5 maj

Vad är det fjärilen berättar,
Fjärilen berättar om vingarnas skira lätthet, den berättar om solens trådar om ljusets trådar, den berättar hur vindens gestalt är, den berättar om följsamhet, om tillhörighet,
Den vet var blomman väntar.
Varje fjäril söker sig till den färg den bär, varje Fjäril har en värdväxt, en värdblomma.
En värd, en vård, den vårdande gesten.

Fjärilen vet blomman, vet att de samspelar, ger varandras liv till varandra, de lever i evigt nektarförbund. Evigt nektariniskt förbund.

Nektarium är blomman för fjärilen, nektar, gudadryck, soldryck, kärleksdryck bjuder blomman till ljusets bärare.

Fjärilen berättar om vikten av att sitta helt stilla, breda ut vingarna, andas, andas sol,
känna, verkligt vetande känna solen beröra, känna solens ljus stiga in, sjunka in, väcka rörelsen, vingarna vibrerar helt lätt

Så är Fjärilen åter i luftens sfär, vidrör, berör.
Gudadryck andas

Fjärilen möter fjäril, de dansar runt med varandra, ljusdanser värmedanser,
Kärleks dans rörelse.
ägg lägges pärlor lägges säg var, säg var,
Hos värdväxten, i värdväxtens händer. Sol vind vatten jord stjärnor berör.
Larven vaknar led efter led, led till led, en kropp flera kroppar
Delar rör sig hårstickor fjun pilar spjut strån päls följer med, mjuk gladgestalt sjunger
Oh, vilken vacker värld jag är, mumsar smakar Utforskar Upptäcker
Krumbuktbuktkrumumom
Sätter sig stilla lystrar känner soltrådar vävas lindas vävas om
I min linda drömmer jag stilla liv
Jag ser ut att vara tung sten
Vem är jag
Jag är vingars skira lätthet, berättar solens trådar, ljusets trådar Solens sång målar fram vindens gestalt sjunger vindens sång är följsamhet är tillhörighet, vet var blomman
väntar.
Vad är det fjärilen berättar.

Fjärilen berättar livets steg, evig evig evinnerlig. Se Fjärilen och känn, verkligen känn hur denna talar in i din själ, denna rörelse är själens längtan, själens längtan är att beröra. Vem kan tro att fjärilen fladdrar planlöst, flyger in i elden för att dö, vem kan tro att fjärilen endast är ett kryp.
Fjärilen är själens inre rörelse, den rörelse vilken längtar ut i fingrarna, tårna hårets yttersta spetsar.
Fjärilen lindar ljus med sig runt sig, framgestaltar luftens rörelses gestalt.
Den dricker icke nektar för att säga oh vad gott, den dricker denna gudadryck för att ge vidare, den gör det.
Den gör icke ”endast detta,
Fjärilen, fjärilarna känner, vet blommornas, växternas väsen, vet de eteriska strömmarnas liv, vet själsrörelse, deras vingar dansar med vinden, vindarna, de helar andningsluften gör den ljus, den sprider, doftar eteriska ämnen runt, den belivar genom sin rörelse.
Den flyger in i elden och faller död ned.
Den flyger in i kärleken och faller död ned, den lämnar det yttre skalet och faller död ned för kärleken.
Den ”offrar” den fysiska gestalten till högre ändamål.
Innan detta sker har Fjärilen lagt äggen, pärlorna till liv, de ligger vid vårdträdet, värdväxtens fötter, inom kretsen av familjen, andefamiljen, själsfamiljen.
Vaknar och larven äter verkligen världen, den värld vilken den är, den är det lilla barnet, de små djuren, kalvarna, fölen, kiden alla de nyfödda.
Var nyfödda, upptäck skönheten,
Räds icke.
Larven sitter stilla ro, solens trådar lindas runt runt, den är en puppa, en mumie, den bär hela livets visdom inom sig, inom sitt själv, den bär allt det den blivit, den har smakat, ätit, druckit, allt liv är inom detta skyddande hölje.
Detta skal är hårt, känns hårt, då du ser det synes det vara en sten en tyngd, tung massa, knackar du lätt kanske du hör knackningen. Lyfter du den kommer du att upptäcka att den är viktlös, så är barnet i moderns hölje.
Stenen vet det vinden inte vet, stenen känner vetande denna tråds vilja,
Det är inte så att fjärilen lindar upp eller ut tråden, ändå är den bilden god att leva med, genom denna tråd väver fjärilen kroppen, kroppens väg.
Denna tråd innehåller alla fjärilens livsönskningar impulser.
Så är cirkeln fullbordad.

Mycket enkelt sagt visar Fjärilen att allt det vilket synes vara tyngd är inte tyngd.
Ta stenen i handen, var barnet
Kasta stenen
Känn bollen
Se vingarnas lätthet
Flyg med upptäck ljuset.
I min linda drömmer jag stilla liv
Jag ser ut att vara tung sten
Vem är jag
Jag är vingars skira lätthet, berättar solens trådar, ljusets trådar Solens sång målar fram vindens gestalt sjunger vindens sång är följsamhet är tillhörighet, vet var blomman
väntar.

Lindar du dessa trådar, tätt mycket tätt blir det en kropp, tar du fram mikroskopet och beser skönheten, upptäcker du att det finns små andningshål. För att göra berättelsen kort: överallt finns filter.
Puppan är ett filter för den blivande fjärilsbruden, puppan förhindrar ovidkommandes att stiga in, tillkortakommen blir pådyvlaren, det vi säger är att den blivande fjärilen skyddas från det vilket icke hör till dess livsimpuls, ljusminne.

Det finns filter överallt i allt, puppan är ett filter, moderns hölje är ett filter, solglasögon är filter. Det finns vattenfilter, ljusfilter, ljudfilter, filter för de flesta av livets skeden.
Det finns rökfilter för att era lungor inte skall förstöras eller drabbas, det finns njurar, flimmerhår, fransar, hår i det oändliga, vi avser inte att fördöma eller tillåta.
Var dock vakna inför att inga yttre droger förhöjer er skapande vilja,
det är en illusion i den bemärkelse ni använder detta ord,
Att till föra en drog för att kunna skapa är en skenande synvilla.
Var och en vet verkan av det ni omger er med,
Ni ”väljer” den åverkan ni vill göra er själva.
Fastna inte här dotter, vi talar icke om att välja att bli slagen eller att utsättas för våld, svek eller annat. Vi talar icke heller om att göra andra illa, vi säger inte att ni väljer, har rätt att välja den åverkan ni vill göra andra. Vi talar här om droger eller det vilket benämns vara gifter eller stimulantia. Du vet att alla dessa har en homeopatisk helande verkan i rätt mängd, men låt oss inte fastna i detta.
Det är icke tillåtet att skada ett medlevande väsen, det vill säga ni skall icke göra er själva åverkan, genom andra eller tillåta andra att skada er. Inte ens där kan vi säga att ni inte skall, det omedvetna sinnet gör mycken skada, åverkan.
Fråga er dock huruvida detta är åverkan eller inte,
i vissa skeenden kanske det snarare är en väg till öppnande, i den mån det inte är ett missbrukande.
En väg för att möjlighet skall givas för helande eller helt enkelt för att ni skall må bra.

Var dock lyhörda för det inres bön, det tillsäger er huruvida det ni gör är av godo eller icke.

Den sanna vilan skänker balans, naturligtvis är det bästa att icke bruka utanförmedel till detta, men ibland har ni tröttat ut er så till den milda graden att ni måste ha denna nedvarvning, nedfarning för att motorn åter skall spinna vackerljud, vara mottaglig för fotens lätta beröring.
Det går dock icke att köra om ni inte håller händerna runt ratten och styr.

Var dock lyhörda för det inres bön, det tillsäger er huruvida det ni gör är av godo eller icke.

Det går att finna denna vila utan medel, enkelt sagt; tillåt er att då och då stanna, vara stilla, i det rofyllda sinnet vaknar det uppmärksamma sinnet, det uppmärksamma sinnet är mottagligt för inspirationens ljus.
Det är inte så att fjärilen lindar upp eller ut tråden, ändå är den bilden god att leva med, genom denna tråd väver fjärilen kroppen, kroppens väg.
Denna tråd innehåller alla fjärilens livsönskningar impulser.
Så är cirkeln fullbordad.
Se vingarnas lätthet
Flyg med upptäck ljuset.
I min linda drömmer jag stilla liv
Jag ser ut att vara tung sten
Vem är jag
Jag är vingars skira lätthet, berättar solens trådar, ljusets trådar Solens sång målar fram vindens gestalt sjunger vindens sång är följsamhet är tillhörighet vet var blomman
väntar.

Lindar du dessa trådar, tätt mycket tätt blir det en kropp, tar du fram mikroskopet och beser skönheten, upptäcker du att det finns små andningshål. För att göra berättelsen kort: överallt finns filter.
Puppan är ett filter för den blivande fjärilsbruden, puppan förhindrar ovidkommandes att stiga in, tillkortakommen blir pådyvlaren, det vi säger är att den blivande fjärilen skyddas från det vilket icke hör till dess livsimpuls, ljusminne.

Det finns stora mängder av föroreningar i luften, rök, ljus, slam. Nu tänker ni att allt detta är utanför er föroreningar, är det så. Till viss del ja.
Ser ni, ni förorenar även genom själs/känsloslam, tankeslam och så vidare.
Rygga inte baklänges, vad hjälper detta.
Var medvetna om dessa ting.
Var medvetna om att varje väsen är en del av helheten, därvidlag är det icke ”endast” det ni fysiskt påtagligt slänger runt er vilket förorenar, det är även det ni benämner icke synbart.
Det icke synbara resultatet är inte mindre än det synliga.
Så är vi åter där:
Se skönheten i det rofyllda sinnet, smaka dess sötma:

Rofyllt sinne
Uppmärksamt sinne

Endast där lever det rena klara vattnets samtal
Ur källan kommer det,
Kommet ur källan talar talets sanna väsen.
Förenar tanken med det otänkta, otänkbara,
känslan med det okännbara,
förenar det synliga med det osynliga,
det hörbara med det ohörbara,

Vad är det yttre utan det inre, vad är det inre utan det yttre. Du har en kropp, allt liv har en kropp, tanken är en kropp, ordet är en kropp, allt har en kropp, du är värd för din kropp, du är vårdträd för din kropp, din kropp är värd för dig, själen rör sig, det kan du se, du kan icke se de eteriska strömmarna, du kan känna då de blockerats, handen somnar, lemmen somnar, du domnar. Anden är svårare att se, ändå känner du den, du känner igen den i fågeln, ändå är det inte fågeln, det är fågelns element vilken söker visa dig anden. Var är fågeln, den är i vinden i luften, du lyfter blicken, ser molnen fara, de förändras sakta, eller de skapar hela tiden, mjuka former, goda mjuka ser de ut att vara, det är tanken, den skapar, anden skapar i det högsta ljuset. Skulle du känna molnen skulle du känna att de är massa, substans, molnen vet det stenen inte vet.
De vet båda att det du ser inte är det verkliga.
Var vill vi komma med allt detta.
Vi vill visa att anden är överallt, anden är intet utan kroppen, kroppen är en andekropp.
Vi sade: Den gör icke ”endast detta, Fjärilen känner, vet blommornas, växternas väsen, de vet de eteriska strömmarnas liv, de vet själsrörelse, deras vingar dansar med vinden, vindarna, de helar andningsluften gör den ljus, den sprider, doftar eteriska ämnen runt, den belivar genom sin rörelse.
Den flyger in i elden och faller död ned.
Den flyger in i kärleken och faller död ned, den lämnar det yttre skalet och faller död ned för kärleken.
Den ”offrar” den fysiska gestalten till högre ändamål.
Innan detta sker har Fjärilen lagt äggen, pärlorna till liv, de ligger vid vårdträdet, värdväxtens fötter, inom kretsen av familjen, andefamiljen, själsfamiljen.

Därmed inte sagt att ni skall förbränna er, i det ögonblick tanken blir andetanke, i den stunden blir kroppen andekropp, människan blir ande, hon blir: så blåste han sin ande däri. Insidan, det inre ljuset är nu utsida.
Anden har blivit kropp
Det finns inte behov av förbud, den högre moralen lever kännande vetande i allt.

Vi vill stanna en stund här, vi känner att det surrar inom dig.
I det mänskliga livet, i tillvaron finns behov av lagar, detta behov har skapats på grund av att begären tagit över, behoven har övermannats av begären. Bilden av Justitia är mycket visande, hon håller vågskålarna i handen.
I mitten, djupt i bröstet andas hjärtat, hjärtats röst, är vänstra handen förenad med högra handen, är tanken förenad med stegen, är huvudet förenat med foten.
Det är idealbalansen, jag är i mitt själv.
Så ser det inte alltid ut, därav lagarna, de var menade att vara puppans skal, de har luckrats upp mycket, men meningen är där.
Begär, kan var allt, träning av alla slag, socker, salt, surt, beskt, rökning, alkohol, droger av alla de slag, sex, egentligen allt det vilket skänker livet glädjeämnen, tillför energi.
Vi säger inte att det är av godo att använda droger, vare sig tunga eller lätta.
låt oss se till de ”milda” (låt er inte luras av det, dessa är svårast att upphöra med) kaffe, te, nikotin, mindre alkoholhaltiga drycker, sex med mera, de så kallade lätta drogerna.
Det finns stora skaror vilka vill leva i celibat, det är av godo då det är en inre vilja, hör till detta väsen, hjärtat tillsäger dig detta. Så finns då panoramat av dessa vilka med den tänkta tanken känner att det är det rätta, de lägger förbud för sig själva att ha sex. Vad sker; hela deras väsen blir upptaget med sex. Vad det än gäller, vilket det än gäller av dessa så kallade lätta begärsbehov, så övermannar de livet då du gör förbud av dem på grund av yttre tankebildning. Då det är en ström, en hjärtström är de självklara, de lämnar dig, det finns inte behov av dem.
Den flyger in i elden och faller död ned.
Den flyger in i kärleken och faller död ned, den lämnar det yttre skalet och faller död ned för kärleken.
Den ”offrar” den fysiska gestalten till högre ändamål.
Innan detta sker har Fjärilen lagt äggen, pärlorna till liv, de ligger vid vårdträdet, värdväxtens fötter, inom kretsen av familjen, andefamiljen, själsfamiljen.

Därmed inte sagt att ni skall förbränna er, i det ögonblick tanken blir andetanke, i den stunden blir kroppen andekropp, människan blir ande, hon blir: så blåste han sin ande däri. Insidan, det inre ljuset är nu utsida.
Anden har blivit kropp
Det finns inte behov av förbud, den högre moralen lever kännande vetande i allt.

Genom att vaket lyssna, våga lyssna till den inre rösten, det är inte det lättaste, det är det svåraste, det fordras mod till detta,
Känner du gifttaggen, var den sitter, du känner dess gift.
Du låter anden dra ut taggen och hela dig.
Dödsögonblicket, detta ögonblick visar er att det är ett ögonblick inte ett slut, det är ”slut på” egenlivet, ty i detta ögonblick faller insiktens klarhet in i hela väsendet, övermannar väsendet och i förklarat ljus ser människan att hon alltid är i enhet med sitt själv och i helheten med allts, alltets liv.
Hon är helad i ljuset av sin ande av sitt andesjälv genom den store anden, genom den stora andningen.
Andningen är samtalet, ordet är dess smycke.
Det lever verkar skapar i det rofyllda sinnet,
Se skönheten i det rofyllda sinnet, smaka dess sötma:

Rofyllt sinne
Uppmärksamt sinne

Endast där lever det rena klara vattnets samtal
Ur källan kommer det,
Kommet ur källan talar talets sanna väsen.
Förenar tanken med det otänkta, otänkbara,
känslan med det okännbara,
förenar det synliga med det osynliga,
det hörbara med det ohörbara,

Det finns filter över allt i allt.

Det finns föroreningar i luften i marken, ljus, ljud allt det vilket vandrat över gränsen, det vill säga alla dessa mänskliga tidsfenomens tendenser har blivit sjukdom.
Sjukdomen helas sakta pågår läkningen.
Hur sker helandet.

Regnet faller, strängar mellan himmel och jord, fingrar berör mjukt svepande smekande, luften vibrerar, osynligt, ohörbart påverkas allt, själsklanger rena klara tvagar sinnet rent.
Regn faller för med sig strömmar in i jords lager, hudar,
Strömmar filtreras genom jordens lager, finner vägar till källan,
Djupt i jorden, i bröstet andas hjärtat.
Ådror strömmar, renade klara
Stiger upp ur.
Så är det, helandet sker långsamt; det är en vacker bild du skapade denna dag:

Fyrkanters fyrkanter
liven vandrar i fyrkanter, lever i fyrkanter, blir fyrkanter.

Visdomen i runda former är vishet
Djup vishet.
I den runda formen
rinner
vätskan
av,
faller in i sanden
silas
filtreras.
Öken
är fyrkanter
förbrända ögons ljus
de irrar vilsna
jag smeker sanden lyfter dess damm
ser sanden omfamnas av vind
ser solen smeka
ser sanden uppfyllas
ser rörelsen
ser stjärnornas sannhet
sanden faller stjärnornas ord faller in i
sanddyner
vågor
hav andas

Visdomen i runda former är vishet
djup vishet.
I den runda formen rinner vätskan av,
faller in i sanden
silas
filtreras.

Oasen vaknar
Där är skönhetens stilla tystnads liv

liven vandrar i fyrkanter, lever i fyrkanter, blir fyrkanter.

Jag lägger den ena fyrkanten i sanden
Lägger den andra över
Det blir en stjärna med
Åtta vägar

Stiger in i dess mitt vilar stilla tystnad