tälja

Vad skall vi tälja idag, för tälja det skall vi.

Innan vi täljer låt oss sätta oss här i tankecirkeln, släppa tankarna fria in i beteshagen, se hästarna stegra sig upp ur havet, med glänsande vattenmanar med skimrande hudar med ögon fyllda av vidd.

Tankecirkel, tankecirkel

i mitten vandrar det

för täljda

För tälja, förtälja tankarna lever i en kärna för visst liknar hjärnan en kärna, en kärna fylld med vindlingar med fåror med bark med, med.

Faller kärnan in i jordbädd spirar kärnan. Så hjärnan är en kärna vilken bäddas in i hjärtjord i vilken den gror i vilken den spirar så spirar allt i gudomens ljus.

Har du hållit ett ekollon i hand eller en böna eller en ärta vilken har en grodd, just så är det, ur tankarna stiger orden liknande andningsbubblor utan egentlig form, andningsbubblorna stiger upp ur hjärtjorden, passerar struphuvudet med dess membran dess segel, i hela detta vandrande sker konvulsioner sammandragningar och så förtäljer du ordet, därigenom har tanken stigit in i form, orden kan ju också därigenom liknas vid kanske körsbärskärnor vilka du spottar ut.

Vet du vilken form plantan stiger in i, vilka tankar var det vilka gavs form, hur höll du kniven, hade du övat handens rörelse, samspelet, vilken form sjösätter du; är det en eka, en snipa en båt ett skepp.

Låt oss stiga in i hjärtjorden in under markens yta, har du lyssnat till tanken hur denna målar utseendet där inne; rötter i ett helt ådernät, tunnlar, gångar vindlingar, det liknar verkligen rörmokeri, när alla rör är intakta strömmar vatten, värme allt det vilket leds genom rören i balans, du är i energibalans, ett av rören får ett hål, en spricka, det pyser ut låt oss säga vatten, hålet växer, sprickan – den oavsiktliga – och till slut pyser det inte ut det är en vattenexplosion, röret har brustit därmed är flödet ett så kallat faktum, en rörinfarkt har uppkommit.

Du andas ansträngt, du är i total energiobalans, i energiläckage. Du läcker, en energiläcka har uppkommit, en energiförlust, varvid kraften ebbar ut.

Du bär helt enkelt sorg i din famn.

Lägger du hjärtblommor på ordens grav.

Hur kom det sig – det kommer sig av att du inte hörde röret hosta, knacka, du förbisåg detta kommande och just därför övar vi innan vi sätter kniven till ämnet samt täljer gestalten och det är en bra bild att leva med just i förhållande till språkbruk.

Minns du hur du en gång övade gång, dina första steg detta övande var samt är den allvarsamma leken, glädjen i övandet.