du kan ej göra det gjorda ogjort
du kan läka det gjorda
med din kärleks stämma
det är svårt minnas
kanske
hur upplevelsen
kanske stundtals frustrationen
fanns
i att stiga upp ur vaggan
samt taga stegen i hand
i besittning
ändå kan känslokornen stiga fram
i varje stund du påbörjar ett
skeende du ej tidigare
så kallat gjort
ty alla skeenden lever i dina
händer
du kanske målar
se penseln
se hela leden av stigar
vilka ledde fram till den pensel
den är
vilka gav gåvorna
vilka förde samman
vad lade penseln framför dig
och var det en hand
eller lade penseln sig framför
dig
samt tillät dig
ta den i hand
är du den vilken är redskapet
till penseln
penseln har behov av dig
du är utvald
minns detta
i varje stund
du tager ett ting
i hand
detta ting är ej endast ett ting
det är ett väsen
med vilket du samlever
du kan ej göra det gjorda ogjort
du kan läka det gjorda
med din kärleks stämma
han talade in i hennes hjärta
steg in i detta samtal genom
hennes ögon
han talade in i hennes hjärta
smekte hennes
hud stilla
det är sant
vi kan inte vrida uret åter
uret har en vilja vandra framåt
urmakaren har lagt kugghjulen så
ändå
kan vi vrida visarna tillbaka
först måste du stanna urets verk
väljer du att ej stanna verket
kanske fjädrarna brister
ja, det är lätt se allt negativt
vilket kan ske
ändå är det så att det vi ser
vara negativt kanske inte är negativt
ändå
än då
kan vi vrida visarna tillbaka
vi kan säga återta det skedda
genom detta återtagande skulle vi
förändra historien för så många
ändå kan vi återtaga genom ett
åtagande förändra den negativa historiens verkningar
genom ett åtagande förändra den
negativa historiens verkningar in i helande processer
han slöt orden stilla en stund
hörde hennes hjärta
såg pulsen där vid halsen röras
såg fjärilslätta rörelser
kolibris
han tillät rösten öppnas
tala in i hennes hjärta
tysta
tysta
ljöd orden
mjuka tassar
med indragna klor
allt för att ej sarga
det redan sargade
vi kan ej göra det gjorda ogjort
vi kan lyssna till visarna
så plägade jordmakarna göra vid
misskörd växt
jordmakarna vandrade baklänges
utan dömanden
utan värderingar
såg följden rullas upp
till det nystan det en gång var
planetnystan
så
kan vi se trådens väg
så
kan vi hela din hud
i hennes ögon
gavs han en glimt
av den kommande skörden
så blomstrar hennes hud
i det hon upplevde hans löfte
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar