jag är trumman i din hand
den spända huden är tatuerad med
tecken
huden skimrar
en glödande sepiamorgon
kvidande
stiger
de svedda markernas tårar
du är ej medveten
jag är
livet är trumman i din hand
du river murar
du spränger barriärer
taggtrådsbarriärer
låt mig förtälja dig
vad jag ser
denna taggtråd är dels taggtråd
av stål
är dels liljestängelns blad
vilka kan liknas vid trubbiga
taggar
rosen har taggar
liljan har taggar
till vad
har du någonsin frågat dig vad
dessa taggar är
ordet jag uttalas ofta i
omedvetenhet
ser du denna dimma stiga denna
dimma blir mer och mer tjocka
snart kan du ej urskilja livet
vilket du vet är runt dig
varsnar du detta i din
drönarkokong
människa
vakna
ser du denna dimma viska jag
jag
vad är detta jag
se dimman lösas
med denna dimma ditt jag
du inser sakta
först sedan din fruktan släppt
att det vilket så att sägandes
försvann
togs bort från dig
var icke uddspetsarnas knypplade
klarhet
det vilket togs bort
var ett
icke
jag
en fantombild
av den
du
är
så är dimman
i partikelskönhet
andningsdroppar
liv
dimman skingras
i det
livet
vaknar
du vaknar
ljus sipprar in i rummet
du kisar
ljuset sticker dig
innan ögonen vant sig
vid rullgardinens upplopp
kiser
se mellan slutna ögonblick
ögonlock
se mellan fingrarna
se ljuset siktas
skimras
vävas i detta så kallade mellan
vandra in i skogen
se stammarna
se mellan stammarna
se ljuset siktas
skimras
vävas i detta så kallat mellan
detta mellan är till för att hela
dig
leda dig
lever du vidare med detta mellan
samt erinnrar dig var gång du
har förundrats eller fyllts av
skönheten i det du se
ja, vi talar om ljuspelarna vilka
stundtals kan ses komma ur moln
som vore dessa vägar
solstrålar är detta
solstrålevägar
på grund av luftens fuktighet,
molnens färgchatteringar uppstår denna
syn
av breda soltrålar
vägar
pelare
erinra dig bilden av
himmelstrappan
av sittande jungfrur
feer
älvväsen i en äng
en målning vilken tilltalar dig
jungfrurnas klädnader
rinner ut
mantlarna bildar näckrosblad
hjärtformer
liljor växa runt jungfrurna
sittande jungfrur
feer
älvväsen i en äng
med dessa solstrålar nuddandes
vid deras kronskålar
ljuset strömmar in genom
möts upp genom
i ständig vävarrörelse sker detta
i dessa pelarljus
vi har i detta snuddat vid de
lodräta mellan
det är sant
vi sade att detta mellan ej
egentligen har en existens
det har ett skeende
nu stiger vi ut på bryggan
bryggan innehar längsgående
mellanrum
horisontella vågräta
vilka dels visar vattnets
glittrande rörelser
samtidigt möjliggörs åter
lodrätsljuset
i dessa mellanrum uppstår
färgfenomen
melanin skänker färg
membranhöljen
bubblor
melanin
mellan
vackra innebördsord
du kan se allt detta
du kan leva med allt detta
inse den eviga skapelsens andning
du kan vandra i öknar
samt inse vad dessa vandringar är
vad visar dig hägringarna
egentligen det du lever
dagligdags i
hägringarna stiger fram
du kan sticka handen in i dem
endast för att upptäcka att
hägringarna är
låt oss säga en slags gastar
spöken
så finns det gastar vilka omser
de grundläggande
görelserna på skeppet
skurar golv bland annat
skalar kanske potatis
hägringarna visar dig
det finns
det finns ej
ändå är du
du hör vingar lyfta
ser en vit häger lyfta
fläkta vinden
du hör timglaset brista
sanden rinner ut
tidens återförenande med sanden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar