låt oss återvända till bäckenet
i skrivandets stund steg bilden av en grotta fram
så ser bäckenet ut
det vackra är att jag ser
havet speglas i valvet
i tak
väggar
konturer är silhuetter
djup umbra
de röda jordarna brann
brann ur kärleks händer
de såg ej
eldarna
de röda jordarna svepte mantel över
om
bäckenet är en grotta
havet speglas i valvet
i tak
väggar
konturer är silhuetter
djup umbra
insidan skimrar i varm cinnober
cin zin zinn
tak är
skimrande skiftande turkos
havets färger
blånyanserat språk
diamanten stiger fram
diamanten är fasettslipad
formgesten en blomknopp
sakta vikes bladen ut
se mig viskar regnbågslotus
jag är om dig
och du är i mig
vi är
tonande
färg
och visst är det så att ormen
quetzalcoatl vakar över, men samtidigt är den lindad runt
och samtidigt ser jag ormen quetzalcoatl i knoppen
genom energisammanstrålningens vidgande bemästras ormen och stiger/ringlar uppåt genom chackran, detta sker i vackra böjliga former/rörelser
rörelsen väver mellan genom egentligen varje kota
underbara toner genljuder i hela kroppen och chackrornas färger sköljer fram i vågor quetzalcoatl väver och sammanför höger och vänster
ett ord vilket stiger fram är njurströmmar
så måste det vara
detta är rening
ormen stiger upp
omfamnar huvudet
lägger sig i huvudskålen och avläser/inregistrerar tanken/kranietankens informationsmaterial och för denna nedåt
åter synes hur dessa energiströmmar alltid sammanväver
tiden är ett spektrum
så och viljan
när människan inser att tiden är ett mänskligt begrepp öppnar sig världslotusen
opaler är i ring runt diamantknopp i mitten
ja, visst är viljan ett spektrum
viljan är ett svårbeskrivbart väsen
ett av de svåraste att beskriva
livet, den eteriska sfären eller eterväsendet, eterkroppen är minst lika svår att beskriva
lika svårförståbart är begreppen liv och döds innehåll
nej, livet
det eteriska
eterkroppen är icke egentligmenad att beskrivas
livet skall levas
levasupplevas
upp levas
levas upp
livas upp
upplivas
du märker eterkroppen, snuddar vid dess väsen då du är stillasittande länge
sitter i kompression
du får myrfötter, stigar inom den cirkeln
du märker eterkroppen, dess väsen då du är stillasittande länge
sitter i kompression
instängt liv
kroppsdelen somnar
i kroppssmärta
i kramp
annars är eterkroppen bara där
det är väl självklart att jag har en eterkropp kanske någon utbrister, men är det självklart då den icke tas om hand i kärlek. Varför skall växterna alltid le då steg skövlar deras vårt fäste.
Hur länge förmår ett liv leva förutan nära kärlek.
du märker eterkroppen, dess väsen då du är stillasittande länge
sitter i kompression
instängt liv
kroppsdelen somnar
i kroppssmärta
i kramp
annars är eterkroppen bara där
detta är en bra beskrivning av viljan, av egentligen allt
då livet flyter bra, utan problem då är det en självklarhet – intet att fundera över
då det är problem höres suckar, det till och med sägs: nog vet jag att jag lever
men är det då icke bättre att beakta livet
det levandeystra livet
levandelyriska livet
viljan är ett spektrum
ett spektrum av skönhet.
Ja, viljan är ett spektrum
Den dag:
när människan inser att
tiden är ett mänskligt begrepp
öppnar sig världslotusen
*
Bugandegest
han lägger handvinge över bröst
bugar inför henne
hon glider
in i hans famn
de svävar
enhet
genom salar höres ett sus av vingar
*
Kristallkronan över köksbordet
eldandar rör vid
stiger upp
ur glöd
spisen kökets hjärta
harklar stämma
knastrar
skimrandevärme
gjuts in i
stela
leder
över bord med höstfrukter
leverhänger kristallkrona
år genom år genom år
prismor droppar i tak
ett spindelnät av skönhetslyster
prismande prismors prismaringar
när jag ser
när jag verkligmöter denna skönhet
vandrar min förundran
min tacksamhet
in i stjärnhav
in i berg
bergsfolken
ögon gnistrandevisa
i genomskådande kärlek
hur de ur kupade händer bjuder stjärnord
*
när människan inser att tiden är ett mänskligt begrepp öppnar sig världslotusen
opaler är i ring runt diamantknopp i mitten
träddruvor
träd druvor
mellan mina särade
läppar
talbroar
hör
susandeskönhet
då träddruvor
skimrar
i
solhänder
*
Öppna
öppna dina spräckta ögonlock
du har länge sökt sluta dem
de är icke spräckta
du förmår icke sluta dem
de är
ljusströmmande hopp
*
Lusteligtkittlande
molnfyllda regn
sveper
fransar
ögonvingar öppnas
lätt
solstrålar ljusvägar synes klara
vi åker rutschkana
det kittlar lusteligt i maggropen
vi rullar runt i skratt
den lille och jag
i gräsfalls
tinderfamn
*
Glömt
planetarisk skepticism löper genom jord
de bär facklor i händerna
det dessa glömt är
att facklor brinner ned
glödgar
deras
händer
rena
fjärilsljus strömma genom deras fridsleende läppar
*
Stramtyglar
tyglar icke är
varför
göra
ser ljuskaskader
sporrar är stjärnor
i vindspann reser jag vida
i höstan befriat lugn
*
huvudbäckenskål
vandrande leder
sköljas
flyta genom
är
klippans fötter rör vid jordar
jag öppnar mitt innersta
träd dina steg runt ditt hjärta
du är i mig
ljuder klippan
grottan
bäckenet
är dessa stigar outforskade
eller har de alltid varit
havet speglas i valvet
i tak
väggar
konturer är silhuetter
djup umbra
de röda jordarna brann
brann ur kärleks händer
de såg ej
eldarna
de röda jordarna svepte mantel över
om
bäckenet är en grotta
havet speglas i valvet
i tak
väggar
konturer är silhuetter
djup umbra
insidan skimrar i varm cinnober
cin zin zinn
tak är
skimrande skiftande turkos
havets färger
blånyanserat språk
i vördnadsljus
böjer jag min blick
flyter med
klippan skälver
skälvande tår
faller
jag släpper min rädsla
öppnar dig min sårbarhet
klang av nedlagda vapen ljuder
bergsfolken lägger händer över
av vapen flyter helade
ådror
diamanten stiger fram
fasettslipad
formgesten en blomknopp
sakta vikes bladen ut
se mig viskar regnbågslotus
jag är om dig
och du är i mig
vi är
tonande
färg
vackra böjliga former
rörelser
formrörelser
väver mellan genom egentligen varje kota
underbara toner
genljuder
i hela kroppen och chackrornas färger sköljer fram
i vågor väves
sammanförs
höger och vänster
ett ord vilket stiger fram är njurströmmar
så måste det vara
detta är
rening
ormen
stiger
upp
omfamnar huvudet
lägger sig i huvudskålen
avläser
kranietanken
för denna nedåt
så är hjärtat en nyutslagen ros
jag omfamnar dig du vackra skål
lyft gralen till din mun
andas
orden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar