en hägring är jag ej
kanske ändå
ty här i vinterlands vitas
kristallklara borde jag väl ändå ej vara
mer borde jag vara i sunnan
slätter
vila stilla i Notus vackra händer
vandra i öppna vattendrag
beundra flamingorodnadens
inkarnat vari benen är lika gracila, rangliga är ett märkligt ord kommet ur
ranka
vinranka
i de öppna vattendragens
stjärndjup vari vi alla långbenta är samlade
storken vilken bar bud ur
öknarnas drömmande vattenfall
en trana är jag ej med vilken du
kan skjuta bana
och är jag så
är det en stjärnbana
en planetbana
vilken ej har med en
planeringskalender att göra
och har den detta är det den
gudomliga planen vari vi alla väver
en hägring är jag ej
en häger med vita vingar
varför slår du dig så hårt
se nattens juvel vilken sitter
vid stenpulpeten
skriver med fjäderpennas
stjärnspets
med bläck av himmelsblått
midnattsblått
vari sanden fäster det skrivna
i arkens vita hand
skimrar orden i guld i silver
och vagnarna är dragna med
silverhjul
tolv ekrar
tolv rosor
nattens juvel är navet i mitten
blå med smaragdådror är hennes
skrud
och örnen svävar
ur Johannes bröst
ut över länderna i vida cirklar
med vemodsstämma andas vingar
örnvingar
tag din tillflykt in i din
hjärtsol
stig in i denna grotta vari
livets källa porlar
vari väggarna skimrar av mjukelds
lågor
vari tecknen
målningarna i väggarna
stiger ut
ur
reliefer
dansar
rör sig i skönhet
tillflykt är icke fly
det är stanna
beundra det sköna
se hägern flyga
vad fylles du av
harmonibalans
är
vingseglens rörelser
den vita hägern landar mjukt
i ängen av de vida eldarna
vari elementen möts i rörelse
stammar stå
majestätiska
tillsynes stela stoder
stammarna susar leende
och hägern lyfter stämman ur
bröstet sitt
bjuder mig handen
för mig in i ringen av rörelse
vi rör oss med varandra
upphör att existera samt existerar
i allra högsta grad
livaktigt är ett vackert
innebördsord i sin solklang
hägern lägger en pensel
eller kanske en penna i min hand
hur målar vi
tecknar vi rörelsen
i det stillastående till
stilleben
stille
ben
eller ur kroppen
eller ur
rörelsen
skapas gestalten ur rörelsen
hägern sveper ut med vingen
med ens är ett vitt ark uppspänt
åter rör vi oss
och hägern an visar mig arket
samt lyfter min hand
säg mig häger
hur kan jag måla utan färg
färgen framstår ur rörelsen
och detta gör vi till befrielse
av det låsta
så
stannar
allt
stille
ben
låt oss se bilden vi målat
jag ser
hägern
ser stammarna
markerna
mig stenar djur
allt
är
i bilden
hägern lyfter
rör vid mina ögon
jag letar efter arket
hägern rör vid min hand
vi
målade
liv
vi
befriade det låsta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar