sömntuta

Sömntutan är dag och natt gesten.
Den öppnar ögonen sakta, den trivs och mår gott i de flesta jordehänder.
Du har sett den skimra i många färger på bilder nu och du har sett dess krona med de fyra vägarna och då vet du att det handlar om balans för att finna mitten,
Du har sett den med fler och fler kronblad och då vet du att det handlar om att hela och sammanlänka för att finna balansen.
De gamla gjorde dekokter på denna skönhet,
Ja – den kan växa i öknarna, vad säger detta;
Den berättar att den kan lugna den överhettade tanken vilken förbränner oasens grönska.
De gamla folken kokade lugnande brygder och gjorde även smärtstillande medel av denna växt. Smärtstillande medel mot tandvärk, det visar också dess lugnande verkan i förhårdnande liv.

Gesten hos denna växt krona är alltså balans av det vakna livet och vilan.
Dag och nattandning.

Samtliga dekokter kan även användas och användes i överdosering in i extas. Då detta sker övergår örtens gåva från helande till gift.
…

– Vad är ett namn – du ser dotter, även detta log han åt då du lyfte upp dessa viktiga ord.
Vad är ett namn, är det givna namnet för evigt eller förändras det.
Förändras namnet med hjärtat eller står det i strid med hjärtat.
Är det namn vilket gives till barnet, barnets sanna namn, eller vet barnet sitt namn.
Detta är en stor bild vilket vi skulle kunna samtala länge runt.

Vi viskar barnets namn in i vinden, det namnet är ljusminnets namn.
Barnet känner namnet och under livets vandring lägges namnets innebörd tydliggörandes runt hjärtat. Det innebär att livsvävens mönster blir klarnad.
Ibland sker det att barnet gives ett namn vilket icke är barnets rätta namn,
Barnet känner sig icke hemma i namnet eller i sina steg.
Ett namn stadfäster något, naglar fast något,
Ur positiv aspekt ger det en inkarnerande rörelse.
Men vi har påtalat; då du möter ett levande väsen, möt det utan att fästa fast dess liv med att namnge det.
Bär namnet och känn hur det förändras eller hellre mognar.
Namnet kan vara mittpunkten, runt detta blir kronbladen fler och fler,
Dina namn har förändrats i dina mänskliga åldrar.
Du bär det mänskliga namnet och Själsöga. – ibland lyssnar du till Sorgens Vinge ty du omsluter månget hjärtas sorg med dina vingar.
…

Denna natt har du sett skogen vila i mörker,
Skogen andades inte ondskemörker,
Du såg inte – du kände och två ord har funnits med dig hela natten.
Rosence och essens.
Vad innebär dessa ords mening? Du ser inte detaljerna, du ”vågar” inte se dem, därför tillsäger vi dig att andas stilla.
Vi har sagt att allt nu faller på plats, då vi säger idag, innebär detta att det är nära förestående, det blir inte det du tänkt – det blir helt enkelt är.
Så rosence är dels rosandning, samt rokänsla, det senare är: lev i ro för att känna din känsla. Då stiger essensen upp,
Det sanna ljuset i kärlek.