minns du
hur hon
borstade håret med borsten
av elfenbensvitt
med pärlemorintarsia
hur huden i skymningen
aftonen glödde
eldtoner
hur huden i gryningen aftonen
glödde
glödtoner
havet
borstar håret
blankt
är den egna spegeln
den spegel vilken visar det nakna
ansiktet
minns du
hur hon snurrade hjulet
spinnrockens sånger
hur den nakna foten
svarade hjärtat
hur vindarna mjukt drog genom
sprickor
i tornet hon sattes i
tornet med de klättrande
minns du
gnistrandepilarna
vilka syntes mjukt röra sig
genom gluggarnas
gapande
svarta hål
silvernålen
vilken hämtade
ljusvärme
vilken sömmade
skruden
hon bär
minns du
pärlorna
vilka likt nattens stjärnhav
ängens dagghav
skimrade
klarnade
sömmades i vackra mönster
i tygets sidenlyster
egentligen ej fastsydda
mer strödda
över
egentligen ej över
ty fria
följde de
hennes rörda
andning
minns du hur hon lade
hur hon ordnade
tonerna
hur hon lade sig stilla
det hav vilket var
vilket är allts hav
hon bär vid denna strand
toner ur järnoxid
och kan du se hur
strandgräsets höga
färgas av hennes vävnadsskrud
av hennes andning
järnoxidrött
så vackermilt
sluter du ögonen
kan du skåda dessa röda klippor
vid en annan strand
vilken ej är en annan och är en
annan
så är hennes skönhet
rörelse
rörd vid
skapande
andning
månsystrar dansar uppför stigen
bär vita lågor i händer
silverögon
skimrar rena
hon är
den trettonde
vilken leder de tolv
tolv lotusblad i ring
tolv lotusskålar
tretton
klanmödrar
andas toner
säg
vad svarar du
här sitter du vid stranden
blickar in i havet
du hör vattnet röras vid
följer rörelsen
hör hur vattnet sjunker in
sjunker
sjunker
du befinner dig nu i en enkel
träbåt
en slup
en eka
du har en lång stör med vilken du
stakar dig
gräset är högt
vattenådror är knappt synbara
fåglar lyfter svävar
du vet att detta är havet
är den sjö du satt vid
du vet att detta är
floden
är träskmarker
sumpmarker
du svävar
och ser en karta av hela hennes
skrud i
dessa marker
undrar
varför heter det träsk
sumpmarker
varför andas dessa namn så
negativa åtbörder
kanske träsk är ordet treasure
kanske sumpen
är nätet
håven
kanske är sump
slump
slumpen vilken så månget öga
önskar gömma sig bakom
hur kan en slump vara då detta så
kallat lilla visar det så kallat stora
vad fångar de
och hur fångar de
med lyktor i nattens mörka
klor
skalbärare
bilder strömmar
du ser en kvinna eller en man
spå i sump
kaffesump
åter ser du dessa marker
i koppen av porslin
så skör
så stark
fylld med arom
så vad är detta tidsfaktum
vilket gjuter glödande tjära över
havets levandevåg
dotter
ser du havet
ser du tjäran denna tjära
är av vad
är icke en tjäder och kanske så
en tjäder vilken sträcker halsen
höjer stämman breder ut solfjäders
bakpanå
vilken ringar in hennes bejakelse
denna tjära är icke kära
se så vackert de vandrar in i
havet
han i hand
de älskande
kol
syre
vad andas du
se så vackert de dyker in i havet
i en stund av stunder släpper de
varandras händer
strömmar i havet
kärleken drar dem till varandra
kroppar glänser
glittrar
de omfamnar varandra
är en planet
älskande
är de
så vackra
mannen kvinnan
förda till
mening
så kanske är denna tjära
kära
kära
hjärtat mitt
ditt
allts
sant är att denna tjära kan lukta
gott
kan behandla båtar skepp till att
flyta
dotter
ser du skräddaren
säg
flyter skräddaren
eller skrinnar skräddaren
skräddaren sitter på spegelblankt
golv
med benen korsade
sömmar klädnader
har du möjligtvis frågat dig
varför
skräddaren korsar benen
kan det vara så att benen är
korsade till att hålla trådarna i styr
trassla icke
brist icke
och trasslar du
reder jag ut
brister du
så helar jag
säg vem styr skeppet
rorsman eller kapten
vem kapar
löser tenen
vem skänker ro
vem tecknar linjer samt
kompassrosor på gulnat ark
vem läser havet
vindarna
stjärnorna
roddaren kanske
eller det vackert snidade hjulet
rodret
ratten
med handgrepp
vad gör denna glödande tjära
varför blänker tjäran
vem hade spinnspöet
vem kastade linan
vad talar
draget
är det dragna lakanets
sömnveck vita
varför stelnar tjäran
varför stärkte de lärften
och varför glöder den över hav
hav tillit
hav
rösten vilken talar i nattens
släckta djupaste djup
innersta djup
är ditt hjärtas röst
den viskar
smeker
rör
vid
överröstar stormarnas dån
med en susning
en dunstämma
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar