den 16 augusti 2016

Tiden har inte ord för tiden är inte det vi ser, ser molnen ser hur ord skapas, droppar i tankens hav, droppar

Bubblor, kanske står det ett väsen i oss och blåser regnbågsbubblor, är talet när korken öppnas, ser en sockerdricksflaska, bubblorna vilka stiger, omskakad rinner drycken talet över med ett fräsande ljus, barn tycker oftast inte om sockerdricka, bubblorna svider i näsan, öppnas korken sjunker bubblorna, slutar väsendet blåsa bubblor varför detta namngivande namnsättande, vad sätter vi i jorden i våra bröst, energier frigör kraft eller frigör kraften energier, vad är vad i all denna vilsenhet, språket en länk en förmedlingslänk med ord vilka är regnbågsbubblor vilka stiger oss upp i huvudet sjunker, sjunker in, sätter skira rottrådar, gror spirar, det växer hjärtblad ur munnar när orden planterats, kupats in i hjärtjord, sköts om tillåts växa helt utan namnsättning; gravstenar har ord att säga, säger kanske här var jag, jag är ett minne jag lever i ditt hjärta.

Det var en gång en stjärna, stjärnan vilade stilla i det höga molngräset, en vind blåste lätt varvid molnen, det moln stjärnan vilade i förvandlades till mjuk sand, nu kunde det ha skett att stjärnan kunde ha fallit, så skedde inte stjärnan snurrade runt och låg nu på mage, såg vildblomsterängder såg skogar såg, såg och hade väl velat vara allt, stjärnan såg en sjö med det blankaste, blanka vatten, det liknar mitt sinne, sakta öppnade en knopp bladen varvid stjärnan andlös beundrade en lotus, nu hände det; stjärnan föll och blev en kärna, kärnan lades i jord vaggades av vind av sol av måne av händer, kärnan blev ett barn med rosiga kinder, barnet vandrade till sjön med det blankaste blanka och insåg att jag är allt, barnet såg sina händer sitt ansikte såg att håret var vitt snövitt händerna var fyllda med minnen med dofter kroppen var böjd barnet såg att barnet var på väg, beundrade en lotus vilken slöt bladen runt det var en gång ett barn, så svävade knoppen eller var det bubblor vilka steg och vem öppnade kapsylen så bubblorna tilläts sakta stiga.