säg mig
modersvind
vindens moder
hur kan vinden krypa in under
huden
som om
vindarna lyfter på huden och
kryper in
vindarna blåser andas kalla i
dessa stunder
är det så att vinden fryser
att vindarna kryper in under
täcket för att erhålla värme
vet inte vindarna att de tar min
värme vilken jag har så svårt att behålla
eller mer
reglera
modersvinden jag delar gärna med
mig bara jag slapp eller slipper frysa så.
detta bara är inte ett förbehåll
det är ju min verklighet. visst är det så att om det är så att vindarna behöver
värmen mer än mig så är de välkomna.
modersvinden såg på mig
vindarna kryper egentligen inte
in under täcket
du ser vindarna dansa runt dig
i med allt
den rörelsen lever inom dig
likafullt
vindarna vet det medföljandes
medlevandes spektra
vindarna vet hudens andning
hudens behov av andning
av fukt
av ljus
av vila
av aktivitet
varje por är en ingång samt en
utgång
vindarnas grottor
andrum
andhämtning
vila i slummerro
en kvist knackar på
skulle allt vara slutenhet
slutna rum
vad skulle ske du frågande
kanske knackningarna skulle höras
öronbedövande
dånande överallt
eller
skulle allt upphöra
ja, vem vet
jag vet
du vet
hör du kvisten röra vid rutan
knacka av vindens rörelse
en gång öppnade sig fröet ur
skalet
dansade i barnängen
slöt så skalet
smärtan blev en medföljare
den smärtan är knackningen
given av barnet
av hjärtat
vilket andas med vindarnas
rörelse
under ditt täcke
vindens moder ler
smärtan gör dig påmind om
växandets glädje
ty det är en glädje trots att den
gör ont
krukan står i fönstret
fylld med vatten
något får krukan att falla
krukan går i bitar
vattnet rinner ut
krukan är ändå krukan
vattnet är ändå vatten
upptagna
av
krukmakaren såg
vägen
grät med alla skal
vilka lades på
för varje skal gav han en tår
vilken lindrar i smärtans skov
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar