såningshanden
sår iskorn i markerna
iskristaller
isax
växer höga
innan
isarna råmande lägger sig
stilla
far
ilar blixtar genom ytan
luftens andning
är genomsiktliga pärlor
i isens mantel
råmar isar
så viskar sjön
kommen ur havets andning
vad är detta råmande
är det en trombon
ett horn vilket ljuder
en lur
en
ej en sömnlur
eller är det kanske sömn
det är en lur
en näverlur
ragduns
andningen vandrar nedför bergen
bergen med den skira andningen
tempelklockor följde
lamornas
lugna
vandring in i pilgrimsdalen
tonerna
vibrerar stigar
hjärtan
andningen gavs
in i sjön
vilken gavs av havet
till de vilka hade behov av
stilla vatten
till att helt utan oro
spegla tingens är
en tår faller in i sjön
tingen vilka gavs yta i spegelns
glas
upplöses
så är tingen upplösta
är i
havet
toner
tonande
i allt
vilka är blixtarna
vilka ilar
kanske tankens pilar
ilar
tanken har behov av just kyla
isen är belagd med kyla
av just
tanken
ändå skänker isar lä
nåväl tanken bäddas in i
tonmantel
råmande
andningen lever i bubblor
skåda isens blad
skåda isens toner
hör isen gäspa i vinternätter
tanken vilar stilla
säden mognar i solens ljus
males till mjöl
solvind
solvind
kom smält min is
det sker i gryningen i våren
vilka vakar med iskorna
läs ej skor av is
läs kor
iskor
vilka betar
läs ej betar garn
iskorna betar
iskristallgräs
råmar
i det isarna växer
vem sitter vid stranden av liv
vem gråter
tårarna
istårar
bubblor
i isen
hon skapar i månvinden
mönster
pärlbroderier
hon är en av gråterskorna
vilka följer de sörjande i spåren
hon är en av dem vilka lyfter
sorgens mantel
runt de sörjandes axlar
läs ej sörja i formen av trampad
lera
läs sörja det bortavarande
hon vaggar
hon tröstar
helt utan att synas
hon leder djuren in i stallet
så vackerbyggt av is
isstammar
med kristallblad
gav virket
så är denna is
båd kyla
samt värme
båd
båda
bebådelse
be
bådelse
näri bådelsen
budet kommer
lyfter hon manteln
släpper smärtvingar fria
in i helandehänder
isen gäspar
isen bygger lager
till lager
cypresserna andas vita pärlor
hon sömmar
hon sömmar
säg mig vad sömmar du
trösteorden sömmar jag
ilar
pilar
vid stranden av nordan
sträcker han armen
bågen är spänd
pilen
ilar
ilar vind
läs ej vind sned
sned
läs vinden
läs ej krypinet där under takåsen
läs vin vinden andas
luft
vind ilar
läs ej tand vilken ilar
smärta vilken ilar
hör tonen
pilen är stråken
spelar luftens strängar
spindelmor skänkte
nyckelmakaren släppte djuren ur
stallet
felan den ljuder
akustik
i gryningen sker det
hon vandrar nedför den trappa
hon vandrade uppför
nycklar klirrar steggång
ögon mörka
gluggar blickar vida
in i pilgrimsdalen
falkar lyfter
hon gavs nycklar
hon giver nycklar
ur tonande hav
säg är det nycklarna vilka låser
upp låset
eller är det händer
handen vilken låser upp låset
existerar detta lås
eller är detta lås ett påfund
kanske ett dopfunt
är detta lås
det låsta namnet
det namnet är dig givet
är namnet du
är du
namnet
är du
är jag
jag är
du är
namnet
är detta lås ett påfund för att
stänga den dörr vilken i inbjudan stod öppnad
är det ett behov av att låsa den
väg vilken öppnades
alla dessa frågor
vart leder dessa frågor
mal frågorna ned allt motstånd
mal motståndet ned frågorna
kvarnstenar
maler
ligger emot
mot varandra
friktionen
rörelsen mal
stenarna är redskap
eller är motståndet redskap
är det ett behov av att låsa den
väg vilken öppnades
alla dessa frågor
vart leder dessa frågor
vart
leder
de
leder låsen in i det privata
sfärerna
eller låses dessa vägar
vem
vem håller då
i nyckeln
samt är låsen nyckeln
hör du dem skrocka djupt inne i
berget
näri de hör vår ordlek
smederna i berget
vilka smidde låsen
det finnes smeder samt smeder
smeder av alla de slag
slag
arter
slag
och nog slår hammaren mot städet
eller så slår städet mot hammaren
dessa slår ej mot
dessa verkar i samband
verkar samman
varför smiddes låsen
låssmederna plirar med
kärleksögon
det var väl så
att vi vandrar upptäckarfärder
så gjorde vi
så gör vi då var nu är
vi såg hur allt passade in
en gåva av sällsam art
var vår vilja att skänka
vi gavs dessa nycklar
nycklar vilka innehade behov
av att just
passa in
inte så passa in så som människor
kämpar för att passa in
kämpar på grund av att de vinklar
helheten
allt passar in
vi smidde dessa nycklar
ej till det slaget av lås
vi smidde dessa nycklar till ögonvaknan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar