26 augusti

Tungsinnet flydde sin kos
Hon for till Jamaica
Dansade till smäktande rytmer
Stegen flög vida
Hon sitta under palmers sus vid sitt havshem*

Det finns mångahanda benämningar, ordsvall för allting
Minns du hur underbart vackert du upplevde det grekiska språket, den grekiska språkvärlden
du förundrade över att exempelvis ordet träd inte stod allena det sades inte enkelt: träd ty ordet träds innebörd skulle innefatta varje träds specifika signum; gest- ordet bar trädets brudslöja
den vilken talade om trädet var den vilken lyfte slöjan, utan att besudla, det uttalade ordet blev prinsens kyss.
det uttalade ordet blev prinsens kyss vilken väcker prinsessan ur törnrosasömnen.
det fanns ett skeende i ditt liv där du inte klarade av att höra ordet hjärta ty du såg det användas i falsksyfte. Ordet var en döljande mask det utsades i värme om allt, det andades icke djupinnebörd. Det utsades uttalades i känsloegosyfte ” jag älskar er alla då måste ni älska mig”
Hjärta har nu fått leva länge i våra samtal, hjärtlinjer, hjärthav
Hur benämns kärlek – att älska.
Kan, förmår ordet lyfta fram upplevelsen, är icke ordet smycket runt upplevelsens hals, det finns många ordsvall vilka urholkar stenen låt icke stenen urholkas till oigenkännlighet, stenen är stjärnor är blommor är är.

brudslöja fläkta
i vind


siden frasa över rosenströmmar

irisstrålars
safirer blixtra

bjudhänder

giver frukter

ur

trollslända berör

hjärtström




dagen har dansat regnmantlad
ibland då jag vankar passerar jag sädesfält, jag hamnar alltid in i hela strömmen...kvarnhjul, vattenhjul, bröd
nattrand
livets dukade bord
vi glömmer ofta att duka vackert
vi glöms ofta att stanna upp inför innan gaffel och kniv..
Pärlfiskaren

ser pärlan glimma

i havets djup

glömde dem
alla
Havs djup

dyker med knivblad mellan tandrader

sliter loss skalhänder ur
böljande slöjor

bänder vresigt upp

tar pärlan

stiger uppåt

Sol ser

hon glider ur hans hand

dyker in i havshem

synes icke mer för hans öga

hon stiger upp i skönhets strand

vidvingad

lade hon sig i vind


svävade fri
fri
fri
fri

något ven
snara fann fäste

reptanke
skar in
in
in
in

hon slöt vingar runt
lät sig falla

dala
dala
dala

hav omslöt

hon bäddades om
i fridsgrotta

i väntan till födelses livskyss


Eken
Satte mig under den stora eken
hjärtbugade inför hans gåvohänders givmilda ljus

lyfte flöjten spelade för honom

tonen omslöt mig bar mig
vidare med


Befinner mig i

Virvellandet

det virvlar
virvlar

händer är överallt

greppar greppar greppar


jag söker hålla ljustråden

den brister

brister

jag ser er hör er

jag söker hålla ljustråden

ljustråden
brister