för att droppar
skall bli regn
faller dropparna i strida strömmar
detta är ej. det. strida är ej . den . striden
det är det enskildas upphörande
*
det är bra lyfta luren för att kunna ta emot
ta in budskapet
kanske luren är märgen, livsstängeln
*
havet vilar in under istäcket, ej en krusning är att se och
hur skall en krusning kunna ses i vinterisen. den krusningen kan du se i mina
lagda veck eller vågor. så ser du vågor i sand i hav i allt egentligen. vad är
dessa vågor, kanske bilder, stillbilder av rörelse av energier. kanske är de
lärften hon vek eller servetterna, det är sant detta är ej servetter och varför
säger vi att vågorna i havet vandrar i cirkel kanske målar vi bilder av ett är
vilket är så svårt att innefatta i tankemoduler hemisfären. varför det är just
vågor det behöver vi egentligen ej gå närmare in på. ser du spisen, den med
eld, kaminen ser du tången, det är en krustång och nu krisar hon håret i mjuka
vågor.
ser du den vilken nötter med näven vilken formar och
skriker och ser du hur den vilken tar emot detta hukar sig bakåt samt krisar
den anfallande. ty visst är det ett slags anfall. frågan är väl huruvida det är
att kruka sig själv eller den vilken anfaller. krusbär är goda inte helt lätta att
plocka, krus finns i du kan bjuda den törstande att dricka i ett krus. så kan
vi se den vilken krusbär örngottsbanden och visst kan vi plocka ännu fler krus
ändå syns det ej en krusning på havet.
havet vilar i frid och friden är stillhet och stillheten är
fred. så vad är fred, är det ett stillestånd eller et så kallat dödläge. är
havet dött för att du ej ser en rusning. havet är ej dött och freden är ej et
dödläge eller et stillestånd. det är att vara överens, överens med livet, det
är att ej stå emot varandra eller försöka övertyga den andra. det finns inte
behov av att övertyga en besvärande i ett tillstånd där lyssnandet lever där
orden rätt eller fel ej utfärdar bedömningar. barn kan dansa leka snurra skutta
vara så kallat obekymrade ty de lever icke med dessa lät oss säga dogmer
domskäl samt bedömningar. barnet har den rena mortaliteten i sig ty hjärtat
andas fritt. i och med att dessa termer av rätt samt fel matas in, mattas denna
moralitet och så kommer tillståndet till av lagar. den enda lagen vilken har
berättigande är lagen om hjärtats röst. se ordet rätt, låt os bokstäverna det
med ord; rörelsen älskar tilliten till. så är det ju, livet består av rörelse,
det syns med en gång vad som sker med exempelvis stillastående vattnet; det
vattnet ruttnar. det är ju så att detta sorterade i termer av rätt samt fel ger
väsendet en slags försäljning. så ser vi ordet fel; för enhet lev. visst är det
fantastiskt. rörelse älskar tillit till för enhet lev.
vi har talat om detta med kroppens längtan till ande samt
andens längtan till kropp. ofta lever människan i en obehagskänsla eller i ett
tillstånd av att känna att hon inte lever fullt ut. detta är kroppen vilken
liksom känner sig för liten, det råder en obalans. anden är helt nöjd, vi talar
nu om dessa som m de vore separata vilket de ej är, anden är helt nöjd det är
bara det att anden är ju egentligen oändlig därvid känner kroppen sig begränsad
varvid andelängtan vaknar. anden behöver kroppen just för
att känna och kroppen behöver anden för att vara kropp så det människans
uppgifts är, är just att växa in i detta tillstånd. alltså ej växa ur utan in
och det sker i balans. i det tillstånd vilket är fred och just detta förtäljer
havet när du ej ser en krusning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar