ängen är gnistrande
hon står helt stilla över ängen
slöjor skira
klarnad indigo
ljusnad
luften andas
kyla
vackerkyla
stjärnstrålande varm
det är första gången på länge jag känt ljus bakom ögonen
det är mer en upplevelse av att ljus söker pressa upp mig
kan imaginärt känna plantans liv i vårens famn
ibland upplever du ett ljus bak ögonlocken
det är kanske inte ett ljus
det är en lyckokälla
det är att sluta de yttre ögonen
helt lugnt helt stilla, allt runtomkring upphör, detta är en fridsmantel.
denna fridsmantel upplever markerna i vinterns famn, då dagarna är korta, då mörkret kan kännas tätare, specifikt innan snö faller.
så stiger hon fram
nära
stjärnor gnistrar
dalen
ängarna målas i detta ljus, vad skrev du: ljusnad indigo
sätter du handen framför starkt ljus ser du ljusnad krapp, blodröd.
här är mörkret, himlen framför runt i starkt månsilver; detta ljus innehar en speciell inverkan; detta ljus kallar till helg; till frid
till helgad stund
den helgade stunden är andning
du sluter dina ögon, ser du inåt eller vad är upplevelsen
upplevelsen är ett solöga inom dig
ett själsöga strålar, strömmar i andens ljus
den fysiska kroppen är ett fundament, en dopfunt, en brunn, en önskebrunn
huvudet är hinken, ämbaret
denna förs sakta ned; himmelskrokad hink
andejaget håller i veven, i handtaget släpper varsamt mjukt ned hinken
andejaget vet: där i ”bråddjupet” strålar ett ljusöga, ett solöga
tanken hämtar information
djup information
själen skänker rörelse in i tanken
detta är den sunda tanken samt den sunda själen, tanke själsbalans
det är åter två strömmande mötande samverkande utbytande rörelser
ljus/tanke samt varm/själ till kärleks gärning
Urgrunden till allt.
detta är adventstidens vandring
mörkret är runtom
i den största av brunnar i djupet av synes ögat solögat bevarande det inres ytterljus eller mer lättintagligt; håller händerna varsamt runt det yttre ljus vilket väsendet druckit genom varje por under våren under sommaren.
mellan träds fingrar
ser jag Henne
så oändligt fridsvacker
omgiven är hon av regnbågsljus
ringar
milda
gnisterljusen andas
det gör ont att möta denna skönhet
ändå
frost
filigranarbeten
blad
rena klara linjer
skärande rena
vit sannhet
jag ber att dessa rena linjer skall omfamna människans vilsna steg
jag lyfter mina händer
fyller dem med regnbågsljus
skimrande
varmt
gyllene
guldstänkt silver
stjärnjungfrur bär det
till dig
*
kvällen är oändligt vacker
den bär dagen
de bär varande varandra
så vackert
gnistrande rent
skärande rena linjer
sannhets ljus
jag ber att detta ljus skall omfamna varje själ
ibland är upplevelsen av att vi mister vårt förstånd
kanske det är den enda vägen
människans förstånd
inringar rörelsen
tanken har tvingats till att styra själen ty människan räds rörelsen
genom att mista förståndet
tvingas inte tvingas öppnas det inre solögat
fotsulor
vet allt det stenar vet
fotsulor har smekt alla marker
själens kärlek öppnar deras böcker
stenen öppnas
opalen
mild
är där
lotusen stiger
upp
Hon sjunger detta
misströsta icke
solen är havande
så säger de gamla folken
vad är havandeskapet
det är födelse allt är födelse
se barnets visa ögon
se henne omgiven av
regnbågsringar
dina ögon törstar
se Henne
se frostens skönhet
känn den rena luften svalka dig
du är en kärleksbrunn
dina händer äro gåvobrunnar
våra vingar är tröstande smekande händer
jag minns hur jag alltid var rädd att mista förståndet om jag "gav upp"
det vill säga inte var stark utåt
om jag visade min smärta till nära
jag miste inte förståndet
jag insåg att jag
lever i hjärtat
då vi vänder ögonen inåt
utan att lämna det yttre utanför inser vi kanske
att det inte är en dröm
fågel vit
ser arken
den är inne
fågel vit
flyger
återvänder med den grönskande kvisten
marker frostandas
i dem nattens stjärnor
så vad är natt
vad är dag
allt väver i varande
för någon dag sedan skrev jag ord om hjärtpunkten:
”hjärtpunkt
det finns en punkt
en hjärtpunkt i det inre, där talar ordet
alltid levande
det är sant att det finns behov av att lära sig höra denna punkts uttal
skilja det från subjektiv önskan till objektiv dröm
handlingen i den objektiva sfären är en ren skärande linje
mer eller mindre en skarpslipad kniv
faktum är att den seende kan se ljuslinjen i luften
den subjektiva gärningen
subjektiv önskan är en omgjord sanning
den passar mest den egna själen
inte ens det ty i slutändan kväver denna önskan själen till ramaskris längtan
på alla förpackningar finns det en finstilt skrift;
egentligen är det denna skrift vilken gäller
det är hjärtats punkt”
publicerade dessa ord och fick ett svar:
”jag tänker på det storslagna inget jag utan ett du”
Med ens ser jag: så är det och där stiger det rena jaget fram
obesudlat
betraktelseupplevelse
sluter yttre ögon varsamt
helt lugnt
helt
stilla
allt runtom upphör
är omsluten av fridsmantel
dagar korta mörkret sluter tätare om
sluter yttre ögon
helt lugnt
stilla
tillit
snövind andas
hon den vackra stiger fram
stjärnor gnistrar bär hennes långa silverslöja
med nätta fingrar steg klingar lämnar klangspår stjärnspår
natt andas
andas ljusgenomfyllt mörker
lyfter händer till solminne ser ljusnad krapp blodröd
mörkret himlen är framför runt i månsilver mjukt
känner mildljus kalla till helg
till frid
till helgad stund
den helgade stunden är andning
sluter mina yttre ögon
ser inåt eller var vad ser jag
upplever solöga inom mig ett själsöga
stråle lyser strömmar i andens ljus min fysiska kropp är ett dopfunt
en brunn en önskebrunn
mitt huvud är ett ämbar en hink vilken sakta förs ned
himmelskrokad hink
andejaget håller i veven handtaget
släpper varsamt ned
släpper mjukt viljeföljsamt ned hinken
andejaget vet
det vi så sällan vågar se
där i djupet strålar ett ljusöga
ett solöga
tanken hämtar information
djup information
själen skänker rörelse in i tanken
tanken stiger ur stelnat fotografi
ljustanke samt varmsjäl till kärlek
urgrunden till allt
adventstidens vandring
yttermörkret är runtom
i den största av brunnar
i djupet av
synes öga
solögat bevarandes det inre ytterljuset
håller händerna varsamt runt
det yttre ljus vilket väsendet druckit genom varje por
under våren under sommaren
Ryggen till
Stod helt stilla
under älskat träds krona
löftesrikedom
kristaller dalade
frostmantel föll i mjuka vågsvall
nedför rygglinje
strömmande klarhet
lyfte händer in i solnedgång
handflator brinner
Alltid
när
där
jag mest behövde dig
vände du
ryggen
till
Trampolinen
Det var en gång ett träd
trädet stod vid sjöns ytterkant
såg
i de tidiga stegen
böjde trädet sig till
trampolin stod vid sjöns ytterkant
såg fåglars vingars sång
mjuka molnseglare
himlars blå händer
vattnets tindrande ögon
hörde stoj sommarglädje
livet bubblade runtom
trampolinen kände pirrljus inom
kände klätterfötter
år in och år ut
klätterfötter
skuttfötter
hoppfötter
hoppade dök in i sjö
vatten bubblade droppljus stänkte
trampolinen log
djup
glädje
ljuden tystnade
trampolinen stod där
såg
höst vinter vår sommar
alltid samma pirrljus
alltid samma
hoppetihopp
pirrljuset andades svagare
svagare
alltid samma visa
hoppetihopp ensam kvar
vinden andades
urskilj
klättersteg skuttsteg hoppsteg
kom till stranden
borta var hon
de såg aldrig trädet
hon vände sig om en sista gång
trädet log kärleksögon till
vind vidrörde slöja andades
hon steg in genom
frostnypon
över ängen
ljusnad indigo
hon håller natten i sin blida ömhets famn
pärlor
hängen gnistrar
kristallklara gyllenfyllda regnbågsgåvor
gräs jord andas
stjärndans
jordestjärndans
vitljus
i nattlig frids skimrande låga känner jag ljus bakom ögonen
oförklarligt
lyckoljus
sorgljus
i min brunn möter jag solöga
lyckokälla porlar
själsöga
ler
vandrar
in i
lyckokälla
står mitt i ängen månsilver faller ned över mig
lyfter mina händer
älskade
mina händer är fyllda av månljus jag bjuder dig att dricka
i tidig morgon ser vandrare frostnypon
gnistrande stjärnomgivet
vandrare skymtar
leende ansikte
däri
*
vindar
lindas mjuka runt boplatsen
marker andas vita
rosenkristaller blommar
tindrande
gnistrande
Hon den Vackraste av vackra
skrider
mjuksteg
stjärnjungfrur andas slöjljus
strör glitter i träds hår
vindar
mjuka lindas runt boplatsen
gnisterljus dansar
kylan anträder rosenkristallsdans
det knäpper
fingrar knäpper luta
trumma talar
eld skimrar
Hon
den vackraste av vackra
skrider
med stjärnjungfrur runt om
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar