Tolv är ett vackert tal, sätt dig och rita tolv, siffrorna, rita – rita snabbt.
Det är så lätt att uppdela allt
Stjärntecknen
Tolv stjärnor vandrar hand i hand
Tolv tecken förbinder cirkelns helhet
Alla olika,
Lika,
Fullkomnar helhetsbilden.
Det är så lätt att börja se de enskilda stjärnbilderna, vart och ett av tecknen, var och en av stjärnorna ger skönhet till varandra.
Det är så lätt att föras in i detta mönster, lockas till att se enskildheterna i förgrunden.
Det enskilda är intet förutan det hela.
Stjärntecknen bär; vart och ett av dem en skrud, en klädnad vilken getaltar livet.
Se nu den hela cirkeln
Se den vara en tårta, dela upp tårtan i tolv delar, eller dra tolv linjer från mittpunkten, vad ser du; du ser ett ekerhjul.
Återvänder vi till tårtan, så vet du att tårtan är saftig, saftas genom sin odelade helhet, de tolv delarna delas ut eller vandrar in i världsvarat, det vill säga jordevarat. Dessa förmedlar den fyllda smaken av helheten.
Tolv stjärnor
Står i ringen
Ler ljus
Giver färgklanger
Så lätt det är att se till de enskilda delarnas nyanser istället för att se det samfällda språket,
Vad är detta för ord: samfälld.
Det är ett djupt vackerord, den vilken läser fälld kanske finner det vara negativt.
Se de höga skogarna; du hör timber, du ser ett träd falla, snö virvlar runt och trädet faller med en dov duns.
Höga skogar andas
han vandrar från stam till stam
lägger hand till hud
frågar
lyssnar
känner
bejakas
yxan sjunger i skogens tätkrets
Träd faller
med snövirvlars yrdansgnister runt
med en dov duns
han bereder stam i kärlek
nu följer de tillsammans liv
Hon står i nattrand
nynnande balsam för själ
Hennes dräkt är regnmantlade stjärnvävar
Hennes hud är ljusrodnad
Hon står i morgonbrand flätar band i håret
för honom att lösa upp
Så lätt det är att se till de enskilda delarna, döma eller fördöma
Icke se saknaden av helhetens läkande effekt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar