Dessa
fönster har inte limmade lister har inte hakar, egentligen inte heller
fönsterglas, dessa fönster är andning; det går att säga molnpapper eller
molnduk beroende av det dina ögon upplever; säger du att ögon inte kan uppleva,
säger du att ögonen är tunnlar inom vilka bilder åker in eller ut med tända
strålkastare, så säger jag att ögon kan uppleva, allt kan uppleva det är bara
det att allt är så indelat i det är detta och detta är inte det; dessa fönster
är gluggar i molntäcket, gluggar, kanske en tand har ramlat ur munnen, en
mjölktand läggs i ett glas en kopp en vacker dosa med lock och lite vatten;
barnet sover; tandfen kommer lyfter locket utan skrammel, så tyst så tyst och
vips är tanden ett gyllene mynt och visst är det märkligt hur mynten har
förändrats ur koppar in i silver in i guld, det är vackert med kopparmynt med
avseende till att koppar är aftonstjärnans sigill, aftonstjärnan vilken även är
morgonstjärnan inte underligt att kopparmynt kastades i önskebrunnen;
skymningen kastades in i morgonen och kastet det var ett hopp.
Dessa
fönster är inte slutna, detta var det fönstren sade och visst kan ögon uppleva
allt kan uppleva, blås vackra blås, såpbubblor svävar, spricker inte svävar
landar i trädens kronor, träden skrudas med skimrande bollar, träden jonglerar
med ljus och bubblorna spricker inte, så är det med dessa bollar, bubblor,
fönster, ögon; de bjuder in vandraren i regnbågsskogen; är detta strunt så är
allt strunt beroende på vad du stiger in i med öppna sinnen, tolv är portarna
och tolv är stegen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar