Fem roddare
följer solskeppets färd
Den sjätte
sitter i aktern
Lyssnar till
dåvinden
Finns det
dovvindar
Det finns
dovvindar ler en av vindarna
Det finns
dovhjortar
Dov är tonen i
denna dag
Lys upp molnen
med din fingerkrona
Fem roddare
följer solskeppets färd
Den sjätte
sitter i aktern
Lyssnar till
dåvinden
Den sjunde står
i fören
Lyssnar till
framvinden
Fem roddare
Tvenne lyssnare
Sju handhavda
Ger fjorton
händer
Det jämna är det
ojämna
Det ojämna är
det jämna
I kammaren
slipar sanden ytan jämn och fin
Stickor ej
Nystan är runda
Stickor klingar
Träd
Träd
Tråden in
Hon ler
Släpper nystanet
i korgen
Sockor vantar
till vinterbruk
Stickor ej i
träets ådring
Jämn är ytan
Kvistar är jämna
Ögon flyger vida
In i
bladverkssymfonier
Rör vid
rötternas grundton
Förstå
Förstår du ej
För
Stå
På tå
Se över kanten
Kanten du
sträckt med vlieseline
Icke med de banden
Stärkelse doftar rent
Stå
För
Att
Se
Låt bilderna strömma
Sök ej meningen
Meningen uppenbaras
Öppen
Baras
I kammaren
slipar sanden ytan jämn och fin
Sanden
Hällde han på
papperet
Lim eller ej
Ej eller lim
Limmet kokades
på spisen
Av pärlor bruna
Eller kanske
smälte de vax
I händer av
värme
Det gjorde de ej
Sanden hälldes på papperet
Papperet vilar i
handen
Såg du honom
tälja
Tälja skeppet
till gossen i växandeskor
Såg du
silverbladet
Hur vackert hans
hand svarade
Hur bladet
täljde stycket
Egentligen redan
mjukt och fint
Redan innan
sanden regnade in
Sanden vilken
drömde elden
Elden vilken
förtvivlade
Elden vilken
klättrade uppför träden
Och gnistorna
hoppade
Ej från tuva
till tuva
Från topp till
topp
Så var det
Så är det
Allt detta hände
och hände ej
De vandrade till
berget
Gossen och den
åldersburna stammens
Åldersvisa
Hon breder ut
håret i jorden
Och ur rötterna
stiger
Skott
Spirande hjärtblad
I vilja groende
Groendeblad
I
Liv
Ej livsleda
Led
Liv
Led livet
Vidare
Vidare
Och de vilka
värnar jorden
Borstar hennes
hår
Så blankt
Så fint
Som vore
Som
Som
Sjöns spegel
Och regnbågsgnistor
vandrar
Ej från tuva
till tuva
Från topp till
topp
Så var det så är
det
Allt detta hände
Och hände ej
De vandrade till
berget
Gossen och den
åldersburne stammens
Åldersvisa
Mötte smederna
Gavs bladet
Denna klang hade
de länge hört
Ljuda
Ljud
Ljud
Ässja i vind
Blåser eldens
liv
Hammaren klingar
i mötet med städet
Vattenkaret bubblar
Den med de
genomträngande bergsögonen
Putsar bladet
Ligger i mjuk
flanell
Kanske sammet
Vem vet
Det vet hon
vilken vävde
De gavs bladet
Lyssnade till
bladets vandring
Lyssnade till
bergssmedernas vandringar
Förenade här i
bergens
Origo
Pupill
Centrum är
periferin
Periferin är
centrum
Lyssnade gjorde
de i ödmjukhet
I vördnad
I det vilket är
Kärlekens pilgrimslöften
Snäckor ljuder i
havet
De tackade
väktaren vid porten
Så var berget
ett slutet öga
Mötte en björk
Masur
Mazurka kanske
de dansade med fjällbäcken
Gavs skaft
Till det
kommande
En vaja
Släppte en bit
horn
Till intarsia
Trådar av silver
lindade månbärerskor runt
I sömnen
Den vilken var
en söm
Den vilken var
en dröm
Klarnad i
gryningsmolnens händer
En vaja släppte
en bit horn
Till intarsia
I solens
glödstigar
Och ringarna
lades
I sanden
Elden brann
Stilla han
täljer
Ett solskepp
Till gossens
saga
Och skeppet
smordes med kåda
Kommen ur
bärnstensvida
Andedräkt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar