lördag 28 februari 2009

21 februari 2009

Tecknen
skrevs
I gyllene vingars famn

bladen föll

dina blad
mina blad

föll ned
Inom livets bok

Vi gives möjlighet att skriva vår kärlek.


När något konsolideras, vad är en kropp.
Kärleken är en kropp,
Kärleken är en kropp med hjärta.
Då de två konsolideras blir de en kärlekens kropp, befrias tanken från tyngden, vilken är den mineraliserande tanken – skelettanken.
Huvudskålen är inget annat än en bild av jordskorpans mineraliska hud.
Huvudskålen är inget annat än en värld, dess innehåll är svindlande vägar.
De visar vägen Vår och Höst/Öster och Väster.
I världen står människans gestalt, polerna är nord och syd.
Norrskenet dansar, sydskenet dansar.
Ljusdanser öppnar hjärtströmmen.

Pärlor

kysser
Trädets hjärta

musöron

omfamnar
Trädets grenar

grönskimrande slöjor

skimrar

I

solfamnen


Sakta


faller de in i varandra

vita

utan motstånd

lösta
är deras händers
solstrålar

vandrar

öppnar hud

stammar reser sky höga
kronornas ådrors
myllerfönster

sträckta ljusfingerstoppar

de sitter sida vid sida
han och hon
hon och han

blickar in i
till liv

sällsamma sånger ljudar

anas

breder ut vingspetsarna

skriver vindandning

vita

faller de in i varandra


sakta


vaknar rosenbladsmunnens kyss

Inga kommentarer: