hur kommer det sig att så många lever främmande
det kommer sig av att de lärdes frångå
frånse markernas frösådd
de gavs skygglappar, förmådde endast se rakt fram,
därför såg de ej vidderna
vidden och egentligen ej fram
de såg
fastnade i stelnad blick och slungades
alltid
bakåt
fram var i blindo ty näsrotens åsar skymde sikten
skämd andedräkt slog emot dem
stillnade vatten
andas
skämda
stenarna bli slippriga
hala
vatten blir slemmiga
luften fylls av moskiter
mygg
vingprydda söker fylla luften
andedräkten med rörelse
vandraren röjer väg
hjälper ljuset fram
fram till att lyfta vätan
fukten
fuktdrypan
det lilla barnet innehar icke förmågan till att lyfta
lyfta djungelkniven
fysisk - muskelstyrkan är det barnet icke innehar
dessutom lever barnet i allttillit
den så kallade vuxne är barnets förlängda arm
då barnet vuxit, inom citationstecken
kan barnet blicka ut över topparna genom inrekraft
barnet lyfter djungelkniven
detta för att i kärlek rena
rena djungelns vordna träsk
skämd andedräkt kan även sägas vara att skämmas för sitt icke mod det är en väg för anden att uppenbara sin sannhet,
dålig andedräkt brukar få människan till reagens
den skämda andedräkten är det unkna
är det pålagda
den sanna människans sanna ljus; det vill säga andedräkt doftar all världens goda.
*
så länge var den långa manteln buren
den släpade efter henne
suddade ut varje stegspår
varje uns av henne
men doften
doften av hennes hjärta suddades ej
fortfor i verkans milda
manteln var en smekande vind
en hand
stundtals
stilla
släpandes
slätandes
stundtals böljande
det var nu kommet hän att
manteln var alltför tung
så myckna stavelser hade fästat vid
hon lade mantel
i månskäras
sköljan
visa
dig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar