trädet med den vida stammen
med rötter vilka liksom klättrar
uppför
möts
håller varandra bildlikt samman
breder ut rötterna
armarna
fingrarna
grenverkssymfoni andas toner
samt andas droppar
pärlor
blad
vinden susar
bladen skälver
bladen rasslar
det vandrar en vind genom
bladverket
trummorna vilar i stilla hud
slagverk
är i skifte
i kronan sitter en skrivare
skriver verk
i verkande hjärtgärning
allt det vilket stiger
faller
det vandrar en vind genom
bladverket
upplevelser
rinner ned
rinner in
genom
kronans
grenverkets
liksom klättrar nedför
möts håller varandra bildlikt
håller varandra bildlikt samman
breder ut grenverket
benen
tårna
rotverkssymfoni andas toner
samt andas droppar
pärlor
blad
vinden susar
bladen skälver
bladen rasslar
det vandrar en vind genom
bladverket
trummorna vaknar i
skimrande hud
slagverk
är i skifte
i kronan sitter en skrivare
skriver verk
överlämnar
bladen skälver
rasslar
näri modern vänder bladen
samt förtäljer berättelserna till
barnen
andaktsfylld är denna stämning
allt är
ett uttryck av förväntan
stillheten skimrar här i
rötternas alkover
kanske förtäljer hon vindens saga
huru vinden rörde vid stigen
hållen i det höga gräsets händer
kanske förtäljer hon grindens
saga
hur fadern med inkännande
varsamhet
byggde denna grind
inte så mycket för att stänga
inne
inte så mycket för att stänga ute
fadern byggde denna grind
ty fadern hörde steg rusa
hörde steg skena
övat hade fadern
saktmodets sköna stigar
i insikt byggde fadern denna
grind
lugnade därmed stegen
vari skulle jag vara sällsam
kanske genom insikten av att allt
liv är sällsamt
så lever vi i en stund
ringar
ringar
andas träd
jonglören
följer rörelsen
jag är kanske en eremitsnäcka
vilken andas havets toner
landad i den vilsna stranden
vrakdelarna har ännu ej sköljts
in
så med vad kan jag bygga mitt
tempel
uppströms
ej där huset rämnade
läsandes i varje kvistöga
innan väggarna reses
kan väggar resa
allt kan resa
jag gör det ofta
i den stund
skymningen sänktes ned inöver
hennes ögon
ett mjukt täcke
syntes trädmästaren
lyfta penselbörden
följde varje strå
varje rörelse
hörde hennes drömstämma
visdomsbärare skulle jag vilja
vara
visdomsberättare
trädmästaren
följde varje stråk
varje rörelse
det är du i den stund du
följer rörelsen
i allt
han lyfte penseln
målade skymningens toner
lyfte silverskivan
in i mantel djupblå
hon andas styckena ur dagens
händer
det grå stiget in i möte blå
skimrandes violljus
i det silver i det guld rörde vid varandra
toner vaknar i hennes hörande
havets mjuka andning
snäckorna
elden vaknar
havet stiger in i fors
in i fall
hon är i sjön med de vida
händerna
en klädnad faller mjukt ned
rosenandedräkt
en kvinna står i gräset
han följer varje
strå
varje rörelse
trädmästaren
målar en kvinna i rörelse
hon dansar i tonerna
vilka strömmar ur skivans spår
hon dansar
upplever
liv
upplever
är
stiger in i tonerna
trädmästaren
lägger penseln
in i vila
närvarande närhet
är en vacker gåva
allt är en stilla enhet
molnen drogs sakta samman
djupvioletta mantlar in i djupblå
nästintill svart
träden andas djupt in
stillnar
håller andan
silverpilar
ilar
svalor
svingar
tonföljder
havet är stilla
en stilla spegel
sköljer färger in i djupa
dova toner
berget
vänder ansikte in i
djupa veck
stilla
stilla andas bergsdjup
berget iakttager
följer
varje strå
varje rörelse
harklar stämman
jag ser en väg
jag reser mig ur tyngden
med det beslutet
begynner det
så höres
det första slaget
öppna hjärtats vida portar
ögon blixtrar
trumman
ljuder
vrede är detta ej
den första droppen faller
följs
följs
följen
bruden bär en vattenslöja
buren av tusende svalor
ömt håller hon
doftande vattenliljor
given ur
näckrosdröm
trädmästaren
lindar in penslarna
i väven av sand
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar