den klara stämman frågar
vad är skymningsstunden
den klara stämman vilken skänker
skuggan solblad
vars händer är rena
bär ej solfläckar
det är den stund solen stiger in
i sjön
tvagar dagen ur håret
sveper
drömtäcket över sig
det är den stund
havet är silver
den stund
vid vilken hon sitter vid
stranden
nattstranden
harpan är lutad till bröstet
hon lyfter tonerna
tonfåglar svävar i natten
det är den stund inom vilken
ljuset är det starkaste
samt det svagaste
det är den stund däri vart
människosteg är skärpt
är den vassa eggens
blad
säg mig
föddes du
eller steg du in i ett mörker
ett mörker vilket var mörkare än
mörker
ett mörker
vilket verkade
som att var gång du lyckades
skönja en gnista
var gång du lyckades slå eld med
flintstenarna
var gång du lyckades
tända stickan mot plånet
i samma stund
utplånades det tända
du vet att föda egentligen ej är
födelse
kan stundtals kännas vara
förödelse
du vet att föda
kan vara näring
så låt oss se detta föda vara
föda det vill säga näring
kompostjordar kan tyckas vara
kvarnar
mullkvarnar
mullvadar gräver
vad skänker komposten
vem myllar jorden
näring
föda
du vet att detta föda egentligen
ej är födelse ej heller föddes
detta föda
föddes
födelse
är en begreppsbenämning
en konstellation
kanske fördes till
fördes in i förtydligande är det
detta är
sannolikt
du vet att detta mörker är fyllt
av partiklar
låt oss säga ljuspartiklar
vi kan benämna dessa
nålsögon
ibland är trådar svåra att trädas
träs
trädas
jorden ligger i träda
varför gör jorden detta
ligger i träda
ibland är trådar svåra att träs
träd trådens väg med den
fokuserade blickens skärpa
var sherpas i din vandring
visst kan det vara så
att var gång du ser en av dessa
ljusöar
så är det som om en fot
ett finger utsläcker denna låga
med ett fräsande pyrande ljud
du vet att du har en ask
i ditt inre
fyllt med
fylld med stickor
och vet du detta ej så vet du detta
nu
denna ask töms ej
ty varje sticka är rullad av
livsbarksblad
helandevinden upphör aldrig
du bär denna i dina fingrar
tillägna denna vind
din morgonhymn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar