timglaset stiger upp ur sanden
glaset sänder blixtar ur
solmöttas händer
sanden, sanden är silverklanger
timglaset, timglaset är pyramiden
vänder
pyramiden är kalken, graal
stenen den första i spetsen är
urtonens flöde
timglaset vänder nu
se nattens stjärnhav framträda
orden
stjärnknoppar
vårdar vi dem
är de
sagoskrin
vilka öppnas
så är vi
berättarsjälar
hör du de tysta mjuka stegen
hör du ljusens lågor andas
ser du lågorna varsamt släckas en
efter en
sant är det
du kan uppleva lågorna släckas
vad släcks de av
vad släcks de med
minns du
huru de tvinnade garnet,
ljusvekegarnet
minns du hur de tände elden
hur grytan ställdes ned
vad var grytan fylld med
med delar av
stumpar ur det gångna året
minns du hur de smälte dessa
smälte vax
smälte stearin
hur garnet bands på stänger
vad skedde sen
vad skedde
minns du hur de gick
hur de i långa rader skred fram
till grytan
kan du ännu höra de mjuka
stämmorna
sångerna de bar
i långa rader skred de till
grytan
blickade in i cirkeln
doppade garnet i
vandrade
vandrade en och en fram
så frågar jag
är veken den vilken bär lågan
är dopparen den vilken bär veken
vad ser du
min upplevelse är nattvarden
hymnvandring
nattvarden
är det smälta stearinet oblatens
vita
så är vi
ljusbärare
det ser jag
ljusen vita sattes i stakar i
kronor i lyktor
huset är fyllt med ljus
husen är fyllda med ljus
lyser upp mörkret
upplyser
vad släcks de med
av vad
med vad
hon vilken skrider
vad bär hon i hand
en klocka, en blåklocka
kunde det vara
en klocka är det utan kläpp
en klocka på stjälk
på skaft
sänks varsamt ned
över lågan
röken ringlar
doftar
doft av
släckt
så är huset i mörker
hon viskar;
upplev detta mörker
räds ej detta mörker
din vilopaus
ett andrum
andas in samt
lev med
vad är det släckta
den släckta tystnaden
vad är den tända
den tända tystnaden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar