Akrobaten
Rör sig i viga
rörelser
I varje skeende
är akrobaten i
Denna vighet är
övad
Ur stelhet
stigen
En vig akrobat
Viger rörelsen
till
Precision
In i skönhets
medvetenhet
De mötte
varandra i kastanjelunden
Ofta satt de i
lekar med kastanjer
Talade livets
stiger
Ur barnets
visshet
Visdom
De vigdes
Under kastanjeträdets
krona
Näri kastanjeträdet
blommade
En vig
Tvekamp
Ett tillstånd
mången kan vara i med sig själv
Kanske
Är det av godo
att vara en akrobat i detta
Envigeskamp
Det kan ju
tyckas att det orubblig
Att orubbligt
hålla kvar vid ståndpunkten
är en negativ
företeelse
det behöver det
inte vara
när hjärtat
talar
samt
hjärtbäraren ej viker från detta hjärta
detta hjärta
vilket är denna själs hjärta
samt helhetens
finns
orubblighet viskskar kornet
hur kan jag då
ha varit ett berg vilket vandrade vida
ord kan måla så
vida vyer
dessa så kallade
ålderdomliga ord visar ofta hän till
visar lösningar
exempelvis envig
– en vig.
Ett korn
glimmar, blänker
Näri ljus faller
in
En gång var jag
ett berg
I kommande är
jag ett berg
Blir jag ett
berg
En gång var jag
ett berg kommen ur träd
Vad är det jag
säger
Var jag ett träd
Stenkol
Träd
Träd steg inom
skeppets kupade hand
Skepp
Båt
Träd
Stegen
Inom
Barkens blad
Vem vet kanske
var jag ett berg
Kom in i träd
Vilket var
vilket
Vilket är vilket
Är det
väsentligt, väsen är vi alla
Vi verkar
ständigt
Böljande mantlar
i skapande ljus värme
Har jag kommit
bort från utgångsläget
Är förlossningen
en aning
Anin
Försenad
Hur kan den vara
det
Har jag kommit
bort från det vi inledde, började
Började vi
Upphörde samtalet
någonsin
Sinade någon
samt steg in i ingen
Det vill säga
allting
Kom jag bort
Hur skulle jag
komma bort
Vilsen kan du
vara
När du glömmer
läsa tecknen
Till exempel när
du går vilse i skogen
Tecknen finns
Läs
Dem
Med klara ögon
Ej skymda av
vilsen
Rädsla
Hur skulle jag
komma bort
Bort är här i
samma där
Ett berg var jag
Reste mig sakta
upp
Vem reser sig
upp
Barnet reser sig
upp
Envig
En
Vig
Barnet övar
resandet
Strålar i
stående
Balans
Ramlar
Reser
Ramlar
Reser
Står
Går
Ungefär så var
det
Och vem vet
kanske var jag en bergsbestigare
Jag
Ett korn
Sannhetskorn
En klättrare
Ett berg var jag
kommen
Så löstes jag
upp
Och här är jag
Fyller ditt
mattade öga med
En glimt av
Glimmer
Så är det med
handen
Hon silar sand
Sandmjöl
Och hon ler
Ty sanden lägger
sig stilla i vila
Hon läser
Sanden
Sträcker vandraren
En bägare av
sand
Hun formade
bägaren i elden
Blåste sin andedräkt
däri
Glaset
Är bägaren
Bägaren är
glaset
Kommet ur
Ett
Korn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar