lördag 15 december 2012

den 15 december 2012



stjärnorna är lagda i moln kanske din tanke säger dig
ovädersmoln
ack nej ack nej nynnar molnen
varför målar du oss i oväder
varför giver du oss
tyngd
oro
se vi bär cinnoberblad i våra händer

hör detta;
stjärnorna
är lagda i mjuka täcken
ser du det
kan du andas sömnen
täckena ser du
stjärnorna ser du ej
du synes ej heller
i det du krupit in under täcket
bonar om dig med värme
det innebär ej
att du
att stjärnorna är borta
bortanför din imagination
din jordimagination
tvinnar du denna jordimagination samman med din himlaimagination då kan du uppleva stjärnorna

var varsam med var du sätter dina fötter
säger hon vilken vakar vid elden
rör om i glöden
varvid gnistfåglar
dricker stjärnstoffsnektar
säger hon vilken vakar med elden

stjärnorna är blommor
vårblommor
i
marken

nu skriar din tanke eller hur
vad skriar den
att du inte kan gå upp och ned
tänk så mycket denna tanke har fått lära sig av nöd
egentligen i onödan

barnet följer utan tvekan cirkelns rörelse
bekymrar sig inte en tum om det
och varför skall barnet det
barnet är i den totala medvetenheten
vad sade du
omedvetenheten
ja
det kan liknas vid ett kluvet hårstrå
åsikter om vad som är vad
som
som
se omvarandets möten
barnet följer utan tvekan cirkelns rörelse
och lever du med samt i cirkelns bild
då är det ej underligt att du vandrar i himlasängar

hon är tyst en stund
ser du
molnen har kuddkrig
ser du molnens rosenröda kinder
kuddvaren är öppnade
fjädrar
dun vita
yr
kittlar dig på näsetippen

i en stund
stunder är vackra:
skönhet till undrens nära drömförverkligande episka rörelse
nåväl
vatten var vi i
luften var vi i
elden var vi i
jorden är vi i
stjärnorna finns i allt

vad säger dig din tanke
att brödbaken kom från
allt kommer från
ur ett skeende
ett skeendebehov

och jag säger dig
stjärnorna finns i allt
allt finns i stjärnorna

se gränser
konturer suddas ut

det är en vacker ljusvandring
med varsamma steg
allt behöver ej
utsägas


nog skriver fjäderpennor vackerskrift
gåvan av vingfolk given
fjädern

silverbladet vilket vässar udden

pappersarken
bläcket

ljuslågan vilken skimrar
raspandet vid mötet mellan spets samt ark

skönskrift i stjärnljusvärme

Inga kommentarer: