den 10 april 2012

mössan

detta förunderliga

redskap

mössa

luva

keps

hatt

kepsen

mössan kan du bära ting i

en gång såg jag barn bära grodyngel i en kepsstegen var bråttoma

i en hatt kan du bära ting

en gång såg jag en man bära vatten i hatten till en törstande

mössan hatten kan omfamna ditt huvud

skänka skydd

lä

mössan kan omfamna dina tankar

dina eldstormar

hålla på plats

var kupande händer

i mössan kan du därmed bära tankar

han tar av sig mössan

bugar inför henne

det är ej en undergiven gest

det är;

jag tar av mig den gjorda tanken

möter dig ren

rent

utan

förufattade meningar

*

stillhetens träd fattade sömnhandens silvertråd

slut dina ögon djupare

hör regnen inom ditt stigande

säg mig det du hör

hur skall jag säga det jag hör …

töm dig

ur töm dig

på allt du lärts är vatten, är regn

hur skall jag kunna förtälja dig allt det jag hör

regnen är nu inom mig, så är jag regn

det är sant, säg mig det du upplever

jag huttrar ty kyla omger mig

vem har lagt denna slöja för

det har den blinda synen

sol stiger ur skyar

solfingrar lyfter slöjan

värme sköljer genom mig och vi stiger

vi är tusen och tusen

partikulörer

vad

sade

du

partikulörer

ja

partiklar färgfyllda skimrande

enskilda i helhet

ångmoln är vi tillsammans

vi stiger vi vidgas

är regn

droppar

hur kan regndroppar rinna

i universum böljar trådar

så vackewret är det jag ser upplever

regnen är oss är allt

regnträd

regngräs

regndjur

regnmänniskor

regnstenar

allt är skimrande vävande färger

toner klanger

vad ser du nu

barn leker med pärlor

kulor

bilden suddas

av pärlor blir

regnberg

ett berg av tusentals med droppar

av droppar

blir stenar

ädla stenar

höljes i mantel grå

höljes i mantel av smaragdmossa

stigar

serpentiner lindas

regnberget är så vackert

berget bidar

årsingar vandrar

ser du jonglören med ringar

kastar ringarna upp i luften

skimrande trollsländevingar

landar

landar

ur moln stiger soldaning

rör vid

en

sten

i berget

lirkar varligt försiktigt

är du en lös tand månne

kanske

kanske inte

tag mig in i din hand

tar jag ut dig ur berget kanske hela berget rasar

kanske

kan

ske

inte

tag mig i din hand

jag är regnberget

och hur skall regnberget rasa

då du har mig i din hand

och sker det

så kan jag dig lova

jag skall bli en av de vackraste sjöar

för dig att simma

strömma i

lirkar ut

stenen

in i min hand

bär mig till källan i blåklockedalen

där blåelden brinner

i blåregnens

gårdar