fredag 28 februari 2014

den 28 februari 2014


motstånd
är öppnandets
inledningsfas

tystnaden behöver ej betyda bortovaro
tystnaden kan betyda närvaro
sublim verklighet

droppe
droppe
du spröda knopp i vinterlands
sakta smältande kristallsalar

sluter du ögonen samt verkligen vågar
vänta in eller ut tystnaden
stillheten
verkligen uppleva hur alla påverksintryck ilar
pilar

skålen fallar
ramlar
ärtor trillar ur

påverksintryck
ilar pilar ut ur dig
eller lägger sig till ro
helt nära spiselhällen

vad ser du
ser du myror vakna i våren
ser du myror bära ut bråte
vinterbråte ur idesömn
vädra in frisk
andning
ser du
maskar vakna
mylla jordars tätt slutna
sammanslutna ögonsömn
groddar har ögon
detta vet du

eller ser du skogsmöss ila pila

alla visar dessa skeenden

blir allt
stilla

kanske hör du
hör du ej

öva
öva lyssnandet

snart skall du höra röster stiga ur jämsidesvärldar
parallella drömmar

du lever i denna drömsfär
så väver sfärernas musik
nu
hör du
dropparna
landa
hör du
nu
hör du
ögon öppnas
hör knoppar sakta vika ut blad

gryning
gryning
gryningsdroppe
gryningsknopp

motstånd är öppnandets inledningsfas

torsdag 27 februari 2014

den 27 februari 2014


så faller regn
regnet har behov av att sjunka in
innan det åter
stiger


hennes stämma stiger upp
ur hennes hud
jordar marker
bäckar
vatten
silverkorn
hon är en moder

så är våra fingrar
våra rörelser
det vilket gläder henne

hans stämma faller ned
ur hans hud
himlar luft stjärnor planeter sol
han är en fader

månmoder
silverklar
andas du

så är vi i mitten
i cirkeln
i triangelns gyllene ögas pupill

en droppe blod en droppe sand en droppe vatten
innehåller allt det helheten är

droppen
är

urtonens källa

böja
buga
bugar i vördnad inför
detta har ej med underkastelse att göra
hör ej till det detta buga är
det är en gest
vilken heter; jag bugar mig
jag böjer mig inför din vilja
detta vet var och en att det
vilket skall böjas inte kan böjas abrupt
det har behov av att ljusgivas
av att värmegivas
och vad annat är insikten
ljus faller in i dig
värmer ditt hjärta
vad annat är insikten

ser du
egot skall ej vare sig skrubbas eller suddas ut
eller bort
egot hör till
egot är en del av en helhet
bär ett behov av in i din hand
det är en vilja eller som det heter
en fråga om att våga stiga in i snösmältningen

det gör ont att smälta
det gör ont att släppa skalen
ser du
den vilken befinner sig i smärta
sövs
den vilken skall opereras
sövs
anestesi

amnesti
gives för att undslippa smärtan
stå ut

sövd
anestesi
amnesti

intubationen skänker andning
syre
droppar

kompost
kom
post

det finns bara en väg till seende
den vägen bär namnet förmultnelse

ur
just droppar
det sägs den gudomliga planen
finns det en gudomlig plan
det är lätt att tycka så
speciellt då vi tillsäger
säger att slumpen ej existerar
kanske kan användandet av slumpen tyckas vara en trygg utväg
en slags bakdörr att skylla på

så dyker frågan upp med ens
är alla
menar ni att alla är marionetter

så faller regn
regnet har behov av att sjunka in
innan det åter
stiger

är det så
är alla marionetter i en väldig
enväldig gudomlig plan
om det är så
detta faktum av marionett tillvaro
om det är det faktumet vilket är
säg
varför sker då så många snubbelsteg
det vore ju hur enkelt som helst att bara dra i en av edra trådar
om det är så
att detta faktumet är
så varför sker så många snubbelsteg
och säg
hur många händer då denne enväldige ha för att samtidigt sköta
alla dessa marionetter

säg
kommer snubbelstegen an på snubbeltråden
trådar vilka går av
eller den enväldiges stela fingrar

och varför
om det är marionetter säger vi
att ni alla har en fri vilja
det vill säga den viljan; den fria är den vilja du
skapade i ditt intäde
till ditt inträde
skapade ditt inträde i
det är med den viljan du skapade din väg

visst finns det en gudomlig plan
den är mer att likna vid förberedelsen till en fest
en fest förbereds inte till smärtgivan
rasering och dylikt
planen består väl mest av
en droppe vilken faller samt stiger
samt öppnar ringarnas vägar

så är vi vid tondropparna
urtonen
en komposition består egentligen ej av det en plan
sägs
vara
en kompositör lever med imaginativa inspirationsupplevelser
de lyssnade in i tonerna
lyssnade in tonerna
radade icke tonerna på streck
ty de upplevde tonerna
upplevde helheten
de upplevde ringarnas vandringar

hur ytan krusades samt öppnades

kanske var det i de stunderna de beskrev
de så kallade sjöodjuren

vem vet

kanske var det däri
fjällen lyftes av deras ögon

onsdag 26 februari 2014

den 26 februari 2014


alla former är organiska
med andra ord
växer de ur varandra

ord
är att likna vid
se denna flod
låt oss flyga över den
så ser du vindlingarna slingorna
dessa slingor är ej på måfå
dessa slingor syresätter vattnet
orden är att likna vid en flod
denna flod vilken slingrar sig
sitt lopp
slingrar sitt lopp

 tag arket i din hand
samt ställ arket upp
samt gör denna rörelse
 slingrande
så kallat nedifrån upp

denna slingrande rörelse är
ur organiska former
samt upplev att dessa regnade in
sjönk in

så stiger nu
orden
ty du skriver orden genom
eller i denna rörelse

och tag denna kalk
magikern lägger kalken i kitteln
kalken är kalksten sand
magikern lägger kalken i kitteln
kalken bubblar
ser du bubblorna

han
magikern häller kalken i denna form

så är havets alla skal ur havsmagikerns händer

organiska former


de såg
de lyfte meningen
in i form
in i redskap

de ser


säg
vad behöver du dessa sandkorn till
vandrar du i öknar
längtar du till eldar

blåser du glas
fyller du glaset med vatten
ur källan

bjuder du
de förbipasserande
ökenfolken

se detta hav
av sand

upplev dina behov
till vad

behöver du
denna sand

trädet böjer mjukt nacken
din gång är en aning
haltande

behöver du en färdkamrat
behöver du en stödjandevän

en vacker stödjandegest

behöver ni varandra

så tag denna gren
vindarna har snidat den
mjuk till din hand
den speglar ådringen i dina händer armar

det blir vackert slå följe med dig

de såg
de lyfte meningen
in i form
in i redskap

de ser

den vilken lämnade stegen
de intrampade stegen
gavs en stilla fråga
frågan bar ej vresiga kläder
bar ej nedslående blickar
fnyste ej

frågan bar en vackergest
en vackerstillhet
vilken gav svararen lugn

säg mig
kan du fördraga
leva med dig
i det du lämnat dessa steg
de intrampade

är dessa tramp
kratrar
nedslagsplatser
eller är dessa steg sigillblad

svararen vilken ävenså var samt är frågaren
begrundade båd länge samt väl dem båda i en

det är så lätt att bara trampa vidare
ja, det är ju inte så bara
ty det tar mängder av steg att lära dessa steg
samt stor kontroll att ej kliva utanför dem

det är lätt att bara trampa vidare
näri stegen verkligen är nötta in i hälarna
bara
av
vana

utan att se det stegen gör
utan att se fallgroparna
vilka mumsar i sig de egentliga stegen

det blir en slags trygghet
dessa intrampade steg

frågaren
svararen
log ler kärleksfyllt

intrampade
intrampa är ju ett vackert ord vid närmare inblick
det är ju ett slags in
tramp
och det är inte intrång

och vem vet
kanske fallgroparna är sågropar
såbäddar

för att dra upp dig
ur
sjunksanden

tisdag 25 februari 2014

den 25 februari 2014


ett moraliskt dilemma
är att strida emot
hjärtats
droppe
hjärtdroppen

droppen vidgar
havet

så är det
allt verkar i ringar
detta är vad havet visar er
och ser ni in i gräset
är ringarna däri
i allt är ringar
och en dag skall eller rent av måste
människan inse
att slumpen ej är en varaktighet
slumpen är den styrda
egentliga förintelsen
av det vackra meningen är

nåväl bibehåller ni slumpseendet
låt detta seende
då vara tillit till mening


det var en gång
det är en gång
en skog
en backe
en rygg vilken lutar krum
bär stenar av vikt
klädda i mossa

alla minns hur de kom
de vilka bröt markerna
lyssnade samt öppnade
knäppte varsamt upp vinterrockar

stenarna
de gled värnande runt
såg dessas görelse
såg
skördar växa

rörelserna u de komna andades stillhet
frid
etthet


röster kan mala
de stora stenarna i kvarnen
hörde händer svepa ut
så frön
korn
in i markernas öppnade
mottagandehänder

stenarna hörde kornen
lyfta jordflikar stiga
upp
gäspande in i hjärtgroende
stenar hörde korn spira i fälten
dessa folk beredde markerna till
stenarna hörde lien skära mjukt

hörde
hörde
upplevde jordesämjan

stenarna gav sig till dessas gåva i gåva
till malande
av säd till mjöl
stenarna undervisade dessa
i konsten att mala
till säd
till mjöl
till bröd
till näring

dessa röster
vilka mal
kan ej uppleva vare sig kvarnhjulen
vägarna
eller stenarnas
vägarnas
röster
huru allt samverkar
allt till brödets tillblivelse

dessa röster vilka mal
maler ej säd till näring
dessa röster mal till
till egentligen underkastelse
dessa röster mal till att
mejar ned till att tysta
den vilken de ej vill höra
och då den dessa röster ej vill höra
lyckas öppna en
ett tonkorn
skenar den malande rösten in över

den malda hamnar i ett tillstånd av matthet
detta hamna är icke en hemhamn

det är att egentligen bliva fången utan egen förskyllan
det är att bliva kastad i fängelsehålan

upplev dessa fängelsehålor
trappor
ledda ofta utan ljus
stenar fårade
piskade till
fukten
halkan

ekot
dropparna

se det vilket sker
med den malda