övandet är tålamodsstigen
Hon viskar ur den källa i vilken hon
lade kärnan, där i stenarnas händer; detta livs outhärdliga, livets outhärdliga
töjer på sländans gränser, tråden töjs intill bristning, färgas vid aftonelden
röd av mina blödanden fingrar vilka viskar barmhärtighet; ge mig barmhärtighet,
hur kunde jag hur kunde jag slinta så grovt med blicken att berget sprack i två
delar, rötterna hör jag ropa, gråt ser jag välla upp i sprickan, och vattnet
bärs av lommens stämma in i väverskans syn, hon väver med skäl till liv viskar,
manar lindar timablad runt hand leder. Ljudet springer genom trädens gyllne
kronor, ljudet, det vilket endast träden kan höra, en lyssnande fågel rör med
vingar vid en ton varvid ljudet öppnar fågelns stämma; hur kan detta ske när
endast träden kan höra, det sker därför att de öppnade sinnena kan höra, de
sinnen vilka vandrat genom de tolv portarnas öriken, de riken träden
skulpterade med runors ord, de portar vilka talar språkens källa där toner är
ord där orden är sånger skapade till insikt av förståelsens pärla, i denna
pärla vilken bärs av en fågel, en fågel vilken hörde ljudet springa genom
trädens gyllene kronor, den pärlan läggs i synens hand och synen den ser in i
det hål vilket kan skänka tråden vandring in genom ur, tråden den gavs av
silkesmoln ur grånade tinningars inseende vila, den vila ur vilken kärnor kan
gro, kan växa till rankor fyllda med ljud, ljud vilka viskar in i väggars
slutna öppnar sprickor i knutars ramar detta sker därför att husen är av träd
givna och träden lever i varje väggs svar, syner springer med lätta fötter,
målar nattens väggar i stjärnklara vyer, fågeln lägger pärlan i synens hand och
synen ser in i den vidgade pupillens oändliga land, slukas du slukas du inte;
detta slukande är barmhärtighet, du virvlar du skulle slå dig illa mot
taggtrådens linda så sker inte så sker inte därför att taggtrådens taggar nu är
blad därför att du hörde därför att du ser därför att träden viker upp väggar
så ljuden kan springa genom trädens gyllne kronor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar