ser du
bergens skönhet
i sjöarnas händer
hur dimman omsvävar bergen
hur det vilket benämns
hårt mjuknar
mjukas
av detta mjuka
av denna dimma
så varför slår ni så hårt
varför slår ni bojor runt
rotbörjan
trasslar ni hjärtats
törnrossånger
dessa sånger är drapor
bär icke taggar
kupa dina händer runt detta frös
spirande
värna denna stund i det detta frö
slår rot
slå varsamt ut vattnet vattna
rotens vilja
detta slå är icke aga
detta slå gör mjukt
slagen de hårda utdelade av
oförståndsvrede av hänsynslöshet
gör
kanske den slagne hård
ej det den slagutdelande hade i
sinne
att böja att mjukna
ser du bergens skönhet
i sjöarnas händer
hur dimman omvärver bergen
hanen gal i ottesången
hanen är en tupp med glänsande
fjädrar
vem håller fingret runt hanen
vem spänner hanen
detta är ej tuppens stolta spända
bröst
vem avlossar kulan vilken
genomborrar livet
duellant
vådaskott
rädslan mjuknade ej den skjutne
stel faller den skjutne till
marken
avfyraren glömde lyssna till
stormarna
glömde tända fyrens lanternor
kupa dina händer runt plantan
vilken slagit rot
se den skjuta skott
och rötterna bär kvistar
frisläppta ur bojornas nu
lösta ringar
årsloppen dansar mazurka
till violinens strängaspel
ser du träden i skogarna
i lundarna
hur dimman väver
omsvävar träden
ser du hur detta mjuka
böljande
svävande
så kallat löser upp
det du annars så att sägandes
stöter emot
ser du blommorna
det du ser ’r dofterna
kan du se detta
det ser ut som
det verkar som
att dessa inte gör
inte medverkar
bara står still
fråga dig
är det verkligen så
orda ej många ord
om det du vet
lev det du vet med dina händer
så iakttager barnens ögon
verklighetens livsvetande
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar