moder
varför är människoblommans hud så
mjuk
varför är denna hud
smidig medföljande
varför följer denna hud
livets
skeenden
moder de säger denna hud förlorar
spänsten
är det så innan den stiger in i
vilobädd
moder
se så många fåror
så många sårader
se så många valkar
vilka stödjer
handlovars
viljevandring
moder
vad höljer denna hud
ytterklädnad
mellanklänning
klädnad
underklänning
klädnad
lager till lager
moder
jag hör ben knara
följa hölja
organslätternas
oftast tvenne
så många vackra sånger ljuder
moder
är detta bilden av
den du är
så är det
och huden är mjuk
och kanske kan vi säga att det
inre är hårt
i meningen av dessa mina ord
svik icke ditt hjärta
det är det skal du har
det skal vilket skänker ditt
spröda styrka
ty vart
hjärta
är starkt
se icke det hårda
skalet vara ett utestängande ting
se frukternas inre hus
allt har ett skall
allt har en kärna
äpplet är vackert skåda
minner dig detta;
hösten kommen i stilla vandring
in
höstens kommande skönhet
sakta skridande
kanske utan spänst
med öppnade stjärnvalv
kanaler broar
skimrande vattenpelarljus
brosken
bergssken
med levande skimmerlågor
i fönstrens vackra
fyrar
jorden är nedbäddad
inbäddad in i kristalltoners
vintervila
iderikena andas trädens
rimfrostsskönhet
han sträckte händerna till barnet
han var kanske trenne årsringar
mer än den rosenkindade tösen
de hade rumlar ut genom dörren
med värmen följandes med
snön hade virvlat
fnittrat
med deras steg
rullat hade de utför kullar
frostbarn
lekande
landade på isen
isen ännu icke fylld av bärkraft
sträckte så gott den kunde värn
lärften brast
vita blixtar syntes under
barnfötter
han såg
han visste
sträckte händerna till barnet
sade
räds icke
isen vilken de stod på
lekte på
brast
detta utan isens vilje
detta med isens oändliga
förtvivlan
det han såg var flickans
systerns hopp
in i landhänder
innan han själv föll in i vaken
in i den djupblåsvarta
pupillen
han landade i havets botten
havets
grund
han somnade in i
tusenden årsringar
kristalltonerna
gjuter in
balsam
i hans ögonsmärta
isen växte täcke
över honom
ljuden
skalven dämpades
bubblor
frös in
i skönhet
vävdes
detta mönster
med hans
närvarande sömnbladstima
han var ett barn
han är ett barn
han är en vuxen
han var en vuxen
barnet är en vuxen
en kärna i sitt inre
den vuxne är ett barn
frukten i sitt inre
pärlan är en frukt
av havets sång
pärlan är en grodd
vilken spirar i din hjärtgrodd
vilken viker
ut hjärtorden
allt har ett skal
se kärnhusets skönhet
stjärnhuset
varför är människans hud mjuk
var
för
är människans hud
mjuk
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar