löser öglan
ugglan ur hennes
hamn
jag menar knuten
och stimmet är åter i oändlighetens hav
skeppen seglar
båtar seglar io
det vida havet
och leker du så
med tanken att alla vatten egentligen är detta hav
så
så inser du
detta med hamn
hamnen är en
slags landningsplats
en slags hud
ett slags vakuum
där du kan
uppleva ditt sammansatta helhetsväsen
i sagor
i berättelser
berättas ofta om
hamnar
sattes i hamn av
oftast i
djurhamnar
och kanske var
det spå att detta väsen behövde lära sig detta djurs rörelse
kanske väsendet
hamnat
halkat in i ensidighet
kanske just
detta väsen behövde lära sig detta djurs rörelse
just för att
inse sitt hjärtas hamn
möta sitt så
kallade ankare i livsgången
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar