ord vilka gives
utsägs i kärlek
ej för att såra ej för att skada
uttalas i befriandesyfte
renandesyfte
ofta hålls dessa ord åter
men
stängda ord är aldrig av godo
kanske virvlar orden först om i vildhet
med blandade känslor
så saktas virvlarna och omvandlas från känsla till upplevelse
då virvlarna lugnat sig brukar ett ok lyftas i befrielseljus
eller ett järnband spricka
vad är svaret
det är att se de trenne pärlorna – jag älskar dig –
och uppfylla dem med ljus med hjärtsol
hon – han dväljes i mörkret i saknad i känslan av övergivenhet
de seglade vilse
orosmolnen hopades av styrkan i kärlekens band
dessa kärlekens band binder ej fast ändå binder de
dessa band är gyllene silverna sammanflätade band
detta bindande fråntar aldrig
kväver aldrig
är ett växande i varandra tillsammans
till
sammans
det är att leva i frihet tillsammans
glädjas i den andres växande vilket blir ett tillsammansväxande
så gläder sig den andre i den andres växande i pendelns skönhets rörelse
det kan endast vara då båda är bejakandemedvetande i tillit i vördnad i respekt i kärlek
egentligen är dessa ord tillit, vördnad, respekt med flera parafraser av ett ord
det ordet är kärlek
dväljs icke mer i mörkret, svaret är icke svårt
vad är svaret
det är att se de trenne pärlorna – jag älskar dig –
och uppfylla dem med ljus med hjärtsol
ser du dalen
vindruvsdalen
ser du vinstocken
livsviljan
rankor slingrande följer vägar
och finner fäste
bladen är händer
höljandehänder
stjärnhänder
flikhänder
blommor små oansenliga
kronbladshänder slutas till hättor
sakta fram
träder druvan
äggformen
ovalen
elliptikan
vad ser du i det att druvan framträder
jag ser vindruvsdalen
och vindruvan
visst är vindruvan en äggform
en oval
elliptikan
men…
i den formande, gestalten – i det formspråket ser jag dalen
dalen är kupade skålar, är druvan
då jag nedtecknar kupade skålar stiger ordet
handgärning fram
i det bibliska språket är druvan
i sundspråket är druvan
är vinstocken en värld
i världen
drycken är icke en avskild del
drycken är i ett ursprungssammanhang
elliptikan
elliptisk rörelse
elliptisk
elliptik
de tolv slagen
svingar
pendeln
fram och åter
åter och fram
midnatt skrider in
mid natt
midande natt
i mitten står hon
den vackra
silvriga
ur händer bjuder hon
befrielseljus
se den släckta kalken återbrinna
i skenet av
tolv korsade klingors klanger
detta sken är icke skenbart sken
detta sken är nattens upplysande
de helgade tolv lyfter
kåpor av
så stråla tolv vägars skönhet
in i är
*
ett öga
är
icke endast ett öga
ett öga
är
en skål
en skål till brädden fylld med
regnbågsljus
ur ögon
flyga
regnbågsfjärilar
in
i regnbågsvindars
höljandehänder
*
Gång på gång denna natt ser jag ett dörrhål vilket är indigo – mörkt – blå
Vit rök
Rökmoln, det är bilden av hur rök flyter ut ur ett rökfyllt rum
Hör orden: träck stiger ut, ur
(Bardnalkan)
dimman av ditt förgångna böljar
stå bara
bar
stilla
din bard nalkas
nattvandrerska skrider genom
tysta
floder av
släckta
ekar
skönsjungande strängar sträckas
under
stiger
kammar stjärnhavens böljandehår
så intrasslat
vilse
karmar av stukadeträd
vikes undan
reser sina stammar i mening
nattmantel spännes
indigomörkblå
dörren står utan karmar
mina ögon tåras av rök
rökmoln
böljar
vindfläkt slutes om
leder röken
ut
ur
dimman av ditt förgångna böljar
stå bara
bar
stilla
din bard kommer
med
rosensträngad luta
*
Ronnadroppar
i en kronskål av silvergåva
dricker hon sin längtans törst
in i otörst
strävandestill var hennes bidan
hon skimrar vitpälsad i månvingar
vakar över honom
serföljer hans steg i kärlek
hon vet
ty han känner henne bak lyckta dörrar
ser genomflödande
tillåts
han smeker av hennes skydd
för henne varsamt till soleld
de
älskande brinner i gryning
ronnadroppar synes tindra i bladhänder
*
Serenad
jag bär ett månband runt min panna
jag minns barndomscykel
med gladputtersmälla
ekerglittran
med dagboks doftande
handhållans
läderpärmar öppnade
låter jag blad flyga fria
hakar kläpprar ger fönsterglänta
under hennes hjärta
sjunger han kärlek in
tårar strömmar ur hennes ögon
in i hans händers pärlfamn
älskade
väck mig i gryningen
låt oss flyga
huttrande drar jag sjalen tätt om axlar
vandrar i skymningsflod
jag sjunker undan
bort
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar