är förändra verkligen att förändra den du är
eller är förändra att vara den du är
naken
utan bojor av lagda ok
*
såpbubblor sväva lätta fria
såpbubblan spricker
såpbubblan är såpa
sjunker in eller vilar i gnistrandeskimrande hinna
hur många faser är detta i en
*
visst är det så att formar formas
minns att formen ändå är allt i ett
*
vad med lov kan jag säga dig det marmorådringen strömmar
ser du nätet av ådror
undrar du ej varför det benämns nät
var för det kommandes stadga
stadgegrund
vad med lov kan jag säga dig det marmorådringen strömmar
med det lovet kan jag säga dig dessa strömmar
när jag har mött stenarna
blocken vilken stenhuggaren med lov hämtade
nåväl det är väl så att jag först ber stenhuggaren visa mig
vägen
till stenarna vilka är marmor
så kan jag med lov lägga händerna till
just för att uppleva livet
uppleva stenpulsen
undrar du ej hur stenhuggaren kan hugga hacka ut sten ur
blocken bergen
du vet ju vad som händer om ett blodkärl går av
så visst är det ett underverk de tillsammans utför
lägg handen till så kan du uppleva hur stenen ger honom lov
det är sant det kan vara en hon du eller jag
jag eller du en hon en han
ser du hör du hur strömmen liksom drar sig undan
eller lever vidare trots att bitar klipps ut
detta sker just för att stenhuggaren bad om löfte
berättade för berget klipporna till vad stenarna behövdes
visst kunde stenarna ha glidit alldeles av sig själva
visst kunde de och visst gjorde de
stenhuggaren var ett medredskap
en slags sherpas kan vi säga
och inte hade stenhuggaren givits lov om händerna ej varit
lyssnande
han visste precis hur var när och till just så att berget
blocken klipporna ej led eller drabbades av värk
verkan av att göra tillsammans i svarande gjorde detta
möjligt
har jag glidit undan från det vi började tala om
isen är ej lagd så inte har jag glidit
se jag bär varken skidor skridskor och ej heller skor
vi sitter ju här i lä med avtagna stövlar med avtagna
strumpor
vi hamnade ju i regn just för att vi bar vilja till det
vilja vackra vilja du bär själens lilja
så hoppade vi och skuttade
och ramlade pladask
stövlarna de kippade
så där som stövlar gör i gång
fyllda med vatten
stövlarna står på tryggt avstånd från elden
strumporna hänger på tork
dropparna fräser
ångan stiger
dropparna stiger in i moln
var var vi nu
var är vi
vad med lov kan jag säga
et var en gång det är en gång
ett land ett rike
däri brann en längtan stor att bygga
resa ett tempel
ett rosentempel
detta tempel var ett behov så andades själarna
ty molnen hopades och de såg att molnen ej var moln
det var som vida presenningar skata rullades ut
solstänk nådde ej fram
luften blev allt tätare
var det luft eller vad var det
mer sörja
den vackra luften strömmade ovanför presenningen
det kunde de också se
ty presenningen böljade i luftens vilja till att lyfta den
av
vem rullade ut presenningen
vem vilka vad
det är svårt att säga så det hoppar vi över
det får var och en uppleva i sitt inre
nåväl allt starkare växte behovet av ett rosentempel
till det behövdes en grund
en grundsten
kristallmakaren tillkallades
och i en krets
lades en rosenkvarts
och vet du
detta var samt är vackert
ty denna krets bar åtta kanter
och i mitten lades denna rosenkvarts
så blev den en seende pupill vilken vidgades i stunder av
frid
vilken slöts samman i värnande i stunder av vilsenhet
kristallmakaren tillkallade nu stenhuggaren
undrar du varför jag ej säger stenmakaren
visst kan jag det ty egentligen kan han maka stenar utan
hugg
så byggde de ju pyramiderna helt utan det ena med det andra
det är dock lättare att mänskligförstå genom att konstruera
maskiner
du vet ju att toppen lades och sedan rann basen
ned in över den lagda grundstenen
nåväl stenhuggaren anträdde färden till berget med lov
hämtade stenar till rosentemplet
så restes detta tempel
så vackert
så efter behov till behov
tro nu inte att det bara stod där
folken skrudade sig rena
tvagade själen i silverfloden
skrudade sig i siden
samt steg in i templet
detta sedan ceremonimästaren ropat deras namn
och vet du
i taket
tempeltaket gnistrade tusentals prismor
taket uppburet av pelare nu skrudade i girlander flätade av
ögonblommor ty dessa folk bröt ej stjälkar
så vackert var detta
rån var kom sidenet
det kom med lov från fjärilarna vilka bredde ut vingarna
från spinnerskorna från väverskorna
från skrudmakarna helt enkelt
nu svepte folken in över golvet
marmorgolvet
och vet du
golvet blev skinandeblankt av rörelsen
speglade prismorna i taket
ja minsann
golvet förde rörelsen
ledde dansen
och jag dansade
därav kan jag med lov förtälja dig stenarnas strömmar
oh varför heter det nät
detta nät är ett kärleksnät
håller ej fast
är mer bilden av ådror
rötter
allt det vilket väver samman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar