Har du verkligen
hört
Verkligen sett
Allt det
Vilket rör sig
Liv rör sig
Se närmare
Lyssna närmare
Tätt intill
marken
Marken är en hud
Med allt det hud
är
Säg mig
Vad tycker din
hud om för beröring
Det finns små
djur
Vilka sätter sig
fast
Fäster sig fast
Fästingar viskar
att de har alltid varit här
Så mycket älskar
de jorden
De hör hennes
hjärtas sånger
De viskar
Vi har vandrat
genom
Många månportar
Sett moln segla
drömfärder
Hon skrev; vem
kan trösta knytet
Det är en vacker
skrift
Luffaren vandrar
med ett knyte
Knytet innehåller
livsnödvändigheter
Knytet
Vi kan se det
som så att någon vilken inte var nöjd med sig själv
Tog alla dessa
ting
Livsnödvändigheter
och stoppade dem i ett knyte
Bar det på en
käpp
Käppen blev den
förlängda armen
Inte staven
vilken leder stigen
Knytet har ett
liv
Det finns små
vilka fäster sig fast
Och de bekämpas
Så kan vi se
ungar
Koalabjörnar, så
söta är dessa ungar vilka inom citationstecken fäster sig vid modern fast
Hon bär ungen
Apor, apungar
gör detta
Det finns många
exempel
Allt för att
vara moderns hjärta nära
Blodströmmen
Det vilket
klamrar sig fast
Behöver vägledning
för att en dag kunna vandra egna benvägar
Det finns växter
vilka klamrar sig fast
Det finns mycket
vilket klamrar sig fast
Allt klamrande
är kanske inte bra att tillåta
Skall inte
heller tillåtas
Fästingen lyfter
blicken
Vem
Kan trösta
knytet
Vi har mycket
att förtälja
Kanske
Mest
Se
Varandra
Se livet
Lägg örat närmre
samt hör hennes sånger
Har du hört
vassen tala
Vassen förtäljer
alla fötter allt det vilket rört vid havet
I vassen kan du
höra
Vindarnas
stämmor
Hur de svepte in
Det finns så
många ansikten vi mött och inte mött
Minns du
fjällsjön
Du satt där
Skulle isens
täcke ej vara skulle du sitta i sjön
Mitt i fjällsjön
Nu satt du på
isen
I isens bärande
utspridda händer
Eller mantel av
ansiktsljus
Du blickade runt
dig
Bergen vilka
genom stenar
Bumlingar
Klättrade uppför
Minns du
bilderna du såg
Stenar med mossa
Krumma
Böjda ryggar
Du levde med
bilden av sagovävan
Trollen
Träden
Vid kanten
ungträd
Annars äldreträd
Klättrade träden
eller bar träden
Berget
Sjön
Du log, de bär
varandra
Du skymtade
ansikten i berg i träd i stenar i isen i allt
Du andades
luftens höga rena kyla
Andades andedräktsrosor
Du såg ansikten
i isen
Kanske sjöns
sommarminnen
Du vandrade
ifrån sjön den väg du kom
Genom hög
gnistrande snö
Fjällbjörkar följde
Du var in här
Där
När sjön släppte
isen fri
Hade du varit
där när sjön släppte isen fri hade du sett ansikten frigöras
Det är en vacker
syn för den vilken bär den synen
Du bär den synen
Det finns så
många ansikten vi mött och inte mött
Hur skall vi
veta vilka dessa ansikten är om vi ej vågar skriva till dem
Tala till dem
Sända ett bud
Visst kan vi
invänta
Ha tillit
Ändå är det så
Det är vackert se
ansikten frigöras
Se isen släppa
ansikten fria
I förinnerligat
ansiktsljus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar