Någonstans
en man en kvinna
på varsin sida av stranden
lämnar de ryggens tavla
lyfter längtans
Ögon
ropar böner om svar
vänder
den röda sjöns blods tårar
allt deras språk
är handljus
lyfter smärta ur bitterskålens rev
Kärlekens vingar rör vid luften
i skydd av natten för stjärnan dem nära
deras armar
är öppnade dörrar
deras ljus
omfamnar känslan av liv
markerna blommar
frostpärlor
smälter
hon känner mannens hands ömma beröring
emot kinden
hon strålar värme till hans törstande hjärta
stjärnan ler svar
i morgonljus
Brev – utdrag :
Pengar är... inte lätta...·Ibland brukar jag säga; de är gjorda av papper för att flyga de är runda för att rulla... det jag upplevt är - låt inte pengarna ta över livet.Ändå vet jag hur det är att vända och vrida på pengar... har aldrig varit rik så.Nu ser jag en annan bild stiga fram,Fyrkantiga - Flyga - alla vingar berör - skapar skönhetens rörelse ... alla runda former är harmoniserande ... rulla - cirklar... ser du den belivande rörelsen.Det var ursprunget - jag har detta vad har du – ”ska vi byta grejor med varann”... allvarligt - lön efter behov - men då måste människan vara sann inte springa runt med luftsskottssanningar - oj - ser massor av olika bilder... paintball- det är det där med sanningar ... när människan far runt med egenhändigt gjorda sanningar blir det skador liknande vid krigföring... vet inte vad jag ser... för jag ser att sanningen borde vara genomborrande... inte dödande. Då blir kulorna paintball... får inte ihop det... Du vet att jag gör klar och skarp skillnad mellan sanning och sannhet... de där skotten med egengjord sanning gör hus med korsdrag,Paintballen kan bli stjärnor eller kladd - usch nu ser jag en kletmassa - träsk... klister.
låt oss åter se:
Doften av
Soldanser
Regndroppande sånger
Sjöar
Floder
Vattenfall
Bara fötter
Rötter
Marker
Ljummet gräs
Handen känner barken
Huden känner bladens grönandning
Bladhänderna öppnas röda bär
Händer möter
Skördar
Havet böljar skimrar
Skeppet följer vindvägen
Rum fylls med doftande arom
Handen lyfter koppen
Kaffe fyller ådrors linjer
Ögon glittrar
Doften av
Soldanser
Regndroppande sånger
Sjöar
Floder
Vattenfall
Bara fötter
Rötter
Marker
Ljummet gräs
Mynten klirrar … kan inte släppa bilderna… nej pengar är inte lätta och det går inte att bortse ifrån att de lätt blir en börda.
Hur jag än ser det, är det av största vikt att känna rikedomen i andra plan.
Du är oändligt rik, ditt hjärta är vackert, du ser det många inte ser, du ”skär” linjerna rena utan att göra fattigdom, Du lyfter fram skönheten i rent ljus.
Pengar är... inte lätta...·Ibland brukar jag säga; de är gjorda av papper för att flyga de är runda för att rulla... det jag upplevt är - låt inte pengarna ta över livet.Ändå vet jag hur det är att vända och vrida på pengar... har aldrig varit rik så.
Det fanns en tid då alla liv såg delarnas innefattade kunskap, de såg händerna verka i helheten, detta utan att egentligen dela upp, helheten berättade vad som behövdes för att helheten skulle må bra.
Var och en lyfte sina händer och brukade deras gärning till att skapa balans. Inte för att göra balans, nej – för att skapa balans. För att den harmoni vilken är skapelsen evigt skulle råda.
I det livet var alltid ögonen förenade med livet, själen bredde ut vingarna och följde luftens linjer. Människan stod på marken och såg fåglarna kretsa förutan att krocka med varandra. I harmoniska böljande seglande rörelser seglade vingarna in och ut i varandra, människan stod på marken och var i Fågeln.
Fjärilar dansade runt henne och tillät henne att följa Fjärilens rörelse, vara i Fjärilens hela/fyllda kretslopp, människan såg att det kretsloppet var detsamma inom vilket Fågeln levde.
Människan såg luftens rörelse och insåg andningens liv, kände ljuset strömma in och ut, ut och in andningen balanserades och hon uppfylldes av andens ljus eller djupandning. Detta djup är icke djup det är djup i höjd, det är lätthet, det är alla vingars rörelse. Denna är själens eviga längtan.
Den rörelsen kolliderar aldrig, hur skall den kunna det då den föds ur skapande kärlek.
Nu ser jag en annan bild stiga fram,Fyrkantiga - Flyga - alla vingar berör - skapar skönhetens rörelse ... alla runda former är harmoniserande ... rulla - cirklar... ser du den belivande rörelsen.Det var ursprunget - jag har detta vad har du - ska vi byta grejor med varann... allvarligt - lön efter behov - men då måste
Människan allt liv var i sanningens ljus, i den gudomliga sanningen.
Hon blev latare och slöare började söka förströelse och lämnade stegen och därmed viljan att se händernas gärning.
Hennes värnad till liv upphörde att andas, hennes vilja till svarande av behov förstummades och begären tog över.
Vi behöver inte stanna vid de enskilda detaljerna.
Detta så kallade liv förändrade hennes tidigare andning, den blev nu ytlig och tämligen förutsägbar.
Begären stegrades och med dem började hon söka spänning.
Pengar kom in i bilden och med dem makt, makt att härska över, de tidigare vackra Irisögonen blev penninghjul vilka snurrade i allt snabbare takt.
Hon började räkna tiden i pengar, livet blev arbete, inte efter hennes ”förmågor”/gåvor – den hon är, istället för arbetet skulle tillföra livets behov. Det är de ord du hörde i Grekland; skillnaden mellan er och oss är att ni arbetar för att leva – vi arbetar för att leva. Vad är det; arbetet tar över livet för det gör mer eller mindre ont att leva bortanför sitt själv, att vara tämjd.
I och med detta lämnade hon den gudomliga sanningen och steg in i den mänskliga sanningen vilken icke innehar den eviga moralen, den moral vilken icke vilar på dogmer och pålagda bud. Den moralen är den rena pärlans ljus, den obefläckade pärlan.
Den sanning hon nu började leva med är en manipulerad sanning och kan liknas vid genmanipulationer, den leder bort inte hem.
Den blir en ond cirkel av att minnas vad som har sagts vid alla möten och leder förr eller senare till en total utmattning med ännu större förfall. Detta är icke straffdom det är det sunda/friska hjärtats nödrop; vakna.
Människan måste själv välja – de vilka har valt kommer att utsättas av de sovande, inte av straffdom från oss, de möter detta för att styrkas i sitt själv, i det vilket heter tillit. Ljuset och värmen är starka och helande krafter, minns alltid detta.
Penninghjulen snurrade och snurrar i allt snabbare takt, de låter icke vackert.
De började genomskådas och togs bort från marknaden och blev kort, det har Vi tidigare samtalat om: plastkort med chips.
Vad är chips – här ges ni en kod, ni blir en kod med vilken ni betalar.
Men vad är chips med dip, se bilden av frossaren framför dig.
Fettet rinner, saltet binder och är det verkligen potatis, namnet runt detta säger allt; trancefett.
Nu syns inte pengarna längre, människan tappade kontrollen, pengarna blev osynliga.
Dotter,
Du vet att inget osynligt finns då själens ande vill se, vågar se.
Människan var sann, sanning.
Nu måste hon leva i sannhet för att finna vägen åter till den gudomliga sanningen.
Låt oss se vidare;
Vad är ett luftskott om du bortser ifrån vapnet, det är något vilket växer vid sidan av och innehar ingen styrka om det icke vårdas på rätt sätt, kultiveras av trädgårdsmästarens kärlek.
Men här i denna bild är det ett vapen, sanningen är ett vapen.
De gjorda begärssanningarna är luftskottssanningar, ett mycket talande ord.
Dessa sanningar kan liknas vid ett osäkrat vapen som någon håller i handen. Vi kan tala runt rikoschetterande verkan, dessa kulor studsar runt utan egentligt mål, de förorsakar oerhörd skada men förr eller senare studsar den åter till den vilken lever i osanning.
Inte som straffdom; med kärlek säger den: vakna.
Låt oss nu säga att en medveten, skolad själ håller i vapnet och uttalar, skjuter silverkulan, vad sker då?
Det gör ont ty sanningen i sin renhet har en genomborrande verkan. Denna sanning uttalas aldrig för att skada, den uttalas i läkande syfte och därmed i den objektiva allomfattande kärlekens kraft.
Detta var det du såg.
Bilden av huset med korsdrag är mycket bra och tydlig i sig och var och en vet hur det är att leva i ett sådant hus. Men se; det går alltid att hela.
människan vara sann inte springa runt med luftsskottssanningar - oj - ser massor av olika bilder... paintball- det är det där med sanningar, när människan far runt med egenhändigt gjorda sanningar blir det skador liknande vid krigföring... vet inte vad jag ser... för jag ser att sanningen borde vara genomborrande... inte dödande. Då blir kulorna paintball... får inte ihop det... Du vet att jag gör klar och skarp skillnad mellan sanning och sannhet...de där skotten med egengjord sanning gör hus med korsdrag,Paintballen kan bli stjärnor eller kladd - usch nu ser jag en kletmassa - träsk...klister.Så såg du paintball;
Ja – det är många vilka älskar att leka krig, de skjuter dessa kladdfläckar på varandra.
Oftast bildas det stjärnmönster och det är väl vackert om det var en allvarsam lek.
Då det är en lek med sanningen blir det exakt det du såg, en kletig massa,
Du ser faktiskt segt slem.
Och det är exakt vad det är, en bra gjord skräckfilm,
Tack och lov går det att vakna genom att stänga av denna film och låta de fyrkantiga ögonen vakna.
Det gör ont men se så vackra röda paintballsblommor det blir.
Då blir sanningen,
Till dig överlämnar jag denna bukett med röda rosor i kärlek.
Du berörde detta med att leva med i det du önskar skall ske.
Det är inte att göra en bild, det är att leva i förvissningen av att detta är.
Det lyfter de negativa tankarna och städar rent.
Befriar och blir;
Doften av
Soldanser
Regndroppande sånger
Sjöar
Floder
Vattenfall
Bara fötter
Rötter
Marker
Ljummet gräs
Handen känner barken
Huden känner bladens grönandning
Bladhänderna öppnas röda bär
Händer möter
Skördar
Havet böljar skimrar
Skeppet följer vindvägen
Rum fylls med doftande arom
Handen lyfter koppen
Kaffe fyller ådrors linjer
Ögon glittrar
Doften av
Soldanser
Regndroppande sånger
Sjöar
Floder
Vattenfall
Bara fötter
Rötter
Marker
Ljummet gräs
Någonstans
en man en kvinna
på varsin sida av stranden
lämnar de ryggens tavla
lyfter längtans
Ögon
ropar böner om svar
vänder
den röda sjöns blods tårar
allt deras språk
är handljus
lyfter smärta ur bitterskålens rev
…
– En man en kvinna lämnar ryggens tavla, detta är inte att lämna livets ryggrad.
Bilden får absolut inte förväxlas med detta, det är inte heller att vända ryggen till för att slippa se, det är inte att vända ryggen till livsvägen. Att vända ryggen till är att tillåta sig att bli skjuten i ryggen. Ja, Vi talar mycket om att bli skjuten och att skjutas ty det är bra bilder, för det första vet den vilken har avfyrat ett eldvapen att den vilken skjuter studsar bakåt.
Studsar bakåt.
Kulan viner genom luften, det går att rita en linje en rak linje i kulans framriktning, kulan slår igenom med en oerhörd genomslagskraft.
Att bli skjuten i ryggen är att bli förblindad, mängden av läror hos er är många och många av dem är falska profetior.
De gör inget annat än att skjuta ett liv i ryggen.
Den vilken skjuter ett liv i ryggen innehar icke modet att möta ögonrens ljus.
Vi säger inte att du hela tiden i rädsla skall kasta en blick över axeln eller snegla över axeln för att se ”okända” faror.
Det Vi säger är att medvetandet även måste vara bakom ryggen.
De lämnar ryggens tavla,
De lämnar den konstgjorda måltavlan, de lämnar föreställningstavlan. De ser och känner meningen.
Vi har givit bilden av tavlan och genom de sista bilderna vet du hur bild och språk vandrar i varandra.
Du skrev denna natt ord Vi talade;
Deras händer – Allt – språk är handljus.
Språk är rörelse genom tonhuvudet, strupen, det är en vibrerande rörelse en beröring av luften,
Alla vingar berör luften.
Språket belivas av hjärtat och är därigenom handljus genom att handens händer förverkligar kärlekens bud.
en man en kvinna
på varsin sida av stranden
lämnar de ryggens tavla
lyfter längtans
Ögon
ropar böner om svar
vänder
den röda sjöns blods tårar
allt deras språk
är handljus
lyfter smärta ur bitterskålens rev
Kärlekens vingar rör vid luften
i skydd av natten för stjärnan dem nära
deras armar
är öppnade dörrar
deras ljus
omfamnar känslan av liv
markerna blommar
frostpärlor
smälter
hon känner mannens hands ömma beröring
emot kinden
hon strålar värme till hans törstande hjärta
stjärnan ler svar
i morgonljus
Brev – utdrag :
Pengar är... inte lätta...·Ibland brukar jag säga; de är gjorda av papper för att flyga de är runda för att rulla... det jag upplevt är - låt inte pengarna ta över livet.Ändå vet jag hur det är att vända och vrida på pengar... har aldrig varit rik så.Nu ser jag en annan bild stiga fram,Fyrkantiga - Flyga - alla vingar berör - skapar skönhetens rörelse ... alla runda former är harmoniserande ... rulla - cirklar... ser du den belivande rörelsen.Det var ursprunget - jag har detta vad har du – ”ska vi byta grejor med varann”... allvarligt - lön efter behov - men då måste människan vara sann inte springa runt med luftsskottssanningar - oj - ser massor av olika bilder... paintball- det är det där med sanningar ... när människan far runt med egenhändigt gjorda sanningar blir det skador liknande vid krigföring... vet inte vad jag ser... för jag ser att sanningen borde vara genomborrande... inte dödande. Då blir kulorna paintball... får inte ihop det... Du vet att jag gör klar och skarp skillnad mellan sanning och sannhet... de där skotten med egengjord sanning gör hus med korsdrag,Paintballen kan bli stjärnor eller kladd - usch nu ser jag en kletmassa - träsk... klister.
låt oss åter se:
Doften av
Soldanser
Regndroppande sånger
Sjöar
Floder
Vattenfall
Bara fötter
Rötter
Marker
Ljummet gräs
Handen känner barken
Huden känner bladens grönandning
Bladhänderna öppnas röda bär
Händer möter
Skördar
Havet böljar skimrar
Skeppet följer vindvägen
Rum fylls med doftande arom
Handen lyfter koppen
Kaffe fyller ådrors linjer
Ögon glittrar
Doften av
Soldanser
Regndroppande sånger
Sjöar
Floder
Vattenfall
Bara fötter
Rötter
Marker
Ljummet gräs
Mynten klirrar … kan inte släppa bilderna… nej pengar är inte lätta och det går inte att bortse ifrån att de lätt blir en börda.
Hur jag än ser det, är det av största vikt att känna rikedomen i andra plan.
Du är oändligt rik, ditt hjärta är vackert, du ser det många inte ser, du ”skär” linjerna rena utan att göra fattigdom, Du lyfter fram skönheten i rent ljus.
Pengar är... inte lätta...·Ibland brukar jag säga; de är gjorda av papper för att flyga de är runda för att rulla... det jag upplevt är - låt inte pengarna ta över livet.Ändå vet jag hur det är att vända och vrida på pengar... har aldrig varit rik så.
Det fanns en tid då alla liv såg delarnas innefattade kunskap, de såg händerna verka i helheten, detta utan att egentligen dela upp, helheten berättade vad som behövdes för att helheten skulle må bra.
Var och en lyfte sina händer och brukade deras gärning till att skapa balans. Inte för att göra balans, nej – för att skapa balans. För att den harmoni vilken är skapelsen evigt skulle råda.
I det livet var alltid ögonen förenade med livet, själen bredde ut vingarna och följde luftens linjer. Människan stod på marken och såg fåglarna kretsa förutan att krocka med varandra. I harmoniska böljande seglande rörelser seglade vingarna in och ut i varandra, människan stod på marken och var i Fågeln.
Fjärilar dansade runt henne och tillät henne att följa Fjärilens rörelse, vara i Fjärilens hela/fyllda kretslopp, människan såg att det kretsloppet var detsamma inom vilket Fågeln levde.
Människan såg luftens rörelse och insåg andningens liv, kände ljuset strömma in och ut, ut och in andningen balanserades och hon uppfylldes av andens ljus eller djupandning. Detta djup är icke djup det är djup i höjd, det är lätthet, det är alla vingars rörelse. Denna är själens eviga längtan.
Den rörelsen kolliderar aldrig, hur skall den kunna det då den föds ur skapande kärlek.
Nu ser jag en annan bild stiga fram,Fyrkantiga - Flyga - alla vingar berör - skapar skönhetens rörelse ... alla runda former är harmoniserande ... rulla - cirklar... ser du den belivande rörelsen.Det var ursprunget - jag har detta vad har du - ska vi byta grejor med varann... allvarligt - lön efter behov - men då måste
Människan allt liv var i sanningens ljus, i den gudomliga sanningen.
Hon blev latare och slöare började söka förströelse och lämnade stegen och därmed viljan att se händernas gärning.
Hennes värnad till liv upphörde att andas, hennes vilja till svarande av behov förstummades och begären tog över.
Vi behöver inte stanna vid de enskilda detaljerna.
Detta så kallade liv förändrade hennes tidigare andning, den blev nu ytlig och tämligen förutsägbar.
Begären stegrades och med dem började hon söka spänning.
Pengar kom in i bilden och med dem makt, makt att härska över, de tidigare vackra Irisögonen blev penninghjul vilka snurrade i allt snabbare takt.
Hon började räkna tiden i pengar, livet blev arbete, inte efter hennes ”förmågor”/gåvor – den hon är, istället för arbetet skulle tillföra livets behov. Det är de ord du hörde i Grekland; skillnaden mellan er och oss är att ni arbetar för att leva – vi arbetar för att leva. Vad är det; arbetet tar över livet för det gör mer eller mindre ont att leva bortanför sitt själv, att vara tämjd.
I och med detta lämnade hon den gudomliga sanningen och steg in i den mänskliga sanningen vilken icke innehar den eviga moralen, den moral vilken icke vilar på dogmer och pålagda bud. Den moralen är den rena pärlans ljus, den obefläckade pärlan.
Den sanning hon nu började leva med är en manipulerad sanning och kan liknas vid genmanipulationer, den leder bort inte hem.
Den blir en ond cirkel av att minnas vad som har sagts vid alla möten och leder förr eller senare till en total utmattning med ännu större förfall. Detta är icke straffdom det är det sunda/friska hjärtats nödrop; vakna.
Människan måste själv välja – de vilka har valt kommer att utsättas av de sovande, inte av straffdom från oss, de möter detta för att styrkas i sitt själv, i det vilket heter tillit. Ljuset och värmen är starka och helande krafter, minns alltid detta.
Penninghjulen snurrade och snurrar i allt snabbare takt, de låter icke vackert.
De började genomskådas och togs bort från marknaden och blev kort, det har Vi tidigare samtalat om: plastkort med chips.
Vad är chips – här ges ni en kod, ni blir en kod med vilken ni betalar.
Men vad är chips med dip, se bilden av frossaren framför dig.
Fettet rinner, saltet binder och är det verkligen potatis, namnet runt detta säger allt; trancefett.
Nu syns inte pengarna längre, människan tappade kontrollen, pengarna blev osynliga.
Dotter,
Du vet att inget osynligt finns då själens ande vill se, vågar se.
Människan var sann, sanning.
Nu måste hon leva i sannhet för att finna vägen åter till den gudomliga sanningen.
Låt oss se vidare;
Vad är ett luftskott om du bortser ifrån vapnet, det är något vilket växer vid sidan av och innehar ingen styrka om det icke vårdas på rätt sätt, kultiveras av trädgårdsmästarens kärlek.
Men här i denna bild är det ett vapen, sanningen är ett vapen.
De gjorda begärssanningarna är luftskottssanningar, ett mycket talande ord.
Dessa sanningar kan liknas vid ett osäkrat vapen som någon håller i handen. Vi kan tala runt rikoschetterande verkan, dessa kulor studsar runt utan egentligt mål, de förorsakar oerhörd skada men förr eller senare studsar den åter till den vilken lever i osanning.
Inte som straffdom; med kärlek säger den: vakna.
Låt oss nu säga att en medveten, skolad själ håller i vapnet och uttalar, skjuter silverkulan, vad sker då?
Det gör ont ty sanningen i sin renhet har en genomborrande verkan. Denna sanning uttalas aldrig för att skada, den uttalas i läkande syfte och därmed i den objektiva allomfattande kärlekens kraft.
Detta var det du såg.
Bilden av huset med korsdrag är mycket bra och tydlig i sig och var och en vet hur det är att leva i ett sådant hus. Men se; det går alltid att hela.
människan vara sann inte springa runt med luftsskottssanningar - oj - ser massor av olika bilder... paintball- det är det där med sanningar, när människan far runt med egenhändigt gjorda sanningar blir det skador liknande vid krigföring... vet inte vad jag ser... för jag ser att sanningen borde vara genomborrande... inte dödande. Då blir kulorna paintball... får inte ihop det... Du vet att jag gör klar och skarp skillnad mellan sanning och sannhet...de där skotten med egengjord sanning gör hus med korsdrag,Paintballen kan bli stjärnor eller kladd - usch nu ser jag en kletmassa - träsk...klister.Så såg du paintball;
Ja – det är många vilka älskar att leka krig, de skjuter dessa kladdfläckar på varandra.
Oftast bildas det stjärnmönster och det är väl vackert om det var en allvarsam lek.
Då det är en lek med sanningen blir det exakt det du såg, en kletig massa,
Du ser faktiskt segt slem.
Och det är exakt vad det är, en bra gjord skräckfilm,
Tack och lov går det att vakna genom att stänga av denna film och låta de fyrkantiga ögonen vakna.
Det gör ont men se så vackra röda paintballsblommor det blir.
Då blir sanningen,
Till dig överlämnar jag denna bukett med röda rosor i kärlek.
Du berörde detta med att leva med i det du önskar skall ske.
Det är inte att göra en bild, det är att leva i förvissningen av att detta är.
Det lyfter de negativa tankarna och städar rent.
Befriar och blir;
Doften av
Soldanser
Regndroppande sånger
Sjöar
Floder
Vattenfall
Bara fötter
Rötter
Marker
Ljummet gräs
Handen känner barken
Huden känner bladens grönandning
Bladhänderna öppnas röda bär
Händer möter
Skördar
Havet böljar skimrar
Skeppet följer vindvägen
Rum fylls med doftande arom
Handen lyfter koppen
Kaffe fyller ådrors linjer
Ögon glittrar
Doften av
Soldanser
Regndroppande sånger
Sjöar
Floder
Vattenfall
Bara fötter
Rötter
Marker
Ljummet gräs
Någonstans
en man en kvinna
på varsin sida av stranden
lämnar de ryggens tavla
lyfter längtans
Ögon
ropar böner om svar
vänder
den röda sjöns blods tårar
allt deras språk
är handljus
lyfter smärta ur bitterskålens rev
…
– En man en kvinna lämnar ryggens tavla, detta är inte att lämna livets ryggrad.
Bilden får absolut inte förväxlas med detta, det är inte heller att vända ryggen till för att slippa se, det är inte att vända ryggen till livsvägen. Att vända ryggen till är att tillåta sig att bli skjuten i ryggen. Ja, Vi talar mycket om att bli skjuten och att skjutas ty det är bra bilder, för det första vet den vilken har avfyrat ett eldvapen att den vilken skjuter studsar bakåt.
Studsar bakåt.
Kulan viner genom luften, det går att rita en linje en rak linje i kulans framriktning, kulan slår igenom med en oerhörd genomslagskraft.
Att bli skjuten i ryggen är att bli förblindad, mängden av läror hos er är många och många av dem är falska profetior.
De gör inget annat än att skjuta ett liv i ryggen.
Den vilken skjuter ett liv i ryggen innehar icke modet att möta ögonrens ljus.
Vi säger inte att du hela tiden i rädsla skall kasta en blick över axeln eller snegla över axeln för att se ”okända” faror.
Det Vi säger är att medvetandet även måste vara bakom ryggen.
De lämnar ryggens tavla,
De lämnar den konstgjorda måltavlan, de lämnar föreställningstavlan. De ser och känner meningen.
Vi har givit bilden av tavlan och genom de sista bilderna vet du hur bild och språk vandrar i varandra.
Du skrev denna natt ord Vi talade;
Deras händer – Allt – språk är handljus.
Språk är rörelse genom tonhuvudet, strupen, det är en vibrerande rörelse en beröring av luften,
Alla vingar berör luften.
Språket belivas av hjärtat och är därigenom handljus genom att handens händer förverkligar kärlekens bud.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar