tillförsikt
i natten viskades
gång på gång
oupphörligen
fem landar vindarna
i halvvakenhet
surrade tankarna
fem
varför klockan fem
fem faller vindarna
insåg att det ej var ett
klockslag
det är fem vindar
fem vindar
ni säger ofta fyra vindar
vindarna är fem
inte ett ord lades till
endast detta;
fem landar vindarna
ord
om rörelses dröm
så
kanske orden gavs
till att vara penslar
lätt hållna
mellan läpparna
så är läpparna fingrar
fingrar vilka håller penslarna
somliga penslar med mjuk borst
somliga penslar med sträv borst
breda
fina
breda
vida
vittomfattande
eller
kanske motorvägar med höga
hastigheter
med mitträcken
där egentliga möten ej sker
nu for vi iväg
fina penslar
det finstilta
det sägs att få orkar läsa det
finstilta
så
vem orkar läsa tystnaden
att få andas tystnaden möjliggör
ord
de fria ordens stigandeväg
säg mig vad du ser
ja
du säger stigandeväg
och jag ser snö falla
dessa ord har en strävan
tonen är kanske sträv
ändå så mjuk
dessa ord har en strävan
den fria strävans rörelse
vad hör du
du talar sträv
strävan och jag ser stäv
ordstäv
ur detta ser jag ordstavar
ur detta ser jag
ser jag
skidfärder
vackra böljande snömarker
gnistrande snö
skiftande i allfärger
vartefter ljuset
skrider
doften
doften är ren
träden bär stjärnblad
kristallblad
vinter
skidfärder
gnistrande spår
gnistrande
balans
kinder röda
munnar andas rosenmoln
ja
ungefär så är dessa ord
de stiger sakta upp till ytan
i lyssnande i upplevande
ordstäv
varför ser du åter
stöpa ljus
kanske är dessa ord
veken vilken bär lågan
ord
om rörelses dröm
så
kanske orden gavs
till att vara penslar
lätt hållna
mellan läpparna
så är läpparna fingrar
dessa ord är till för sikt
ja
tillförsikt
är ett vackert innebördsord
dagen är
en solbrud
solen
håller hennes silverhand
och havet sköljde
vindarna
isen
ett glittrande pussel av mening
träden bär årsringar
tiden är en illusion
för att tillföra vår
så kallade
verklighet
fasta väggar
så vi ej upplever
känner oss utslungade
julen
det barnet föds inom oss alla
föds ej ty det barnet är
vårt hjärta
vilket leder oss
det kan endast ske i de stunder
tänkandetanken ej gör oss vilsna
jul
ljusvandring
ljus i våra händer
rör vid våra ögon
värme stiger
tårar
regn
snö
allt lever i dessa så vackra
kristaller
vilka tonar
ljuder
vindarna ilar stormar viner
vad annat kan de göra
i det människan rusar
tänkandetänker
tanken är
en urkod
en urkälla
kärlekskraft
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar