i insikten
av
mina händer är svedjemarker
kolglöden falnar
askan virvlar
upp
i grånaders alltoner
jag ser natten träda in
blodstenar
på
trådar av
moln
i natten
synes ibisstorken lyfta
jag tager steget
ut
in i
intigheten
ögat sluts runt
mig
jag upplever
irisfälten sköljas in i svarta
kolblad
jag sätter punkt
punkt
natten manar
punkten är stormens
öga
är
kornet
är fröet
är
knoppen
är
den sammandragande
skönhetsandningen
är
modet att våga
vara
stilla
och
jag planterar
denna punkt i
denna
beredda
jordhandsbädd
så är
punkten
*
vilan är stillhetens droppe
skänker näring till dagens klättring
*
kan du se bergen vandra
då kan du se din egen tyngds illusion
*
i virveln sker förlösningen
*
mitt i en äng
en äng vilken är en hand
en hand för detta träd
vilket står mitt i ängen
mitt i denna äng står ett träd
kan du säga mig vad ensamhet är
så susar trädet
det avlövade trädet
ty marken är i tillstånd av höst av vinter av vårvinter
av vår av sommar
av liv
det kan jag ej så säger en stämma
från var
från när
från det vilket var, var
det vilket blir, blir
blir det vilket var
och allt detta skall
så är det rådjuret vilket ger skall
är det hunden vilken ger skall
skall detta bli
blir detta var
och var ifrån kommer du
molnen seglar enskilda i partikelljus
lyssnar till trädet
till stämman
molnen sluter sig samman
stiger in i liknelsen av
av dimma av slöja
ett skikt
så upphör ej himlarna
ser du den vilken målar arken med vatten
ser du hur handen håller ett glas
ett glas vilket sänks ned i tjärnen
ser du huru glaset lyfts
huru glaset sakta vickas
nu flödar tjärnens vatten in över arket
så skall ske
ske skall
mitt i ängen lever ett träd
i denna ängshand
det händer att fåglar landar i trädet
så är trädet ett fågelträd
det händer att bin landar
fjärilar
så är trädet ett allvingeträd
det händer att molnen landar
att regn landar
att snö landar
allt detta i det vilket sägs uppe i trädets krona
det landar väsen i stammen likaså det gör det
rötterna då
rotkronan vilken speglar himlakronan
eller är det så kallat tvärs om
himlar är svåra att måla
det blir vackert att hälla ut vattnet
molnen ler
skimra skimra skirskimra
skall så
ske
ske så skall
är det rådjuret vilket skäller är det valparna
rötterna snuddar vid rötter
möter mullvaden möter daggmaskar
möter jordgrävare
så myllar vi leran in i mull
så växa snödroppar i mina rothänder
så vad är ensamhet
trädet susar
jag kan inte säga att jag är ensam
du ser ju
skapandet är alltid i närvaro
skapandet
skapar
vem
är
skaparen
alltid närvarande
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar