lördag 29 juni 2013

den 29 juni 2013



besvärjelser
ofta ses besvärjelser vara obruk vara okläggare
be
svärjelser
svärja
be
svärja svära
svära av svärja kommet

besvärjelsen kan även vara helandeblad vilka läggs runt ett brinnande sår
ett brinnande sår vari en tagg trängde in
en tagg av okänd art
en gift
tagg

ändå
måste du veta att dessa taggar
gift
egentligen ej kan ha en verkan i den stund du ser giftet
giftet kan vara en drog
vilken fördunklar ditt huvud
ditt seende
en drog vilken gör dig till utstigare ur dig själv
eller ditt själv
en utstigare är inte en utmarksvandrare

skugga solbelyst
skugga månbelyst
vitt svart
komplementärrörelser
elementärrörelser

ser du funnes endast elden skulle den förbränna sig
funnes endas vattnen skulle dessa dränka sig
funnes endast luften skulle den ventilera bort sig själv
skulle jordarna endast finnas skulle tyngden ta över
jordarna har lager
sand lera mylla
hudar har lager
läder
över mellan under
luften virvlar andas lugnt fläktar
stormar stillar
vattnen
ebb flod
storm  kav blank tindrandeglittrande
elden
kol glöd flamma låga
ja de har många gestalter
allt i samspel i det balansen är
stjärnorna planeterna metallerna
vem skulle se dem utan natten

cirkel du vackra cirkel konvex konkav
ventilera exhalera inhalera
linser
slipade ädelstenar
ädelstensglas
elden brinner vatten ångas dunstar
synen försämras
jag önskar se

pincettgrepp är icke grävande i jordharv
är icke harmens fnyssuck
pincettgrepp är det finkänsliga
det vilket lyfter vattendroppar ur havet utan att dessa brister
det vilket lyfter såpbubblor barnet andats ut
helt utan att spräcka barnets dröm

ser du den gamle fiskaren
i tidiga gryningen
tänder han lanternan
lossar trossrepen
motorn kuttrar duvor
spinner kattens mjuka
havet är
en blank spegel
kav lugnt
han styr ut ur hamnen
passerar inloppets nu utlopp
hör staden
samhället slumra
sömnbladen fläktar oron ur folkens bröst
havet är en glittrande skål
han ser in i skålen
ser folken komma
ser folken vandra
ser markernas
glädje
folken bygger i lyssnande bryggor
den gamle tycker om det han ser
ur bröstet stiger solens röda guld
eldsvanar sveper himlar
han sveper ut med såningshanden
nätet lägger sig med ett
ljudet är regn
sjunker
sjunker in

fiskarna i havet lägger sig i nätets händer
en till alla
alla till en

fjällen skimrar i fjärran
och musiken stiger hög
ur vaknande
ögonrymder

den gamle beger sig
med båten
in i hamnen

han passerar
de passerar utloppet
nu inloppet

når bryggan
lyfter det sprattlande nätet
hustrun inväntar
med korg av vide
de ler
de
ser

näten är tomma
fjällen skimrar dagens levnad

på kajen i grytan kokar de morgonmålet
av fiskarna i havet
vilka fria simmar i ring
i kring

dofterna stiger
väcker folken

soppan maken makan kokat mättar de hungrandes morgonsteg

är detta en besvärjelse
är det att snärja
det är en helandeinsikt
insikten av att se det illusionen är
vad hungern är
vad det så kallade osynliga är

den gamle skrev vi fångade fiskar
det gjorde han och gjorde ej
han gladde sig
han samman med makan sin mättade folket

besvärjelse
makare
lyssnare
ser
fäster blicken in i det
så kallat tydligt synliga samt ser däri det så kallat osynliga framträda

den gamle vandrar stigen
ögonen grumlas av osandedimman vilken stiger ur skorstenar

linser grumlas
vattenglaset grumlas

han lyfter handen
formar fingrar till en cirkel
cirkel slutes runt stormens virvlande öga
fingrarna är en kikare

han vandrar genom öknars flimrande
skimmerrökssands hetta
han ser elden brinna het
skärvor faller i hans händer
slipa dessa ädelstenar
till syn
viskar pyramidens öga
med mollskinnstrasa putsar han
glasen
lyfter i fingercirkel
glaset till öga
synen klarnar
stormen stabiliseras

han vandrar till kammaren
tvinnar metalltråd till hållare
pincené
i handen
vidgar synens möjlighet
dimman skingras

så är dessa ord
skingrandets ord
skingra
skimra
ur svärja
kom svär du ditt hjärta trohet

pincené
pincettgrepp

kika
kikare

ser du teaterkikaren
så graciöst den lyfts till seende
seende av skådespelets öppnade draperier

så vackra ljuder hjärtats drapor

Inga kommentarer: