du står invid en sjö
av en händelse ramlar du i sjön
in i denna sjö
hade du uppdagat din vakenhet
hade du läst inskriptionerna
i kanten vilken ömt höll om sjön
hade du hört hjordarnas
vandringar
vingfärderna
seglens
vändande
hade du sett kuddvarens sömmar
lösas
dun sväva
bli
vita ejdrar
följandes havets
floder
ebbar
i lugn
följd
du upplever hur du sjunker
du sparkar ej ifrån
du tillåter dig sjunka
falla
sant är det att det är exakt det
vilket sker vid insomnandet
du sjunker
du faller
är
svävande lätt
tyngdlös
eller tyngden är i
jämviktsförhållande
är utjämnad
det är sant det är exakt det
vilket sker vid skeppsbyggande
plötsligt märker du
att ditt sjunkande är stigande
du klyver vattnet ytan
samt kippar efter luft
andas djupt in
öppnar ögonen
hör rösten
ja
det går att gräva en gång till
kina
så säger ni i en lek till barnen
gräva en gång
en tunnel genom jorden
jordklotet
lekord är det
ändå kan du se orden bilden så
tydliglevande
och nu har detta skett i detta
ditt sjöfall
åter upplever du denna enahanda
ensidiga konversation;
ett plus ett är två och detta är
ett matematiskt påstående
vilket ej har befogenhet skriva
under arket
det är ju en fascinerande bild
detta
och bilden är ju
att dyka in i intigheten
överlämna dig
dyka in i origo
för att stiga upp på
spegelstranden
sant är detta
det är exakt det vilket sker i
linsbruket
kikare glasögon et cetera
så säg mig
varför skulle du ej kunna falla
in i sjön
sjunka samt stiga upp på
spegelstranden
människan frigjorde sig från
detta tabufaktum sägandes att jorden är platt
att ett avgrundsgap hotade sluta
käftarna om henne
detta frigjorde hon sig från
till viss del tydligen för nog
kan du se
att de flesta tankarna surrar
runt att livet
livsbefinnandet är i ett plan
det
är
märkligt
vandrade gjorde jag
uppför bergsstigen
vari bergsrosorna släppt sina
blad
dessa ledde mig
stegen
näktergalen sjöng i mina händers
kronor
så gjorde lågan
jag alltid bär i dessa
nådde
skogsstjärneringen
vars vita skålar nu tändes
knäppte upp huden
det gjorde jag
lade den vid
väktarorden
ur bergets ovan vari topparna
möts
sipprade källan
in i den hamrade silverskålens
klara insignier
inom berget vid eldarna hade de
folken lyssnat till hennes
stämma
ser in i källan
lärkträden i dungen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar