Jag ser en väska med handtag vikas upp
det är inte en väska
det är en målarduk
penslar vackra
doppas in i
livshav
målar skönhet
jag ser en väska med handtag vikas upp
kondor svävar himmelshöga vindhav
en väska kan vara mer än en väska, här är väskan två pannåer, dessa hör samman, handtagen är flätade remmar röda vita
den vackraste tavlan målas, visas
långt tidigare skrev du skönjdes, denna afton ordlekte du
skönjdes
sköljdes
ögon sköljas av blinknings ljus våg sköljer över
upplevelse
sköljer
över
sök icke hålla dem fast giv dem fria
giv dem vingar att flyga
därigenom uppenbaras
skönjes det synbara
var icke rädd
molnen räds icke att släppa regnets strömmar fria
så fint det var att höra ert samtal i kvällsfamnen, den lille i badet med vattenkanna
du satt bredvid
den lille vattnade vattnet
du sade; det kanske börjar växa vattenblommor
den lille såg länge med mjuka kärleksögon in i dig; nej mormor jag vattnar vattnet
ni har vackra samtal tillsammans liv spirar
*
ja - låt mig berätta om en gåvostund med den lille
den lille gossen sitter i badet håller vattenkanna högt upp
häller vatten beundrar vattnet
mormor ser du vattenfallet hör du
jag ser grönskimrande vattenkanna ser silverströmmar skölja
sitter tyst samvaro
mormor jag vattnar nu
jag säger; det kanske börjar växa vattenblommor
den lille såg länge på mig med mjuka kärleksögon in i mig
nej mormor jag vattnar vattnet
*
grönskimrande vattenkanna
stråle av silver
böjer ring
vattenfall
skapar
sjö
grönskimrande vattenkanna
smaragders ljus
vattnar vatten
vattenblommor stiga fram
stenar dansa
lätt
segla i hjärtblads händer
röda näckrosor berättar stenars liv
vem är du
du får regnet att falla
mjukt
inom
varsamt
lösas stenars knutna håg
vem är du
du skapar strömmar
porlande
bäckar
smälter isar
väcker slutna solögons brustna hopp
vem
är
du
*
trådar
spinnes av dags ljus
mörka
fläckar
tvagas i
månkällans silver
drömmar
skira
väves in
vaknar i grynings källa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar