det göms mycket bakom väggar
knackningens varsamhet har en djup innebörd
varför tror du att enskildheten är den högsta
eftertraktelsen
är det icke denna enskildhet vilken har splittrat
grunden
rötterna steg upp
egentligen kanske de en gång var
låt oss säga himmelska vattenfall
vilka landade
låt oss säga att rötterna var
böljande skynken
slöjor kanske höres vackrare
låt oss säga rötterna var lianer
genom
eller tack vare vilka barnen gled ned in i marken
rötterna himlarna markerna barnen
livet var kanske en enskildhet i detta
dock en enskildhet vilken är mångfaldigad enhet
ur rötterna steg stammarna
har du sett rötternas alveoler
knoppar
pärlor
blad
skrivna
med himlars stjärnbläck
stammarna steg
kronorna breddes ut
i exakthet med
i balans med rötternas utbredda flätverk
så vackra äro rötterna
i förening
korgar
bärkorgar
säg är rötterna verkligen enskilda
ser du det så kallade lilla trädet
där i fjärran
det är det träd du lutar dig
lutar din rygg till
och trädet
dricker
om det är din vilja
ditt medhavda till helande
i stammarna strömmar det du kanske säger är himmel
säger är jord
ser du ej skönheten
ser du ej krafterna vilka är ljus
vilka är värme
strömma i dessa pelare
oupphörligen
vad är ljus vad är värme
mätbart eller ej
är det en fysikalisk mätbar
låt oss säga frekvens
tendens
ljus
värme
i detta är
kärlek
kärlek är ej mätbar
kärlek är en verklighet
är drömmens förverkligande
så är kronorna utbredda
baldakiner med ädelstensknoppar
med stjärnsafirer
safireldar
och härur är allt kommet
förundras i det hösten kommer
förundras med stjärneldarnas
safirgåvor
förundras näri du stiger in i
midnattsblås gryning
där havet är diamantglöd
ädla själ
kommen ur gryning
varför tror du att enskildheten är den högsta
eftertraktelsen
är det icke denna enskildhet vilken har splittrat
grunden
sommaren är vandrad
träden bär frukter
marken
bär frön
bär dofter
givna ur händer av blomst
och stenarna omfamnar soldropparna
stigna ur moln
seglande
seglande
sakta
lugnt
vindarna
rör vid rörelsen
träden böljar
rasslar
rönnbär lyser röda
dina ögon skänker jag värme
stenar
kupar händer
tar emot vandrerskans steg
stigarna är öppna här
välkomnande
hon är
en oas en fridsplats en källa vilken hör hennes
andning
andas vandrerska andas
din andning är vår andning
markerna bär frön
frön inbäddas
omhuldas
sällsynt är denna gärning
finns
finns
hon är en moder vars andning är allt detta vackra
solhästen travar
skrittar
rör vid molnens kanter
regnbär faller in i barnets händer
smultron träds på tråd
du är vacker
vacker
människoblomma
slända svävar med blå vingar
syrsor rör vid violiner
luften är ett tonande hav
ett
ett
skapelsen är hela denna väv
hela
helad
hel
soldroppar dricker stenar
sommarmålningar sjunker in
stiger upp i gläntan
där ormbunkar inväntar en kvinna
kvinnan vet
hon rör vid ormbunkarna
spelar ormbunkslyra
tonerna lockar vingfolk
sommaren har vandrat
lever i ditt vinterbröst
är din vilja verkligen att se
synliggöra det din tanke ej kan förtälja dig
så sätt dig helt stilla
helt stilla utan att söka
finn din andning
sommaren är vandrad sommaren lever i ditt vinterbröst
ännu väver höstanemoner
smäda ej kärleken i mitt bröst
jag är en kvinna
söker minnas
jag är
en
kvinna
så viskar mitt hjärta utan att någon hör
jag gråter
tårarna
är mina knoppar
var kan de sås
var kan de omvändas
till det de var
till det
de bär
fria kom de
fångades in
jag vet ej längre brunnens djup
är din vilja verkligen att se
synliggöra det din tanke ej kan förtälja dig
så sätt dig helt stilla
helt stilla utan att söka
finn din andning
tillåt andningen att flöda
som
som vore den en nyvaknad bäck
kommen ur vinteride
tillåt andningen
flimra
vara dis, dimma
vara tät, återhållen
dansande, fri
in till sjöstilla rörelse
det är nu
nu
ljuden stiger fram
det är nu andningen
all andning stiger fram
någon är ej en enskildhet
någon behöver ej vara någon
någon är ingen är ingenting
är allting
upplev skönheten i detta ingen
tillåt någon inse
det enskilda är en etthet
ett allting
det är i den stunden av stunder andningen
all andning stiger fram
sakta
sakta
ser du eldflugor
kanske sväva
eldflugor
älvor
vilka lyssnar till dina önskningar
i det mesta är det detta vilket är verklighetens
förverkligande
tankar
tankestim
stimmar innan dessa stiger in i är
barn stimmar innan
detta innan
är ju ansatsen
är ju anklangen
är hoppen på trampolinen innan du dyker in i havets
djup
kanske med fötterna i förstone
händerna
huvudet
rörelsen vilken sker är ju att likna vid överlämnandet
samt tillåtelsen
samt mottagandet
och mottagandet lever i allt
i överlämnandet givandet tillåtelsen
och givandet lever i allt
i överlämnandet mottagandet tillåtelsen
varför tror du att enskildheten är den högsta
eftertraktelsen
är det icke denna enskildhet vilken har splittrat
grunden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar