det finns trappor
det finns pallar
går det att mäta steg
mäta
liv
*
när skalet faller av
faller klyftorna
klyftigheten isär
vad finns i mitten
det förenade origot
tomhet
*
det finns visare
timma tima
sekund second
vad är minuter
uret visar troligen ej tid
visar rytm
*
egentligen går det ej att köpa någonting
det är en skuldfälla
*
i natten ser jag hör jag
vad visar urtavlan
jag skådar urets visare
vad sade de vilka byggde uret
ser timmar minuter sekunder
dygnets så kallade sammanfattning
ser ordet timma vilket leder mig in i tima samt bida
ser ordet sekunder en slags duell med värjor samt sekonder
ordet minuter på ett sätt leds jag in i jag är min sekond i
bidan av tima
skola ditt tålamod ty tiden är ej tid visarna är ej lagda
på måfå
säg hur mår du när urets rytm är ojämn sackar eller
galopperar eller skenar
dessa visare är visare in i livsrytm.
*
där i det höga gräset vilade natten
i djupblå skiftningar
strån i silverblå
blad så sirligt skapade tonade likt flöjter
inte alls högt så mjukt knappt hörbart
här och var bar gräset plymer även dessa silverblå in i
vita aningar
baldakinen vi blickade in i bar ädelstenar
glittrande tindrande stjärnblommor
skogsstjärnor stigna in i midnattsblå klarhet
jag kan minnas berget
platån
ringen med skogsstjärnor
där landade
mina vägar så ofta
där vilade jag min längtan
stenarna vakade med lågan jag bar
bär i mina händer
här kunde jag drömma
här var jag dig nära
tolv var vi vilka möttes med lågor i våra händer
tolv var vi vilka skred uppför stigen med lågor i våra
händer
elva väntade den tolfte saknades och det var du
hon målade min längtan in i tröstandeljus
den trettonde
kanske somnade jag
märkte ej att hon bar oss till varandra
här var vi nu
vi såg skira slöjor svepa
moder du vackra skrider
ditt följe sveper dessa slöjor
lyfte slöjorna av våra ansikten
jag vilar tryggt i hans famn
så länge befann vi oss skilda i saknad
dofterna av bladen vi en gång skrev i molnskogarna
levde i våra fingerknoppar
hur ofta hade jag icke lyft dem
andats in doften
som, som vore de brev skrivna av honom
vi ser skira slöjor svepa
moder du vackra skrider
ditt följe sveper slöjor
vi minns ett hav ett hav så stilla
däri speglar du dig i våra minnen
du öppnar vyerna vi bärs med
vi dyker in i detta hav
så är havets vilja
vi når djupt in
där möter vi
pilgrimsvandrare
så fridsfyllda i ansikten
kanske är vi en av dem
vi möter musslor
är det musslor eller blommor
vilka öppnas slutes
lotusar kanske
vi ler vad spelar det för roll
vad som är vad
i mitten av varje en pärla
pärlemorskimmer
omger oss
vi ser skira slöjor svepa
moder du vackra skrider
ditt följe sveper slöjor
pärlemorskimmer
vi lyfts
lyfts
stiger upp
åter är vi i gräset
det silverblå
vilket nu sakta rodnar in i
gryningseld vaknar sakta
jag vilar tryggt i hans famn
lyssnar till hans hjärtas sång
vår andning följer varandra
våra pulsar
våra hjärtan
så sträcker solen manteln in över natten
dagen vilar i det höga gräset
smaragdgräset
det är vackert
mycket vackert här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar