den 7 april 2012

 

javisst kan vi tala i andliga termer

termiter äter snabbt upp

det åderlåtna trädets övergivna stam

den låtna ådern

utarmade trädet

gjorde trädet till

träd utan ådror

*

kom sätt dig här vid elden

det är ting jag önskar visa dig

ser du den sovande kroppen

huru ljus sipprar in genom bergets väggar

tag detta ägg i dina händer

detta påskägg

visst är det en besynnerlig sed vänja

eller kanske  skall vi benämna den sejd vän ja

det finns platser däri de spinner dessa ägg

av socker

solsocker

platser där

de väver dessa ägg

av

florsocker

puder

socker

kristyr

lyssna till det ordet k r i s t y r

du har ett ägg i dina händer

ljus sipprar in genom bergets väggar

detta ägg har två halvor

och ägget är fyllt med godis

vad är denna bild säg mig det

vad är denna bild

be syn nerlig – innerlig be syn ärlig

närlig

närande

nära

äggets symbolbild

livets symbol

vita gula

måne

sol

vackra träd förtälj mig sagan

det var den morgonen

i det vida trädets krona hängde ägg

kronan är skrudad med ägg

och trädet är ett skimrande hav av

ädelstenar

safirer

smaragder

rubiner

bladen

trädets fingrar håller i ägg

de visste att äggen var bilden av dem själva

de visste solens månens väg

bakom stammarna; skogs stammarna iakttogs de

iakttagarna – deras ögon; köld dimman hade stigit upp

kringgärdat dem

böjda krumma orkade de knappast knappt lyfta huvudena ur

det var – ja, kanske sökte de dölja sina ansikten

det var – ja, kanske skämdes de

en liten flicka såg dem skymta

flickan kvittrade

titta trollen står i kanhten

byns ögon spärrades upp

med ens lyftes vapen till försvar

innan byborna ens hann hejda barnet var hon framme

sträckte fram handen och omfamnade en hand

flickan såg sig omkring

ni är ju drakfolken uråldersträden

kom

kom med mig

det har hänt ett skönhets ting

den hon höll i handen drog nakåt

rädslan darrade i handen

kom

kom med mig

jag visar dem

by borna

böjda lufsande släpande tyngda

följde de flickan och för vart steg

restes de ett uns

av aning

by borna kom emot dem med vapenringen

då de såg att flickans hand inte var tagen

att flickans hand

omfamnade en hand

släppte de vapnen

och barnen i byn tog en hand i sin

händer i sina

så vackert strålar nu trädet i byns mitt